Neurologiska sjukdomar (MS, Parkinsons, ALS)

    Hitta på sidan:

    Neurologiska sjukdomar som MS, Parkinsons och ALS kan alla, mer eller mindre, orsaka inskränkt förmåga att använda ansiktet och munnens funktioner, som att kunna äta, tugga, svälja, tala och le.

    I detta avsnitt berättar vi kort om MS, Parkinsons och ALS samt vanliga symptom för diagnoserna. MS, Parkinsons och ALS skiljer sig åt rent symtommässigt, men har liknande problem och behov av behandlingsinsatser. Därefter går vi in på hur träning med IQoro – en ny neuromuskulär behandling – kan fungera som ett komplement till den traditionella fysioterapin (sjukgymnastiken) för att behålla det ”friska” i kroppens, ansiktets och munnens funktioner så länge som möjligt.
     

    Köp din IQoro

     

    Neurologiska sjukdomar drabbar det centrala nervsystemet, innefattande hjärna och ryggmärg, men även nervtrådarna ute i kroppen, det perifera nervsystemet, som t.ex. skickar signaler från våra fingrar till och från det centrala nervsystemet. Innefattas gör också de nerver som styr våra inre organ, det autonoma nervsystemet, som inte kan kontrolleras med viljan. Sammantaget kan alla dessa nervsystem påverkas i olika grad, beroende på vilken neurologisk sjukdom det handlar om.  

    Inom alla dessa neurologiska sjukdomsgrupper förekommer i olika grad dysfagi, ät-, tugg- och sväljsvårigheter, som ett symptom, beroende på vilket stadie av grundsjukdomen och vilken grundsjukdom det handlar om.

    Det finns ett stort antal sjukdomstillstånd som klassas som neurologiska sjukdomar eller har inverkan på det centrala nervsystemet:

    • Sjukdomar där funktionen nedsätts/upphör i celler, vävnader eller organ, degenerativa sjukdomar, som t.ex. Alzheimers sjukdom eller Parkinsons sjukdom.
    • Multipel skleros (MS)
    • Stroke
    • Cerebral pares 
    • Tumörsjukdomar, inklusive hjärntumörer och tumörer i ryggmärgen och perifera nervsystemet. Läs mer om cancer i ansikte, mun, huvud och hals.
    • Yttre trauma/skador på hjärna, ryggmärg eller perifera nerver. Läs mer under skada huvud/halsområdet.
    • Infektioner i hjärnan som (encefalit) och hjärnhinneinflammation (meningit), t.ex. orsakat av Borrelia.

    Vissa av dessa sjukdomar uppkommer plötsligt genom skada, medan andra kommer i skov eller är degenerativa. Vidare kommer vi enbart att beskriva MS, Parkinsons och ALS.
     

    Drabbade i Sverige/världen samt andel med dysfagi[10, 13], sväljsvårigheter:

    • MS[1,2, 8]

    Sverige:ca 17000 – 18 000 drabbade, ca 500 personer insjuknar/år.
    Världen:Är den vanligaste neurologiska sjukdomen bland unga äldre kvinnor i världen, varav ca 50 % finns i Europa. Vanligast hos befolkningen i Europa och Nordamerika - väldigt ovanlig i stora delar av Asien och Afrika
    Dysfagi:Drabbar ca 33 % - d.v.s. ca 5940 av de totalt drabbade i Sverige.

     

    • Parkinsons[3, 4, 7, 11]

    Sverige:Dysfagi:
    Världen:15 drabbade per 10 000 invånare, lika över världen. Två av tre drabbade är äldre män.
    Dysfagi:Drabbar 41 % - d.v.s. ca 5904 av de totalt drabbade i Sverige.

     

    • ALS[5, 6, 9]

    Sverige:600 – 700 drabbade, 200 personer insjuknar/år. Personer som får diagnosen har ökat något under de senaste 30 åren.
    Världen:6 - 9 personer är drabbade/ 100 000 invånare. 2 - 4 personer/ 100 000 insjuknar varje år, fler män än kvinnor får sjukdomen.
    Dysfagi:Drabbar 40-90 % - d.v.s. 280 – 630 av totalt drabbade i Sverige.


     

    MS - Multipel skleros[1, 2]

    MS är en sjukdom i centrala nervsystemet som beror på inflammationer och ärr på nervtrådar. Det gör att nervsignaler inte kan gå fram ordentligt, vilket då påverkar olika funktioner. I och med att olika områden i det centrala nervsystemet kan drabbas, leder det till att även olika delar av kroppen påverkas. Sjukdomen finns i flera olika former.MS - Multipel skleros[1, 2]

    MS kommer oftast i skov, perioder med besvär, som med åren även kan ge problem mellan skoven. Symptomen varierar mycket från person till person.

    Vanliga symptom

    • Blir svagare eller får sämre kontroll över vissa muskler.
    • Känselstörningar.
    • Försämrad balans.
    • Synrubbningar.
    • Dysfagi, sväljsvårigheter – 33 % av de drabbade.

    Ungefär 500 personer drabbas årligen i Sverige och det finns totalt ca 18 000 personer med sjukdomen. Sjukdomen är den vanligaste orsaken till neurologiska skador hos unga äldre i världen, där ungefär hälften finns i Europa. Sjukdomen bryter ut mellan 16 – 55 års ålder och är dubbelt så vanligt förekommande hos kvinnor.[8] 

    Det finns flera olika åtgärder för att lindra sjukdomsbesvären och en viktig del i behandlingen är fysioterapi (sjukgymnastik) och egen träning för att stärka och hålla påverkade muskler aktiva och i god form.

     

    Parkinsons[3, 4, 7, 11]

    Parkinsons är en relativt vanlig gradvis tilltagande, s.k. progressiv, neurologisk sjukdom som drabbar framförallt äldre män. Det finns dock fall så långt ner som i 20 års ålder. I Sverige finns totalt ca 20 000 drabbade och varje år insjuknar 2000 personer. Sjukdomen beror på att celler i ett område i hjärnan bryts ner och påverkar dopamintillverkningen, vilket försämrar möjligheten att styra kroppens rörelser som blir långsamma.

    Vanliga symptom vid Parkinsons

    Alla personer med Parkinsons har individuella symptom, vissa får skakningar och andra får muskelstelhet som huvudsakligt symptom. Vanliga symptom är dock:

    • Skakningar i hand (tremor) – de första symptomet i 75 % av fallen med t.ex. skakningar i vila, att tummen skakar mot pekfingret i en okontrollerad rörelse.
    • Skakningar i kroppen uppträder till en början på en sida för att med tiden påverka båda sidor.
    • Stela muskler.
    • Gången blir släpande.
    • Minskad ansiktsmimik.
    • Entonig röst.
    • Dysfagi, sväljsvårigheter – 41 % av de drabbade.

    Även vid Parkinsons är fysioterapi (sjukgymnastik) en viktig del i rehabiliteringen för att mildra symptomen och för att förbättra vardagen.

     

    ALS- amyotrofisk lateralskleros[5, 6]

    I Sverige finns ca 700 drabbade, därtill insjuknar ca 200 personer varje år. Två av tre personer är män. Vanligen uppträder sjukdomen i 45-60 års ålder, men även yngre fall förekommer. Dysfagi, sväljsvårigheter är ett vanligt symptom vid olika typer av ALS och drabbar ca 40 – 90 %.

    Det finns fem varianter av ALS: 1) klassisk amyotrofisk lateralskleros, 2) progressiv bulbär pares, 3) pseudobulbär pares, 4) progressiv spinal muskelatrofi och 5) primär lateralskleros. Symptomen vid dessa fem varianter är lite olika för att i de flesta fall avslutas med ett närmast allmänt förlamningstillstånd.

    Vanliga symptom vid ALS - Tal och sväljsvårigheter

     

    1. Klassisk ALS - amyotrofisk lateralskleros
      • Muskelförsvagning i armar och ben – som första symptom.
      • Muskelförsvagning i tunga och munnens muskulatur.
      • Tuggsvårigheter.
      • Talsvårigheter.
      • Svårt med ansiktsmimiken.
      • Dysfagi, Sväljsvårigheter.

         
    2. Progressiv bulbär pares
      • Tal och sväljsvårigheter, dysfagi – som första symptom.
      • Total oförmåga att tala och svälja – inskränks efterhand.
      • Problem med armar och ben – i ett senare skede.

         
    3. Pseudobulbär pares
      • Tal- och sväljsvårigheter, dysfagi – tilltagande svårigheter.
      • Ansiktsmimik påverkad.
      • Okontrollerad gråt och skratt.

         
    4. Progressiv spinal muskelatrofi
      • Svaghet och förtvining av muskulatur i armar och ben – tilltagande svårigheter.
      • Långsamt förlopp.
      • Tal- och sväljfunktionen – påverkas aldrig.

         
    5. Primär lateralskleros
      • Förlamning i kroppen kombinerat med stelhet i muskulaturen, s.k. spasticitet – långsamt förlopp.
      • Talsvårigheter.
      • Sväljsvårigheter.
      • Gradvis jämn försämring under många år.  

         

    Behandling med IQoro – ett komplement i rehabiliteringen

    Träning med IQoro® – en unik neuromuskulär behandlingsmetod – under 30 sekunder tre gånger dagligen – kan bidra till att underhålla och bibehålla så mycket som möjligt av den normala funktionen under en förlängd tid. Detta i och med att träning med IQoro kommer åt att aktivera invärtes muskulaturen, precis som armar och ben tränas med traditionell fysioterapi (sjukgymnastik). Träning med IQoro gör det därför möjligt att positivt påverka förmågan att kunna äta via munnen, tugga, använda ansiktsmimiken och att forma ljud (tala) under en förlängd tid.

    IQoro är ensam om att effektivt kunna aktivera invärtes-muskulaturen från ansikte, munhåla, svalg, matstrupe ner till diafragma. Behandlingen är ett bra komplement till fysioterapin (sjukgymnastiken), utifrån att endast en kort träningsinsats krävs (totalt 1,5 min/dag) och att träningen inte har några negativa bieffekter, annat än eventuell träningsvärk initialt. IQoro kan däremot aldrig bota själva grundsjukdomen. 

    Forskning visar att IQoro® aktivt stimulerar munnen och på så sätt når styrsystemet för sväljningsprocessen, vilken också är tätt kopplat till styrsystemet för de andra kroppsfunktionerna däribland andning, förmågan att forma ljud (tal), ansiktsmimik, kroppshållning (postural kontroll)[12], mag- och tarmfunktion m.m.

    Om träning med IQoro® har en effekt även vid MS, Parkinsons, ALS är inte vetenskapligt säkerställd. Att IQoro® kan fungera som ett komplement är dock troligt utifrån att den dominerande delen av forskningen är utförd på personer med stroke. Därutöver finns klinisk erfarenhet av behandling på personer med nämnda diagnoser samt över 20 års forskning.

     Läs mer om forskningen här

    Köp din IQoro

     

     

    Neurologiska sjukdomar illustration

    Neurologiska sjukdomar

     

     

     

    Göran och Eva Sundfors

    Munhanteln IQoro fick Göran på fötter igen

    Göran och Eva Sundfors från Hudiksvall har tillbringat många vintrar i Thailand. Vintern 2014 förändras dock livet dramatiskt för paret Sundfors när Göran drabbades av en mystisk sjukdom. Under flera veckor svävade han mellan liv och död. När Göran väl tilläts flyga hem till Sverige igen, fick munskärmen IQoro stor betydelse för hans rehabilitering.

    Det har gått knappt ett år sedan den dramatiska händelsen i Thailand, men för paret Sundfors lever minnet färskt kvar.

    – Göran var en hårsmån från att somna in för evigt, säger hustrun Eva som hade sinnesnärvaro nog att föra dagbok under makens sjukdomsperiod. 

    Det är också hon som mestadels berättar. Göran kan inte, endast korta fragment minner om det som varit, om den mystiska sjukdom som gav huvudbry åt varenda läkare de mötte.

     Klicka här för att läsa mer

     


    Text: Mary Hägg, Medicine doktor, Post. Doc. vid Uppsala Universitet, leg. tandläkare, specialiserad inom orofacial medicin, områdesansvarig Tal & Svälj Center, ÖNH, div. operation, Hudiksvalls sjukhus, Region Gävleborg,
    i samarbete med MYoroface, oktober 2016.


    Källhänvisningar  

     

    1. Neuroportalen.com, (2001), Om multipel skleros, Faktagranskare: professor Jan Hillert, HS samt av professor Lars Edström, Karolinska institutet (KS)
      http://www.neuroportalen.com/svenska/ms/ms-sjukdom.php

       
    2. Hjärnfonden.se, (2015), Vad är MS?,
      http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/ms/?gclid=CLDNteeb08cCFWHbcgodmqoIfg

       
    3. Neuroportalen.com, (2005), Rehabilitering vid Parkinson,
      http://www.neuroportalen.com/svenska/parkinson/parkinson-rehabilitering.php#1

       
    4. Hjärnfonden.se,, (2015), Vad är Parkinsons sjukdom?,
      http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/parkinsons-sjukdom/

       
    5. Neuroportalen.com, (2008), Om ALS (amyloid lateralskleros), Faktagranskad av professor Sten Fredrikson, neurologiska kliniken, Karolinska Huddinge.
      http://www.neuroportalen.com/svenska/als/als-sjukdom.php 

       
    6. Neuroförbundet.se, (2014), Symptom och sjukdomsförlopp, Sakkunnig: Anne Zachau, överläkare vid neurologkliniken, Karolinska univ.sjukhuset, Solna
      http://neuroforbundet.se/diagnos-symtom/als/neuroguiden/symptom-och-sjukdomsforlopp-neuroguiden/

       
    7. 1177.se, (2015), Parkinsons sjukdom,
      http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Parkinsons-sjukdom/

       
    8. E. Kingwell, J. J Marriott, N. Jetté, et. al.  (2013), Incidence and prevalence of multiple sclerosis in Europe: a systematic review., BMC Neurology201313:128,
      DOI: 10.1186/1471-2377-13-128

       
    9. Socialstyrelsen.se, (2014), Ovanliga diagnoser, Amyotrofisk lateralskleros, http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/amyotrofisklateralskleros
       
    10. Förekomsten av dysfagi bland neurologiskt sjuka, Läkartidningen -93, nr 47.
       
    11. Parkinsonförbundet.se, (2012), Om Parkinsons sjukdom, http://www.parkinsonforbundet.se/meny2/Om%20Parkinsons%20sjukdom/
       
    12. Hägg M., Tibbling L. Effect of IQoro® training on impaired postural control and oropharyngeal motor function in patients with dysphagia after stroke. Acta Otolaryngol 2016; 136 (7):742-748. DOI:10.3109/00016489.2016.1145797 http://dx.doi.org/10.3109/00016489.2016.1145797
       
    13. Viss, Stockholms läns landsting, (2016), Dysfagi, Sanna Holstein Jansson, leg. logoped, Per-Åke Lindestad, överläkare, docent, Maria Juslin, leg. tandhygienist, Louise Britse, leg. dietist, Gerd Faxén-Irving, leg. dietist och med. Dr.

     

     

        

    Produkter
      Drift & produktion:  Wikinggruppen