Ansiktsförlamning och dysfagi

Här kommer vi att gå in på skillnader mellan central och perifer ansiktsförlamning för att därefter i denna text fokusera på den senare. Slutligen berättar vi om hur IQoro kan hjälpa till att träna upp ansiktsmuskulaturen. 

Stroke sväljsvårigheter och ansiktsförlamning

Alla som drabbats av sväljsvårigheter efter en stroke, ca 15 000 personer per år i Sverige, har också en central ansiktsdysfunktion eller förlamning (central facialis pares) orsakad av en skada oftast i ena hjärnhalvan. Skadan kännetecknas av en förlamning i den nedre ansiktshalvan på den motsatta sidan med till exempel en hängande mungipa.[1-7] 

Plötslig förlamning eller muskelsvaghet i ansiktets ena halva, perifer ansiktsförlamning – idiopatisk perifer facialispares, också kallad Bells pares – innebär att orsaken är okänd. Detta är den vanligaste formen av perifer ansiktsförlamning.

Varje år drabbas cirka 3 000 personer i Sverige, 30 personer per 100 000 individer. Ansiktsförlamningen orsakas av en skada på facialisnerven eller dess kärna i hjärnstammen.[10-12] Vanligtvis tillfrisknar 70 procent utan behandling inom 3–4 månader, men där resterande andel kan behöva behandling.[8]  

Skillnader mellan central och perifer ansiktsförlamning

Även om det är stora skillnader mellan en central och perifer ansiktsförlamning finns också vissa gemensamma drag.

Gemensamt är att den mimiska muskulaturen i ansiktet drabbas och det är svårt att förmedla känslouttryck som glädje, sorg, ilska och förvåning med mera. Muskelaktiviteten är obefintlig eller nedsatt i den ena ansiktshalvan. Ibland drabbas båda ansiktshalvorna. 

Central ansiktsförlamning

En central ansiktsförlamning orsakas av en skada oftast i den ena hjärnhalvan, men kan förekomma i bägge. Skadan kännetecknas av en förlamning i den nedre ansiktshalvan på den motsatta sidan med t.ex. en hängande mungipa. [1-7] Orsaken kan exempelvis vara en stroke, våld mot huvud eller en hjärntumör. 

Så länge förlamningen är enkelsidig är det lätt att skilja en central ansiktsförlamning från en perifer. Vid central skada kan personen rynka pannan eller lyfta på ögonbrynen på bägge sidor. Vid en perifer skada har personen svårt att utföra övningen på den ena ansiktshalvan.

Att en person vid central skada kan rynka pannan, beror på att dubbla nerver leder till detta område och kompenserar genom signaler från den friska hjärnhalvan. Senaste forskningen har dock visat att 74 procent av de strokedrabbade med dysfagi, sväljsvårigheter, även har en förlamning i pannmuskulaturen. Det visade sig också att 52 procent hade en ansiktsdysfunktion i ansiktets alla fyra kvadranter.[1-3, 9] Något som bör beaktas vid diagnostisering.

Perifer ansiktsförlamning, perifer facialispares

Plötslig förlamning eller muskelsvaghet i ansiktets ena halva, perifer ansiktsförlamning – också kallad Bells pares – innebär att orsaken är okänd. Ansiktsförlamningen orsakas av en skada på ansiktsnerven, facialisnerven, eller dess kärna i hjärnstammen. Nervskadan kan ha orsakats av att till exempel: 

  • En virusinfektion. 
  • Ha suttit i drag.
  • Borrelia. 
  • Ett fästingbett. 
  • Trauma. 
  • Tumörer. 
  • Medfödda missbildningar eller syndrom (exempelvis Möbius syndrom). 

Ombeds en person med perifer ansiktsförlamning att rynka pannan, lyfta på ögonbrynen, blunda och le samtidigt, ses i den förlamade halvan att ansiktsmimiken är utslätad och att personen kan ha svårt att: 

  • Stänga ögat – nedre ögonlocket hänger ned och blottar ögonvitan.
  • Lyfta ögonbrynet – lyfts inte upp på förlamade sidan.
  • Lyfta mungipan – lyfts inte upp på förlamade sidan.

Perifer ansiktsförlamning

Den skadade ansiktsnerven, facialisnerven, påverkar:

  • Mimisk muskulatur.
  • Tårkörtel.
  • Smaksinne.
  • Hörsel.

Vanliga symtom är:

  • Svaghet i mimisk muskulatur.
  • Dregling. 
  • Minskat tårflöde. 
  • Ljudkänslighet. 
  • Nedsatt smak på tungans främre 2/3:e delar. 
  • Talsvårigheter.
  • Smärtor kring och bakom örat.
  • Motoriska bortfall.
  • Ofrivilliga muskelrörelser.

Om förlamning i ansiktet är dubbelsidig misstänks alltid borrelia. 

Personer i alla åldrar kan drabbas

Perifer ansiktsförlamning, där orsaken är okänd, kan inträffa i alla åldrar, men förekommer oftare i åldern 15–45 år. Gravida och diabetiker anses ha ökad risk att drabbas. Vanligtvis tillfrisknar 70 procent utan behandling inom 3–4 månader, men där resterande andel kan behöva behandling.[8]

Behandling av ansiktsförlamning

Tidigt insatt kortisonbehandling har kunnat visa på en bättre utläkning vid Bells pares. Har perifer ansiktsförlamning orsakats av borrelia får du antibiotika, kan sjukdomen härledas till en virusinfektion får du virushämmande läkemedel. 

Är ögat påverkat med nedhängande undre ögonlock ordineras du olika typer av skydd för ögat beroende på svårighetsgraden. Primärt kan skyddet vara i form av ögondroppar och ögonsalva eller vid svårare besvär tejpning av ögat, tättsittande glasögon (skidglasögon) eller ett genomskinligt plastskydd.

Kvarstående nedsatt kraft i ansiktsmuskler

Inom 6 månader återfår 70 procent av personerna normal ansiktsfunktion. Resterande, 30 procent, utvecklar kroniska besvär i form av nedsatt kraft i ansiktsmusklerna, medrörelser i ansiktsmuskulaturen (synkinesier), ofrivilliga muskelsammandragningar och ryckningar (spasmer) och eller tårande öga på den drabbade sidan. De får också svårigheter med talet och att kunna äta. [11] 

För att återfå så mycket som möjligt av ansiktets rörlighet och funktion kombineras ofta sjukgymnastik, kirurgi och Botox-behandlingar. Personer som vid uppföljningsbesök cirka 1 månad senare har total förlamning remitteras till fysioterapeut (sjukgymnast) eller specialintresserad logoped. Efter bedömning kan träning av muskler ske genom sjukgymnastik (fysioterapi) eller olika mimikövningar. 

För personer med grav pares 3–4 månader senare och problem kring ögat eller mungipan kan en plastikkirurgisk åtgärd bli aktuell. Har personen uttalade problem med medrörelser i muskulaturen – där behandling med sjukgymnastik har otillräcklig effekt – kan behandling med Botox övervägas. 

IQoro stärker ansiktsmuskulaturen

Om träning med IQoro har en effekt även vid en perifer ansiktsförlamning är ännu inte vetenskapligt säkerställt. Att IQoro kan fungera som ett behandlingsalternativ eller komplement är dock troligt utifrån tidigare klinisk erfarenhet och över 20 års forskning, som bland annat visar att förlamad muskulatur i ansikte och svalg återfår funktionen.

Samma forskning visar vidare att IQoro aktivt stimulerar munnen och på så sätt når styrsystemet för sväljningsprocessen, vilken också är tätt kopplad till styrsystemet för de andra kroppsfunktionerna däribland ansiktsmimik, förmågan att forma ljud (tal) och kroppshållning (postural kontroll) med mera.

Därför har IQoro effekt

Under sväljningsprocessen leds signaler via olika nerver till hjärnstammen/hjärnan och omvandlas där till impulser som styr och aktiverar musklerna som är involverade i sväljningsprocessen, totalt 148 stycken. 

Detta förklarar varför träning med IQoro skulle kunna ha en effekt även på perifer ansiktsförlamning, då denna typ av förlamning ger en skada på ansiktsnerven som kan ligga på olika nivåer. 

Om neuromuskulär träning med IQoro inleds vid perifer ansiktsförlamning ska den ske mjukt med kortare intervaller än vad vanligen rekommenderas, till exempel 3 sekunder x 2, vid två tillfällen per dag och om detta känns bra fortsätter man på lika vis hela veckan och veckan därpå ökas med ytterligare en sekund till exempel 4 sekunder x 2, vid två tillfällen per dag.

Skulle mer smärta eller obehag än vanligt upplevas bör behandlingen ”backas” eller avslutas. Träningen ska ske framför spegel så att den sker liksidigt/synkroniserat. Kontakta kundservice för att ställa fler frågor vid behov.

Det finns behov av ytterligare forskning inom området inte minst för att en perifer ansiktsförlamning påverkar de drabbades livskvalitet.

Text: Mary Hägg i samarbete med IQoro

Docent inom experimentell forskning i öron- näsa- halssjukdomar vid Uppsala Universitet och leg. sjukhustandläkare, specialiserad i orofacial medicin.

Mary har jobbat i 12 år som sjukhustandläkare och i 31 år som områdesansvarig på Tal & Svälj Center, ÖNH-kliniken, Hudiksvalls sjukhus, Region Gävleborg.

Källhänvisningar

  1. Hägg M.,Tibbling L. Four-quadrant Facial Function in Dysphagic Patients after Stroke and in Healthy Controls. Neurology Research International Volume 2014, Article ID 672685, 5 pages, https://www.hindawi.com/journals/nri/2014/672685/
     
  2. Hägg M., Tibbling L. Effect of oral IQoro® and palatal plate training in post-stroke, four-quadrant facial dysfunction and dysphagia: A comparison study. Acta Otolaryngol. 2015 Sep;135(9):962-8. doi:10.3109/00016489.2015.1042043. Epub 2015 May 7. PMID: 25947252
     
  3. Hägg MK., Tibbling LI. Effects on facial dysfunction and swallowing capacity of intraoral stimulation early and late after stroke. NeuroRehabilitation. 2015;36 (1):101-6. doi: 10.3233/NRE-141197. PMID: 25547771
     
  4. Stroke – Riksförbundet, https://strokeforbundet.se/vad-ar-stroke/
     
  5. Fokusrapport dysfagi, Stockholms läns landsting, 2005, ISBN 91-85211-00-1
     
  6. S. Broadley, A. Cheek, S. Salonikis et al., “Predicting prolonged dysphagia in acute stroke: the Royal Adelaide Prognostic Index for Dysphagic Stroke (RAPIDS),” Dysphagia, vol. 20, no. 4, pp. 303–310, 2005.
     
  7. R. T. Sorensen, R. S. Rasmussen, K. Overgaard, A. Lerche, A. M. Johansen, and T. Lindhardt, “Dysphagia screening and intensified oral hygiene reduce pneumonia after stroke,” Journal of Neuroscience Nursing, vol. 45, pp. 139–146, 2013.
     
  8. Läkartidningen (2015), Bells pares ger resttillstånd hos 30 procent av vuxna patienter, Hämtad: 2016-10-07, https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2015/01/bells-pares-ger-resttillstand-hos-30-procent-av-vuxna-patienter/
     
  9. Cumhur E., Gaye E., et al. Orbicularis oculi muscle activation during swallowing in humans. Exp Brain Res (2013) 224:79–91 , DOI 10.1007/s00221-012-3290-6
     
  10. Katusic SK, Beard CM, Wiederholt WC, et al. Incidence, clinical features, and prognosis in Bell’s palsy, Rochester, Minnesota, 1968–1982. Ann Neurol. 1986;20:622-7.
     
  11. Peitersen E. Bell’s palsy: the spontaneous course of 2,500 peripheral facial nerve palsies of different etiologies. Acta Otolaryngol Suppl. 2002;(549):4-30.
     
  12. Yanagihara N. Incidence of Bell’s palsy. Ann Otol Rhinol Laryngol Suppl. 1988;137:3-4.
     
  13. Internetmedicin.se, (2016), Med dr, ST-läkare plastikkirurgi A. Falk-Delgado, Verksamhetsområde plastik- och käkkirurgi/Akademiska sjukhuset, Med dr, överläkare A. Rodriguez Lorenzo, Områdesansvarig för Mikrokirurgi/Verksamhetsområde plastik- och käkkirurgi/Akademiska sjukhuset, https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/onh/facialispares-kirurgisk-rekonstruktion/
     
  14. Internetmedicin,se, (2016) Docent, överläkare M. Engström, Öron-,näs-, halsmottagningen, Läkarhuset/Akademiska Sjukhuset, Uppsala; Docent, överläkare L. Jonsson, Verksamhetsområde öron-, näs- och hals/Akademiska Sjukhuset, Uppsala.
    https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/onh/facialispares-akut-idiopatisk-perifer-bells-pares-hos-vuxna/
     
  15. Hägg M., Tibbling L. Effect of IQoro® training on impaired postural control and oropharyngeal motor function in patients with dysphagia after stroke. Acta Otolaryngol 2016; 136 (7):742-748. DOI:10.3109/00016489.2016.1145797 https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3109/00016489.2016.1145797

Läs mer

Vad är IQoro?

Här får du svar på de vanligaste frågorna om IQoro och behandlingen.

Gå till sidan Vad är IQoro?

Så tränar du

Steg-för-steg-guide om hur du tränar med IQoro.

Läs mer