Diafragmabråck

Ett diafragmabråck innebär att översta delen av magsäcken glider upp i brösthålan. Vanliga symtom är halsbränna, smärta i bröstet och en klumpkänsla i halsen. Du kan behandla diafragmabråck genom att stärka din diafragma med en enkel daglig rutin.

Har du ett diafragmabråck?

Gör ett enkelt självtest på 3 minuter

Du får svar direkt.

Vad är ett diafragmabråck?

Ett diafragmabråck är en försvagning i en muskel som kallas för diafragman. Försvagningen gör att övre delen av magsäcken, där magmunnen sitter, felaktigt glider upp ovanför diafragman.

När magmunnen befinner sig ovanför diafragman kan frätande magsyra läcka upp i matstrupen och orsaka obehagliga symtom som halsbränna, bröstsmärtor och rethosta.

Specialistsjuksköterska Charlotte Pålsson förklarar: ”Vad är diafragmabråck?”

Om du har symtom på diafragmabråck kan du ha fått höra många olika namn på dina besvär. Mellangärdesbråck, hiatus hernia och hiatusbråck är andra namn för diafragmabråck.

Ibland kallas diafragmabråck felaktigt även för magmunsbråck eller bråck på magmunnen. Men även det är namn på samma sak.

Vad är en diafragma?

Diafragman är en tunn muskel som skiljer hjärtat och lungorna från magsäcken och de andra inälvorna. 

Vi använder bland annat diafragman för att andas, men en annan viktig funktion är att den håller magsäcken och dess innehåll på plats under sig. 

Mitt i diafragman finns ett hål där matstrupen passerar igenom, ner till magsäcken.

Symtom på diafragmabråck

Om du drabbats av diafragmabråck kan du uppleva ett eller flera obehagliga symtom. Symtomen kan komma och gå och behöver inte kännas av varje dag. 

Halsbränna och sura uppstötningar

Halsbränna och reflux (som även kallas sura uppstötningar) är mycket vanliga symtom på diafragmabråck.

Den frätande magsyran som läcker upp i matstrupen och halsen vid ett diafragmabråck kan sedan ge flera andra symtom.

Symtom

  • Reflux – sura uppstötningar, ibland med bitar av mat
  • Halsbränna
  • Kräkattacker där mat eller slem kommer upp
  • Frätskador på tänderna

Sväljsvårigheter

Den som drabbas av sväljsvårigheter, eller symtom som klumpkänsla i halsen, kan ha svårt att förstå att det kan vara kopplat till diafragmabråck.

Men när magsäcken glider upp ovanför diafragman pressas även matstrupen uppåt, vilket påverkar sväljfunktionen i halsen. 

Symtom

  • Klumpkänsla eller kramp i halsen.
  • Stoppkänsla i bröstet.
  • Att det är svårt att svälja fast och torr mat. 
  • Att du sätter mat i halsen.
  • Snabb mättnadskänsla.
  • Ett behov av att dricka mycket för att kunna svälja ner maten.
  • Att det tar lång tid att äta.

Problemen kan kännas så jobbiga att du helt undviker sociala sammanhang med mat och dryck.

Har du sväljsvårigheter är det viktigt att söka vård för att ta reda på orsaken bakom problemen och utesluta allvarlig sjukdom.


Segt slem, harklingar och rethosta

Det är vanligt att gå runt med en irriterande rethosta, små störande harklingar eller ett segt slem i halsen när man drabbats av diafragmabråck. Det beror på att den frätande magsyran kommit upp i halsen.

För att skydda slemhinnan i matstrupen från magsyran bildas ett tjockt slem, som vi sedan försöker harkla bort när vi ska prata. Rethostan skyddar oss i sin tur från att få ner magsyra på stämbanden och i lungorna.

Symtom: 

  • Tjockt eller segt slem i halsen
  • Stor mängd skummig saliv som kan vara svår att svälja ner
  • Långvarig rethosta – ofta på morgonen
  • Harklingar

Gaser och rapningar

Om du har diafragmabråck kan du behöva svälja mycket saliv. Du kan också behöva svälja mat flera gånger. Det beror på att din sväljfunktion blir “trögstartad” och att mat fastnar på vägen.

Sväljandet kan göra att du känner dig gasig och rapar mycket

Symtom:

  • Gasig i magen
  • Rapar mycket

Problem med röst och andning

Vid diafragmabråck utsätts dina stämband för magsyra vilket kan göra dig hes eller i värsta fall orsaka röstförändringar.

När magsäcken glider upp i bröstet kan den påverka andra organ, till exempel lungorna. Det kan göra att du får problem med att andas ordentligt.

Symtom:

  • Heshet.
  • Gurglig, oklar röst.
  • Röstförändringar
  • Andningsbesvär.

Smärta i magen och andra delar av kroppen

Ett diafragmabråck kan orsaka smärta i olika delar av kroppen. Du kan exempelvis få ont i bröstet, huvudet, ryggen eller magen.

Smärtan i bröstet kan vara så intensiv att du misstar den för en hjärtinfarkt.

Symtom:

  • Ont vid skallbenet bakom örat. 
  • Ont i ryggen.
  • Smärta i magen.
  • Smärta i bröst eller matstrupe. Smärtan kan vara så intensiv att den missuppfattas som en hjärtinfarkt.

Behandla diafragmabråck

Försvagad muskulatur är den bakomliggande orsaken till symtom som halsbränna och klumpkänsla i halsen. Att träna upp diafragman är därför är det enda långsiktigt effektiva sättet att behandla diafragmabråck.

IQoro finns att beställa, appen hjälper dig med träningen

IQoro stärker diafragman

IQoro stärker diafragman genom en enkel daglig rutin som tar 30 sekunder att utföra. Effekten av behandlingen har bevisats i internationellt publicerade och granskade studier.

En person som rengör sin Iqoro i rinnande vatten efter träning
Rengöring av IQoro efter träning.

Hur fungerar IQoro?

När du tränar med IQoro stärker du totalt 148 muskler från munnen ner till diafragman. Under träningspasset skapas ett ökat tryck i det hål i mitten av diafragman där matstrupen passerar igenom.

Det ökade trycket betyder att diafragman blir starkare för varje träningspass. Det leder till att diafragman orkar hålla kvar magsäcken i sitt naturliga läge. Då kan inte magsyran längre läcka upp i matstrupen och orsaka de obehagliga symtomen.

Behandla reflux och halsbränna med IQoro
Träning med IQoro. Via nerver i läpparna tränar du 148 muskler som ingår i sväljprocessen.

Hur vet jag om IQoro fungerar för mig? 

IQoro fungerar lika bra oavsett om du är gammal, ung, överviktig eller underviktig. Det har bevisats genom internationellt publicerade studier på behandling av diafragmabråck.

IQoro fungerar också oavsett om du har fått ditt diafragmabråck konstaterat av en läkare, eller om du enbart lider av symtom som tyder på diafragmabråck. 

Gör vårt självtest för att se om du har symtom som kan bli behandlade med IQoro.

5.0 star rating

”Redan ett par veckor efter att jag började behandla mina besvär med IQoro, är mina sura uppstötningar och smärta i mellangärdet helt borta.”

Anna S, verifierad kund.
  • Magiskt! Men helt seriöst det bästa jag köpt.

    Kundrecension av Kline, verifierad kund.
  • Bättre än väntat. Sura uppstötningar har minskat med 90%

    Kundrecension av Ulf, verifierad kund.
  • Hjälpte mot mångårig halsbränna.

    Kundrecension av Li för sin sambos räkning, verifierad kund.
  • Problem med sura uppstötningar borta.

    Kundrecension av Helinä, verifierad kund.
  • Kan rekommendera den till andra. Har hjälpt mig mycket.

    Kundrecension av Bo, verifierad kund.
  • Enkelt att använda krävs inte mycket tid 👍

    Kundrecension av Mabel, verifierad kund.

Bevisad effekt i vetenskapliga studier

Effekten av IQoro har bevisats i flera internationellt publicerade och granskade studier som finns publicerade i internationella medicinska tidskrifter. Studierna är gjorda vid svenska universitet.

Studierna har visat att minst 97 procent av personer diafragmabråck-symtom blir bättre efter 6-8 månaders behandling med IQoro. De flesta deltagarna i studierna blev helt fria från symtom och kunde sluta med läkemedel mot halsbränna.

Bevisad effekt i kundundersökningar

I vår senaste kundundersökning intervjuade vid 4400 kunder som använt IQoro. Av deltagarna hade 75 procent minskat eller helt slutat med läkemedel redan inom 5 månaders behandling med IQoro.

Detta är kortare än den rekommenderade behandlingstiden som är 6-8 månader, ibland längre, för att bli fri från symtom.

Hur snabbt blir jag bättre?

Behandlingstiden med IQoro beror bland annat på hur länge dina muskler varit försvagade och hur noga du är med din dagliga träningsrutin. 

Enligt de kundundersökningar som vi utför regelbundet kan vi se att många upplever skillnad i sina symtom redan inom ett par veckor. Med vår resultatgaranti kan vi dock garantera positiva förändringar inom 6 månader. Annars får du pengarna tillbaka.

En person använder appen för att träna med IQoro
IQoro-appen finns på både svenska och engelska. Den hjälper dig hålla reda på din träning.

Enligt en vetenskaplig studie publicerad i World Journal of Gastroenterology blir alla patienter med diagnostiserat diafragmabråck, eller symtom på diafragmabråck förbättrade efter 6–8 månaders träning med IQoro, när de tränar tre gånger om dagen enligt våra instruktioner.

Personerna som deltog i studien var mellan 19–85 år och hade haft symtom under 1 till 15 år innan de påbörjade behandlingen med IQoro.

En tumregel är att ju längre tid du haft symtom, desto längre tid kan det ta att träna bort diafragmabråck. Det beror på att diafragmabråck orsakas av en försvagad muskulatur. 

Det är ungefär som om du tar en längre paus från löpträning eller gymmet.

Därför är det viktigt att komma igång med behandling av diafragmabråck så tidigt som möjligt för att motverka att fler besvärliga symtom framträder.

Andra behandlingsmetoder

De finns i huvudsak två andra metoder för att behandla diafragmabråck: syradämpande läkemedel och operation. 

  • Syradämpande läkemedel är bara en tillfällig lösning som lindrar dina symtom. Du kan läsa mer om detta i avsnittet om symtomlindring nedan. 
  • Att operera diafragmabråck är ovanligt och inte riskfritt. Vi skriver mer om operation av diafragmabråck i avsnittet längst ner på den här sidan.

Risker med diafragmabråck

Diafragmabråck orsakar symtom som kan öka risken för en rad allvarliga tillstånd, bland annat:

  • Sväljproblem som kan göra att du lättare sätter mat i halsen.
  • Ett flöde av magsyra upp i matstrupen som på lång sikt ökar risken för cellförändringar och cancer.
  • Felsväljningar som kan öka risken för lunginflammation.
  • Sämre tand- och munhälsa.
  • En felbelastning på de övriga musklerna i sväljningsprocessen, som på sikt kan leda till problem med snarkning och sömnapné

Viktigt att behandla snabbt

När diafragman blivit försvagad behöver andra muskler i sväljningsprocessen arbeta hårdare för att kompensera. Detta leder med tiden till att fler och fler muskler blir överansträngda eller försvagade, vilket orsakar värre och värre symtom. 

Halsbrännan kommer allt oftare, klumpen i halsen blir värre och bröstsmärtorna kan tillslut bli så illa att de känns som en hjärtinfarkt. 

För att undvika att symtomen blir värre är det därför viktigt att börja stärka musklerna så snart som möjligt. Dessutom tar det längre och längre tid att bygga upp musklerna ju längre tid du väntar med att börja träna.

Symtomlindring

IQoro behandlar orsaken till diafragmabråck, med vetenskapligt bevisad effekt. Men det kan ta några månader innan din träning ger fullgott resultat. Därför kan det vara bra att lindra symtomen även på andra sätt.

Här är några allmänna råd för att lindra symtom vid diafragmabråck. Men kom ihåg att nedanstående råd inte stärker din försvagade diafragma. Råden lindrar bara obehagen tillfälligt.  

  • Höj huvudändan på sängen cirka 15 cm. 
  • Sov på vänster sida, så kommer inte maginnehållet upp i matstrupen lika lätt. 
  • Ändra din kost – undvik mat och dryck som du vet ger besvär.
  • Drick vatten efter varje tugga när du äter.
  • Undvik att böja dig ner mot golvet från stående. 
  • Undvik att lyfta tungt.

Behandling med läkemedel

Några av besvären som orsakas av diafragmabråck går att lindra med hjälp av syradämpande läkemedel. Det finns både receptbelagda och receptfria läkemedel. Gemensamt för dem är att de lindrar några av symtomen, men de behandlar inte själva diafragmabråcket.

Dessa läkemedel har dock allvarliga bieffekter vid användning under längre perioder. Du bör därför endast använda dem som en tillfällig lösning.Läs mer om läkemedel mot magsyra på vår sida om reflux.

De här reflux-symtomen går inte att behandla med refluxmedicin

Refluxmedicin är det vanligaste sättet att behandla reflux-symtom som halsbränna, klumpkänsla i halsen och harklingar. Men många gånger är medicinen verkningslös. Läs mer om vilka reflux-symtom som inte går att behandla med läkemedel.

Lär dig mer om vilka besvär som inte går att behandla med refluxläkemedel. Läs mer

Orsaker till diafragmabråck

Mellan lungorna och magsäcken sitter diafragman. Det är en stor, tunn muskel som fungerar som en skiljevägg mitt i kroppen.

Den gör att vi till exempel kan stå på händer utan att maten ramlar ut genom munnen och njurarna hamnar vid hjärtat.

Illustration av diafragman
Utan diafragmabråck. Magsäcken i normalt läge under diafragman.

Mitt i diafragman finns ett hål där matstrupen kan passera igenom. Den kallas för hiatuskanalen. Precis under hiatuskanalen, längst upp på magsäcken, sitter magmunnen. 

Så länge som magmunnen befinner sig under diafragman så sluter den tätt uppåt. Då kan mat och vätska ta sig ner i magsäcken, men inte tillbaka upp igen. 

Men för att vi ska kunna kräkas eller rapa kan magmunnen och en del av magsäcken glida upp genom hålet i diafragman för att släppa ut maginnehåll vid behov. 

Så snart vi kräkts färdigt återgår magsäcken till sin normala plats under diafragman.

Vad händer vid ett diafragmabråck?

Vid ett diafragmabråck glider översta delen av magsäcken upp i brösthålan även när vi inte kräks. Det beror på att diafragmans muskulatur är försvagad och inte orkar hålla magsäcken på plats.

Magsäcken glider då okontrollerat upp och ner genom diafragman och kan stanna kvar i brösthålan en längre stund. Och eftersom magmunnen inte kan hålla tätt när den befinner sig ovanför diafragman börjar magsyra att läcka upp i matstrupen. 

Illustration av ett diafragmabråck med magsyra som läcker upp i matstrupen
Med diafragmabråck. En del av magsäcken är ovanför diafragman.

Den frätande magsyran orsakar då obehag i form av halsbränna, sura uppstötningar och liknande. 

Dessutom påverkas matstrupen av att magsäcken trycker på uppåt. Den veckar sig som ett dragspel, vilket kan orsaka smärta och att mat kan fastna på vägen ner i magen.

Magsäcken har glidit upp
Magsäcken har glidit upp ovanför diafragman. Övre matstrupsmunnen öppnar sig inte vid sväljning då matstrupen är veckad.

Magsyra läcker upp

När magsyra läcker upp i matstrupen kallas det för reflux, även kallat gastroesofageal refluxsjukdom eller GERD / GORD. Syran orsakar en rad olika besvär.

Ett diafragmabråck gör att magsyra okontrollerat läcker upp i matstrupen.

Den fräter på matstrupen och om den når munnen kan tänderna få frätskador. Andra symtom är dålig andedräkt, rethosta, halsbränna, sura uppstötningar och illamående.

När magsyra läcker upp bildas segt slem. Det beror på att matstrupen skapar ett segt slem för att skydda slemhinnorna från den frätande magsyran.

Magsäcken som glidit upp i bröstet tränger undan andra organ, exempelvis lungor och hjärta. Det kan ge upphov till smärta över bröstet som ibland kan upplevas som så kraftig att den misstolkas som en hjärtinfarkt.

Diafragmabråck hos barn

Barn med diafragmabråck kan få sväljsvårigheter. Barnet vägrar då ofta att äta viss mat vilket kan misstolkas som matvägran.

Vid ungefär 6 månaders ålder börjar oftast barnets matstrupe att öka i längd. Vid ca 12 månader har magsäcken vanligtvis hamnat på rätt plats under diafragman.

Hos några barn stannar dock magmunnen kvar ovanför diafragman och kan då ge samma symtom som hos vuxna med diafragmabråck.

Bråcket kan göra att barnet exempelvis dricker vätska, men vänder bort huvudet vid torr och fast mat.

Alltid svårt att svälja maten?

Är det alltid stopp i bröstet när du sväljer en tugga av viss storlek? Då kan det bero på exempelvis tumör, ärrbildning eller fickor längs med matstrupen. Då kallas det konstant dysfagi.

Om du tror att du har konstant dysfagi ska du kontakta din vårdcentral och be om remiss till specialistläkare – kirurg eller gastroenterolog.

Akalasi eller diafragmabråck

I vissa fall förväxlas diafragmabråck med andra sjukdomar. Ett exempel är den sällsynta matstrupssjukdomen akalasi (achalasia cardiae). 

Om du har gjort en utredning för akalasi och fått diagnosen achalasia cardiae inskriven i din journal så bör du endast påbörja behandling med IQoro på din läkares inrådan och med noggrann uppföljning. 

Det finns dock personer som fått höra av vårdpersonal att de kanske har akalasi, men där diagnosen achalasia cardiae inte har konstaterats. I dessa fall kan akalasi och diafragmabråck ha blivit förväxlade. 

Skillnader mellan achalasia cardiae och diafragmabråck

  • Vid akalasi har patienten alltid svårt att svälja en viss storlek av mat.
  • Vid diafragmabråck kommer sväljproblemen i perioder eller vid olika storlekar på maten.
  • Vid akalasi har patienten aldrig halsbränna och sura uppstötningar
  • Vid diafragmabråck kan patienten ha halsbränna och sura uppstötningar.
  • Vid akalasi går patienten hastigt ner i vikt.
  • Vid diafragmabråck sker ingen direkt viktnedgång.
  • Vid akalasi är det vanligt med lunginflammationer.
  • Vid diafragmabråck är det ovanligt med lunginflammationer.

Om du misstänker att du drabbats av achalasia cardiae bör du söka vård så snart som möjligt för att få en utredning.

Läs mer under Akalasi (Achalasia cardiae).

Söka vård

Diafragmabråck är vanligt och kan orsaka besvär som påverkar din vardag. Eftersom ett obehandlat diafragmabråck kan förvärras är det en bra idé att börja behandla det redan i ett tidigt skede.

När ska jag söka vård?

Om du har besvär som tyder på diafragmabråck rekommenderar vi att du kontaktar din vårdcentral. Då kan din läkare utesluta andra allvarligare sjukdomar.

Du kan börja behandla dina besvär med IQoro medan du väntar på en tid för undersökning. IQoro ger inga negativa biverkningar och kan därför användas riskfritt förutom i några sällsynta fall.

Kontakta din vårdcentral om symtomen på diafragmabråck snabbt blir sämre. Har du halsbränna tillsammans med svart avföring, eller kräks något som liknar kaffesump? Då ska du uppsöka vårdcentral eller akutmottagning så snabbt som möjligt.

Undersökningar och utredningar

Om du söker vård för diafragmabråck blir du troligtvis undersökt av en läkare på din vårdcentral. Du kommer då att få beskriva dina besvär. Därför kan det vara bra att fundera på följande frågor innan ditt läkarbesök: 

  • Hur ofta känner du av dina symtom?
  • Hur länge du haft symtomen?

Gör gärna vårt självtest för diafragmabråck för att se om du kan ha ett diafragmabråck eller inte. Testet tar bara tre minuter och är helt gratis.

Gastroskopi vid diafragmabråck

När du söker hjälp för diafragmabråck-symtom vill läkare ibland göra en så kallad gastroskopi. Då förs en kamera in genom näsan för att undersöka slemhinnan i matstrupen och magsäcken. Det kan också göras för att ta ett så kallat vävnadsprov. 

Det är dock inte alltid som diafragmabråck syns vid en gastroskopi. Magsäcken kan tillfälligt glida tillbaka ner under diafragman vid undersökningstillfället.

Gastroskopin görs främst för att utesluta andra diagnoser – inte specifikt för att se efter om du har ett diafragmabråck.

Operation av diafragmabråck

Operation av diafragmabråck är en behandling där bråcket kompenseras genom ett kirurgiskt ingrepp. Det det är dock både riskfyllt och besvärligt och erbjuds därför bara i ett fåtal fall där inga andra behandlingsmetoder fungerar. 

En operation innebär att övre delen av magsäcken sys fast, vilket gör att den inte längre kan glida upp ovanför mellangärdet. Operationen förbättrar dock inte kraften i diafragman.

Efter operationen kan du inte längre rapa eller kräkas. Du behöver därför hjälp av sjukvården när du behöver tömma magen. Det görs genom att en kateter (ett slangformat instrument) förs ner i magsäcken och genom den töms sedan innehållet. Forskning visar att träning med IQoro är en enkel, riskfri och kostnadseffektiv behandling som kan ersätta operation av diafragmabråck.

Källhänvisningar

  1. Kjellén G, Tibbling L. Manometric oesophageal function, acid perfusion test and symptomatology in a 55-year-old general population. Clinical Physiology. 1981; 1:405-15
     
  2. Hägg M, Tibbling L, Franzén T. Esophageal dysphagia and reflux symptoms before and after oral IQoro® training. World J Gastroenterol 2015; 21(24): 7558-7562.
     
  3. Hägg M, Tibbling L, Franzén T. Effect of IQoro® training in hiatal hernia patients with misdirected swallowing and esophageal retention symptoms. Acta Otolaryngol. 2015 Jul; 135 (7):635-9. 
     
  4. Nin CS, Marchiori E, Irion KL, Paludo Ade O, Alves GR, Hochhegger DR, Hochhegger B. Barium swallow study in routine clinical practice: a prospective study in patients with chronic cough. J Bras Pneumol 2013; 39: 686-691 [PMID: 24473762 DOI:10.1590/S1806-37132013000600007]
     
  5. Tibbling-Grahn L, broschyr 03 Svenska Dysfagiförbundet, Stoppar maten upp i bröstet när du äter? Mellangärdesbråck – En vanlig matstrupssjukdom i alla åldrar.

Läs mer