Dysfagi vid MS, Parkinsons och ALS

Neurologiska sjukdomar som MS, Parkinsons och ALS kan alla, mer eller mindre, orsaka inskränkt förmåga att använda ansiktet och munnens funktioner, som att kunna äta, tugga, svälja, tala och le.

I detta avsnitt berättar vi kort om MS, Parkinsons och ALS samt vanliga symtom för diagnoserna. MS, Parkinsons och ALS skiljer sig åt rent symtommässigt, men har liknande problem och behov av behandlingsinsatser.

Därefter går vi in på hur träning med IQoro – en ny neuromuskulär behandling – kan fungera som ett komplement till den traditionella fysioterapin (sjukgymnastiken) för att behålla det ”friska” i kroppens, ansiktets och munnens funktioner så länge som möjligt.

Neurologiska sjukdomar drabbar det centrala nervsystemet, innefattande hjärna och ryggmärg, men även nervtrådarna ute i kroppen, det perifera nervsystemet, som till exempel skickar signaler från våra fingrar till och från det centrala nervsystemet.

neurologiska sjukdomar kan ge sväljningsproblem

Innefattas gör även de nerver som styr våra inre organ, det autonoma nervsystemet, som inte kan kontrolleras med viljan. Sammantaget kan alla dessa nervsystem påverkas i olika grad, beroende på vilken neurologisk sjukdom det handlar om.  

Inom alla dessa neurologiska sjukdomsgrupper förekommer i olika grad dysfagi, ät-, tugg- och sväljsvårigheter, som ett symtom, beroende på vilket stadie av grundsjukdomen och vilken grundsjukdom det handlar om.

Det finns ett stort antal sjukdomstillstånd som klassas som neurologiska sjukdomar eller har inverkan på det centrala nervsystemet:

  • Sjukdomar där funktionen nedsätts/upphör i celler, vävnader eller organ, degenerativa sjukdomar, som t.ex. Alzheimers sjukdom eller Parkinsons sjukdom.
  • Multipel skleros (MS).
  • Stroke.
  • Cerebral pares.
  • Tumörsjukdomar, inklusive hjärntumörer och tumörer i ryggmärgen och perifera nervsystemet. Läs mer om cancer i ansikte, mun, huvud och hals.
  • Yttre trauma/skador på hjärna, ryggmärg eller perifera nerver.
  • Infektioner i hjärnan som (encefalit) och hjärnhinneinflammation (meningit), t.ex. orsakat av Borrelia.

Vissa av dessa sjukdomar uppkommer plötsligt genom skada, medan andra kommer i skov eller är degenerativa. Vidare kommer vi enbart att beskriva MS, Parkinsons och ALS.

Så många är drabbade

Tabellerna visar hur många som är drabbade i Sverige och världen, samt hur stor andel av det drabbade som har sväljsvårigheter (dysfagi) andel med [10, 13].

MS [1, 2, 8]

Sverige:Cirka 17 000–18 000 drabbade, cirka 500 personer insjuknar varje år.
Världen:Är den vanligaste neurologiska sjukdomen bland unga äldre kvinnor i världen, varav ca 50 procent finns i Europa. Vanligast hos befolkningen i Europa och Nordamerika – väldigt ovanlig i stora delar av Asien och Afrika
Dysfagi:Drabbar cirka 33 procent, det vill säga cirka 5 940 av de totalt drabbade i Sverige.

Parkinsons [3, 4, 7, 11]

Sverige:Cirka 15 000–20 000 drabbade, cirka 2 000 personer insjuknar varje år.
Världen:15 drabbade per 10 000 invånare, lika över världen. Två av tre drabbade är äldre män.
Dysfagi:Drabbar 41 procent, det vill säga cirka 5 904 av de totalt drabbade i Sverige.

ALS [5, 6, 9]

Sverige:600–700 drabbade, 200 personer insjuknar varje år. Personer som får diagnosen har ökat något under de senaste 30 åren.
Världen:6–9 personer är drabbade per 100 000 invånare. 2–4 personer per 100 000 insjuknar varje år, fler män än kvinnor får sjukdomen.
Dysfagi:Drabbar 40–90 procent, det vill säga 280–630 av totalt drabbade i Sverige.

MS – Multipel skleros

Multipel skleros (MS) [1, 2] är en sjukdom i centrala nervsystemet som beror på inflammationer och ärr på nervtrådar. Det gör att nervsignaler inte kan gå fram ordentligt, vilket då påverkar olika funktioner. I och med att olika områden i det centrala nervsystemet kan drabbas, leder det till att även olika delar av kroppen påverkas. Sjukdomen finns i flera olika former.

MS kommer oftast i skov, perioder med besvär, som med åren även kan ge problem mellan skoven. Symtomen varierar mycket från person till person.

Vanliga symtom vid MS

  • Blir svagare eller får sämre kontroll över vissa muskler.
  • Känselstörningar.
  • Försämrad balans.
  • Synrubbningar.
  • Dysfagi, sväljsvårigheter – 33 procent av de drabbade.

Ungefär 500 personer drabbas årligen i Sverige och det finns totalt cirka 18 000 personer med sjukdomen. Sjukdomen är den vanligaste orsaken till neurologiska skador hos unga äldre i världen, där ungefär hälften finns i Europa. Sjukdomen bryter ut mellan 16–55 års ålder och är dubbelt så vanligt förekommande hos kvinnor.[8] 

Det finns flera olika åtgärder för att lindra sjukdomsbesvären och en viktig del i behandlingen är fysioterapi (sjukgymnastik) och egen träning för att stärka och hålla påverkade muskler aktiva och i god form.

Parkinsons

Parkinsons [3, 4, 7, 11] är en relativt vanlig gradvis tilltagande, så kallat progressiv, neurologisk sjukdom som drabbar framförallt äldre män. Det finns dock fall så långt ner som i 20 års ålder.

I Sverige finns totalt cirka 20 000 drabbade och varje år insjuknar 2 000 personer. Sjukdomen beror på att celler i ett område i hjärnan bryts ner och påverkar dopamintillverkningen, vilket försämrar möjligheten att styra kroppens rörelser som blir långsamma.

Vanliga symtom vid Parkinsons

Alla personer med Parkinsons har individuella symtom, vissa får skakningar och andra får muskelstelhet som huvudsakligt symtom. Vanliga symtom är dock:

  • Skakningar i hand (tremor) – de första symtomet i 75 procent av fallen med till exempel skakningar i vila, att tummen skakar mot pekfingret i en okontrollerad rörelse.
  • Skakningar i kroppen uppträder till en början på en sida för att med tiden påverka båda sidor.
  • Stela muskler.
  • Gången blir släpande.
  • Minskad ansiktsmimik.
  • Entonig röst.
  • Dysfagi, sväljsvårigheter – 41 procent av de drabbade.

Även vid Parkinsons är fysioterapi (sjukgymnastik) en viktig del i rehabiliteringen för att mildra symtomen och för att förbättra vardagen.

ALS – amyotrofisk lateralskleros

I Sverige finns cirka 700 drabbade av amyotrofisk lateralskleros (ALS) [5, 6], därtill insjuknar cirka 200 personer varje år. Två av tre personer är män. Vanligen uppträder sjukdomen i 45–60 års ålder, men även yngre fall förekommer. Dysfagi, sväljsvårigheter, är ett vanligt symtom vid olika typer av ALS och drabbar ungefär 40–90 procent.

Det finns fem varianter av ALS:

  1. klassisk amyotrofisk lateralskleros
  2. progressiv bulbär pares
  3. pseudobulbär pares
  4. progressiv spinal muskelatrofi
  5. primär lateralskleros.

Symtomen vid dessa fem varianter är lite olika för att i de flesta fall avslutas med ett närmast allmänt förlamningstillstånd.

Vanliga symtom vid ALS – tal och sväljsvårigheter

Klassisk ALS – amyotrofisk lateralskleros

  • Muskelförsvagning i armar och ben – som första symtom.
  • Muskelförsvagning i tunga och munnens muskulatur.
  • Tuggsvårigheter.
  • Talsvårigheter.
  • Svårt med ansiktsmimiken.
  • Dysfagi, sväljsvårigheter.

Progressiv bulbär pares

  • Tal och sväljsvårigheter, dysfagi – som första symtom.
  • Total oförmåga att tala och svälja – inskränks efterhand.
  • Problem med armar och ben – i ett senare skede.

Pseudobulbär pares

  • Tal- och sväljsvårigheter, dysfagi – tilltagande svårigheter.
  • Ansiktsmimik påverkad.
  • Okontrollerad gråt och skratt.

Progressiv spinal muskelatrofi

  • Svaghet och förtvining av muskulatur i armar och ben – tilltagande svårigheter.
  • Långsamt förlopp.
  • Tal- och sväljfunktionen – påverkas aldrig.

Primär lateralskleros

  • Förlamning i kroppen kombinerat med stelhet i muskulaturen, så kallad spasticitet – långsamt förlopp.
  • Talsvårigheter.
  • Sväljsvårigheter.
  • Gradvis jämn försämring under många år.  

IQoro – en del av rehabiliteringen

Träning med IQoro – en unik neuromuskulär behandlingsmetod – under 30 sekunder tre gånger dagligen – kan bidra till att underhålla och bibehålla så mycket som möjligt av den normala funktionen under en förlängd tid. Detta i och med att träning med IQoro kommer åt att aktivera invärtes muskulaturen, precis som armar och ben tränas med traditionell fysioterapi (sjukgymnastik). Träning med IQoro gör det därför möjligt att positivt påverka förmågan att kunna äta via munnen, tugga, använda ansiktsmimiken och att forma ljud (tala) under en förlängd tid.

IQoro är ensam om att effektivt kunna aktivera den invärtes muskulaturen från ansikte, munhåla, svalg, matstrupe ner till diafragma. Behandlingen är ett bra komplement till fysioterapin (sjukgymnastiken), utifrån att endast en kort träningsinsats krävs (totalt 90 sekunder per dag) och att träningen inte har några negativa bieffekter, annat än eventuell initial träningsvärk. IQoro kan däremot aldrig bota själva grundsjukdomen. 

Forskningen kring IQoro

Forskning visar att IQoro aktivt stimulerar munnen och på så sätt når styrsystemet för sväljningsprocessen, vilken också är tätt kopplat till styrsystemet för de andra kroppsfunktionerna däribland andning, förmågan att forma ljud (tal), ansiktsmimik, kroppshållning (postural kontroll)[12], mag- och tarmfunktion med mera.

Om träning med IQoro har en effekt även vid MS, Parkinsons, ALS är inte vetenskapligt säkerställt. Att IQoro kan fungera som ett komplement är dock troligt utifrån att den dominerande delen av forskningen är utförd på personer med stroke. Därutöver finns klinisk erfarenhet av behandling på personer med nämnda diagnoser samt över 20 års forskning.

Källhänvisningar

  1. Neuroportalen.com, (2001), Om multipel skleros, Faktagranskare: professor Jan Hillert, HS samt av professor Lars Edström, Karolinska institutet (KS)
    https://www.neuroportalen.com/svenska/ms/ms-sjukdom.php
     
  2. Hjärnfonden.se, (2015), Vad är MS?,
    https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/ms/?gclid=CLDNteeb08cCFWHbcgodmqoIfg
     
  3. Neuroportalen.com, (2005), Rehabilitering vid Parkinson,
    https://www.neuroportalen.com/svenska/parkinson/parkinson-rehabilitering.php#1
     
  4. Hjärnfonden.se,, (2015), Vad är Parkinsons sjukdom?,
    https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/parkinsons-sjukdom/
     
  5. Neuroportalen.com, (2008), Om ALS (amyloid lateralskleros), Faktagranskad av professor Sten Fredrikson, neurologiska kliniken, Karolinska Huddinge.
    https://www.neuroportalen.com/svenska/als/als-sjukdom.php 
     
  6. Neuroförbundet.se, (2014), Symptom och sjukdomsförlopp, Sakkunnig: Anne Zachau, överläkare vid neurologkliniken, Karolinska univ.sjukhuset, Solna
    https://neuro.se/diagnoser/amyotrofisk-lateralskleros-als/
     
  7. 1177.se, (2015), Parkinsons sjukdom,
    https://www.1177.se/vastra-gotaland/sjukdomar–besvar/hjarna-och-nerver/nerver/parkinsons-sjukdom/
     
  8. E. Kingwell, J. J Marriott, N. Jetté, et. al.  (2013), Incidence and prevalence of multiple sclerosis in Europe: a systematic review., BMC Neurology201313:128,
    DOI: 10.1186/1471-2377-13-128
     
  9. Socialstyrelsen.se, (2014), Ovanliga diagnoser, Amyotrofisk lateralskleros
    https://www.iqoro.com/se/svaljsvarigheter-dysfagi/neurologiska-sjukdomar-ms-parkinsons-als/
     
  10. Förekomsten av dysfagi bland neurologiskt sjuka, Läkartidningen -93, nr 47.
     
  11. Parkinsonförbundet.se, (2012), Om Parkinsons sjukdomhttp://www.parkinsonforbundet.se/meny2/Om%20Parkinsons%20sjukdom/
     
  12. Hägg M., Tibbling L. Effect of IQoro® training on impaired postural control and oropharyngeal motor function in patients with dysphagia after stroke. Acta Otolaryngol 2016; 136 (7):742-748. DOI:10.3109/00016489.2016.1145797 https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3109/00016489.2016.1145797
     
  13. Viss, Stockholms läns landsting, (2016), Dysfagi, Sanna Holstein Jansson, leg. logoped, Per-Åke Lindestad, överläkare, docent, Maria Juslin, leg. tandhygienist, Louise Britse, leg. dietist, Gerd Faxén-Irving, leg. dietist och med. Dr.

Läs mer om IQoro