Malin började KBT-behandling för sväljsvårigheterna

Malin Wallin, 26 år, har alltid varit smal men aldrig haft några problem med att äta. Tills sista året på gymnasiet, då hon utan förvarning började plågas av en klump i halsen och sväljsvårigheter.

Det skulle ta flera år innan hon blev hjälpt av en ny behandlingsmetod i form av det neuromuskulära träningsredskapet IQoro.

Svårigheterna medförde ångest vid måltiderna.

Det är en rätt försynt tjej som möter upp till intervju för att berätta om de tuffa åren med sväljsvårigheter. Svårigheter som medfört ångest, oro och social isolering vid åtskilliga måltidssituationer.

Under många år har det varit en pina att äta i sällskap med andra.

– Under många år har det varit en pina att äta tillsammans med andra. Jag burit runt på en ständig rädsla över att sätta i halsen och undvikit måltider i sällskap med andra, säger Malin Wallin som till vardags arbetar som barnskötare.

Semesterresan förstördes

Problemen startade någonstans i inledningen av 2010 då hon gick sista året på gymnasiet. Situationen förvärrades för varje dag som gick.

Speciellt påtagligt blev det när hon och bästa kompisen åkte på en efterlängtad studentresa till Malta, som belöning efter tre år av pluggande. Belöningen uteblev, resan förvandlades till en katastrof.

Det enda jag levde på under en veckas tid var bananer och tomatsoppa.

– Problemen bröt ut med full kraft. När jag skulle äta fick jag inte ner tuggorna. Det enda jag levde på under en veckas tid var bananer och tomatsoppa.

Malin rasade i vikt

Malin ringde hem och grät och föräldrarna oroade sig förstås. Varken hon själv eller hennes föräldrar hade ju hört talas om folk som inte kunde äta.

Ofrånkomligen snuddade omgivningens tankar vid ätstörningar, men Malin älskade mat och ville verkligen äta, men kunde inte.

– Det blev en lång vecka på Malta. Det blev inte lätt för min kompis heller. Hur skulle hon kunna förstå något som jag inte ens förstod själv, minns Malin.

Det gick så långt att Malin låtsades ha kul när de båda var ute och festade.

Malin rasade från 54 kg till 47 kilo, men ingen kunde hjälpa henne

Resan blev inget roligt minne att blicka tillbaka på. Väl hemkommen började ett kringflackande mellan olika sjukvårdsinstanser. Den redan smala Malin rasade från 54 kg till 47 kilo till en längd av 170 centimeter, men ingen kunde hjälpa henne.

Sväljsvårigheterna blev ett socialt handikapp

– Jag blev socialt handikappad. Vågade jag mig ut på restaurang såg jag till att hitta ett bord som låg undanskymt. Det kändes som om alla stirrade på mig, en vanlig måltid kunde ta nästan två timmar, berättar hon.

Att sortera tankarna blev inte lätt. Malin kände att problemen var fysiska, men när hon inte fann någon lösning tänkte hon att det kanske satt i huvudet. Hon sökte kurator och började gå i KBT-behandling.

Det var påtagligt att problemet faktiskt satt i svalget och inte i huvudet.

– Det hjälpte lite grann att få prata om svårigheterna, samtidigt kändes det flummigt. För även om jag tvivlade på mig själv, var det ändå påtagligt att problemet faktiskt satt i svalget och inte i huvudet.

Fann kärleken – och hjälpen

Tidigare samma år – mitt i alla svårigheter – träffade hon kärleken Pontus.

– Konstigt att han intresserade sig för mig då. Han fick ju verkligen inte se mitt bästa jag, säger Malin och skrattar en smula.

Pojkvännen, som pluggar till sjukgymnast, blev ett stort stöd. Det var också han som hittade lösningen.

– Han såg hur jobbigt jag hade det och trodde på mig.

 Metoden lät både logisk och trovärdig.

Den öppensinnade Pontus började googla runt på nätet. Enligt honom kunde Malin inte vara ensam om problemen – något som visade sig vara helt rätt.

Av en slump, när Pontus var inne och läste på en sportsida, fladdrade en annons förbi, en annons om en ny behandlingsmetod mot sväljsvårigheter. Metoden lät för honom både logisk och trovärdig. Pontus slog till och köpte en IQoro till sin flickvän.

Efter ganska kort tid lyckades jag halvera tiden för mina måltider till 45 minuter.

– Redan efter ett par veckor märkte jag att något började hända. Efter ganska kort tid lyckades jag mer än halvera tiden för mina måltider från två timmar till 45 minuter, berättar Malin.

Drömmer om yoga och sång

Behandlingen med IQoro har betytt mycket för Malin.

– Jag har fortfarande en bit kvar, men numera har jag har ett konkret verktyg att arbeta med. Det sitter inte i huvudet som folk trott, utan jag har fått höra att det troligtvis kan bero på ett magmunsbråck (diafragmabråck, red. anm.).

Idag har Malin gått upp i vikt igen och kan idag äta en normal portion även om det fortfarande tar längre tid än för andra. I takt med att krafterna börjat återkomma drömmer hon om att komma igång med träning och yoga.

Jag vill börja sjunga.

– Jag har inte haft ork till det förut, men nu vill jag börja. Sedan skulle jag vilja sjunga mer, hittills har det bara blivit hemma, säger Malin Wallin som kommer fortsätta att träna med sin IQoro.