Sväljsvårigheter bland barn

Barn med medfödda eller förvärvade sjukdomar kan ha problem med sväljsvårigheter som kan misstas för matvägran.

Här går vi igenom olika medfödda eller förvärvade sjukdomar som vanligen har både symtom på, och problem med, ansiktets och munnens funktioner.

I Sverige föds årligen cirka 1700 barn med kromosomavvikelser som till exempel Downs syndrom och fosterskador, till exempel Cerebral Pares. Därutöver föds ca 150–200 barn med läpp-, käk- och gomspalt (LKG).[1] 

Ofta har dessa barn svårigheter med ansiktets och munnens funktioner.[2, 6] Vanliga symtom är till exempel sväljsvårigheter, svårigheter att stänga munnen, dregling och/eller försvagad muskulatur i ansikte samt munhåla. Detta påverkar barnets ansikts-, bett- och käkutveckling, men också barnets talutveckling.[2, 6, 14]

Svårigheterna bör undersökas för upprättande av en individuell behandlingsplan där IQoro kan vara ett komplement med målet att lindra eller eliminera problem med ansiktets och munnens funktioner och på så sätt kunna bidra till en bättre livskvalitet för barnet och familjen.

Barn med förvärvade eller medfödda skador och träning med IQoro

Anledningar till dysfagi hos barn

Det finns ett flertal diagnoser och avvikelser som kan ge svårigheter med munnens funktioner:  [1-11]

  • Downs Syndrom. [2-5]
  • Cerebral Pares. [11]
  • Diafragmabråckliknande symtom på grund av sjukdom eller fördröjd mognad av ”ät-kanalen”.
  • Diafragmabråck som kan ha feldiagnostiserats som ovilja att äta och/eller anorexia bland barn och ungdomar.
  • Uppdragen kort överläpp.
  • Munandning och eller snarkning.
  • Dregling.
  • Otydligt tal.
  • Avvikande ansikts-, bett- och käk-utveckling.
  • LKG – Läpp-, käk-, gomspalt. [1]
  • Förvärvade skador – förlossningsskada och eller sjukdom.
  • Prader Willis-syndrom.
  • Möbius syndrom. [7, 9]
  • Sotos syndrom.
  • Ehlers-Danlos syndrom.
  • Angelmans syndrom.
  • Chri-du-chat syndrom.
  • Charges syndrom. [10]
  • Kongenitala muskeldystrofier, Dystrofia myotonika. [8]
  • Hjärnblödning, hjärninfarkt.
  • Cancer i ansikte, mun, huvud, halsområde.

Vanliga tecken på dysfagi

Alla barn – friska eller med någon diagnos – som munandas tappar kontakten mellan tungryggen och mjuka gommen. Detta resulterar i att kräkreflexen blir dominerande och gör det därför svårt att svälja fasta konsistenser.

Kontakten mellan mjuka gommen och tungryggen är en förutsättning för en optimalt fungerande sväljningsprocess, vilken normalt startar med att barnet sluter läpparna.

Generellt sett får barn som föds med funktionshinder eller drabbas av förvärvad skada och eller sjukdom, ofta problem med munnens funktioner med följande symtom:

  • Öppen mun – svårighet att stänga munnen.
  • Munandning och ökad infektionskänslighet.
  • Sväljsvårigheter.
  • Kräkningar p.g.a. en dominant kräkreflex och eller fördröjd mognad av ”ät-kanalen”.
  • Ät-, tuggsvårigheter – utdragna måltider.
  • Måste sond- eller PEG-matas (via knapp på magen).
  • Reflux, halsbränna och sura uppstötningar.
  • Ret- och slemhosta.
  • Förslappad muskulatur i läppar, tunga och käke.
  • Dregling.
  • Tunga som sticker ut mellan läpparna eller ligger över underläppen.
  • Otydligt tal.
  • Försenad, eller obefintlig verbal förmåga.
  • Mimikfattig – svårighet att visa känslouttryck.
  • Avvikande tand-, bett- och käk-utveckling.
  • Förlamningsproblematik t.ex. i ansikte och svalg.
  • Funktionsavvikelse i matstrupen.
  • Asymmetri i ansiktet.
  • Kort tungband som utgör ett hinder för normal tungrörelse och talutveckling.

Diafragmabråck hos barn

Ofta missuppfattas diafragmabråck för matvägran hos barn. Exempelvis kan diafragmabråck vara orsaken till att barnet dricker vätska utan problem, men vänder bort huvudet vid fast mat som till exempel kött, torrt mjukt bröd, ris eller kyckling.

Hos alla spädbarn ligger övre magmunnen naturligt i det övre läget ovanför diafragman. Maginnehåll rinner därför lätt upp i munnen vid lättare tryck på magen efter måltid.

Barn som antingen är födda för tidigt, är födda med ett syndrom, eller med någon sjukdom, belastas ofta ytterligare av att även ”ätkanalen” är extra svag. Vanligt är att detta yttrar sig i kaskadkräkningar efter att barnet svalt bara några klunkar av bröstmjölken.

Möjligheten att mata barnet kan därutöver försvåras av att också muskelfunktionen i ansikte, läppar, och munhåla i aktuella fall ofta är försvagad. 

Normalt är det vid 6 månaders ålder som matstrupen börjar växa till i längd. Vid cirka 1 års ålder har magsäcken kommit ner till normalläget under diafragman och då börjar ”ätkanalen” så sakterliga fungera normalt.

Hos fåtalet barn stannar magmunnen kvar i läget ovanför diafragman och kan därför ge samma besvär för barnet som hos en vuxen person med diafragmabråck.

Att söka vård

Att undersöka barn med funktionsavvikelser i ansikte och munhåla är inte alltid lätt. Dessa barn kan dels – beroende på diagnos eller förvärvad sjukdom – vara reserverade i kontakten med okända människor, eller känna en inneboende frustration över att själva inte kunna beskriva sin situation.

Yngre barn samt barn med förståndshandikapp kan därtill ha svårt att förstå syftet med en undersökning av mun, bett och svalg.

Lek fram övningarna

Det är av stor vikt – oavsett behandlande instans – att närma sig barnet på barnets villkor. Tilläggas bör att också människor med munrelaterade problem i överlag kan vara smärtkänsliga eller uppleva obehag vid ansiktsberöring. Det gäller i hög grad barn.

För att underlätta en undersökning, är det bra att leka sig fram i övningarna i samarbete med föräldrarna. Barnet lockas därigenom till att göra olika rörelser, som bedömningen sedan kan baseras på. Vid bedömning av t.ex. tungans rörelseförmåga, kan sylt läggas i mungiporna samt på över- och underläppen, varpå barnet lockas till att slicka upp sylten.

Undersökning viktig för upprättande av behandlingsplan

En undersökning är viktig för kartläggning av barnets svårigheter, vilket är avgörande dels för upprättandet av en individuell behandlingsplan, men också för att kontinuerligt kunna utvärdera behandlingsinsatserna.

Om barnet munandas, snarkar och eller ofta har munnen öppen, kan det bero på att halsmandlar och eller näskörtel är förstorade. Detta gör det svårare att andas via näsan och att svälja. Halsmandlar och näskörtel bör därför bedömas och eventuellt åtgärdas på en Öron-Näsa-Hals mottagning (ÖNH).

Behandlingsstrategi – för effektiva och optimala insatser

Behandlingsstrategin kan ses som en pyramid, där målet högst upp i pyramiden är att få en optimal näsandning samt sväljning med sluten mun. För att nå hela vägen upp i pyramiden är det avgörande att träna de olika musklerna i rätt ordning.

Då kroppen är en helhet kan insatser behövas av flera olika professioner: läkare, tandläkare, logopeder, specialpedagoger, talpedagoger, fysioterapeuter (sjukgymnaster), arbetsterapeuter, sjuksköterskor ed flera. Det går inte att hoppa över basnivåerna. Se nedan:

  1. Kroppshållning (postural kontroll)
    Sträva efter en optimalt upprätt och balanserad kroppshållning och sittställning för barnet i en bra stol eller rullstol.
  2. Tuggmuskler
    Styrkan i tuggmusklerna har betydelse för möjligheten till fullständig läppslutning, till bearbetning av tuggan och är de enda musklerna som är aktiva under sväljningsprocessens alla nivåer. Därutöver stimulerar tuggmusklerna även sväljreflexen.
  3. Läppslutning
    En fullständig läppslutning är förutsättningen för att tungan ska kunna inta rätt position upp mot gomtaket och för näsandning. Läppslutningen är också avgörande för en effektiv transport av tuggan bakåt mot svalget och för att starta sväljreflexen.
  4. Tungans bakåt- och uppåtrörelse
    Tungan mobiliserar tuggan till höger och vänster i munhålan samt bakåt mot svalget. Genom tungryggens och tuggans kontakt med främre gombågen initieras sväljreflexen. Strax därefter startar tungans rörelse framåt samtidigt som struplocket fälls ner och sluter tätt mot luftvägen.
  5. Mjuka gommen och kräkreflexen
    Mjuka gommen ska – när den fungerar normalt vid sväljning – sluta tätt mot bakre svalgväggen och upp mot näshålan, för att förhindra läckage till näsan. Därefter triggas matstrupsfasen igång. Tungryggens kontakt med mjuka gommen är viktig för aktivering av matstrupe, mage, tarmar och andra vitala organ. Tungryggens kontakt med mjuka gommen är dessutom viktig för att motverka en dominant kräkreflex, såsom kaskadkräkningar eller kväljningsattacker. En dominant kräkreflex gör det svårt att svälja fasta konsistenser.
  6. Näsandning och sväljning
    Näsandning och sluten mun är avgörande för en säker och effektiv sväljförmåga.
Pyramiden för behandling av barn

Behandla barn med IQoro

Träning med IQoro under 30 sekunder tre gånger dagligen, aktiverar kroppens eget inprogrammerade system – en naturlig händelsekedja av nervbanor och muskler från ansikte, munhåla, svalg, matstrupe ner till diafragman.

Våra basala och livsviktiga funktioner som att kunna andas, äta, svälja, tala och le använder samma muskler och nervbanor men på olika sätt. Detta förklarar varför IQoro har en positiv inverkan på många olika funktioner.

Det är viktigt att betona att en medfödd eller senare förvärvad sjukdom aldrig går att bota genom träning med IQoro. Däremot går delar av den problematik som uppstår i och med ett funktionshinder att lindra eller eliminera. Detta också beroende på grad av stöd som erbjuds av vård och omsorg.

Genom träning med IQoro stimuleras hela sväljningsprocessen och därmed hela muskelkedjan från ansikte, mun, övre luftvägar, svalg och vidare ner till matstrupe, diafragma och magsäck. Sammantaget ger detta goda förutsättningar till förbättringar på olika områden för barn med medfödda eller förvärvade sjukdomar.

Effekter av träning med IQoro

Träning med IQoro totalt 90 sekunder per dag (30 sek, 3 gånger per dag) ger följande effekter:

  • Optimerar ät- tugg- och sväljförmågan.
  • Stärker muskulaturen i tuggmuskler och läppar vilket motverkar dregling.
  • Möjliggör läppslutning.
  • Ökar förutsättningarna till ett tydligare tal.
  • Ger en förbättrad symmetri och rörlighet i ett tidigare förslappat eller förlamat ansikte.
  • Optimerar förutsättningarna för en normal bett-, käk- och ansiktsutveckling då träningen ger en förbättrad balansförhållande i funktion och muskelstyrka mellan tunga, kinder, läppar och svalg.
  • Stimulerar tungan till en naturlig bakåt och uppåt rörelse mot gomtaket. Tungan kan inta ett normalt läge i munhålan, ”hänger” inte ut, vilket samtidigt är förutsättningen för en normal utveckling av gomtaket och mellanansiktet.
  • Ger förbättrad kontakt mellan tungrygg och mjuka gommen, vilket är avgörande för aktivering av hjärnnerven vagus som styr alla kroppens inre organ, utom könsorganen. Därmed är detta även viktigt för aktivering av muskulatur i svalg, matstrupe och magsäck. Detta kan även minska problemen med trög mage. Kontakt mellan tungrygg och mjuka gommen är även avgörande för att motverka utvecklingen av en dominant kräkreflex.
  • Barn med utdragna och komplicerade måltidssituationer som kräver anpassad passerad föda, timbalkost eller näring tillförd via näs-sond eller knapp på magen, så kallad PEG, kan uppnå en förbättrad eller normal förmåga att äta via munnen. 

Förbättringar inom någon eller i flera av ovan beskrivna områden kan bidra till en fysiskt ökad kapacitet samt en förhöjd livskvalitet. Varje liten grad av förbättring kan bidra till att barnet utvecklar sin självständighet.

IQoro – lika effektiv för i övrigt friska barn med ät-, tal- och sväljsvårigheter

Matvägran kan bero på diafragmabråck

Det är viktigt att betona att IQoro självklart är lika effektivt för i övrigt friska barn, som av andra orsaker än medfödda eller förvärvade sjukdomar, har problem med ät- tal- och sväljförmågan.

Här kan vara värt att poängtera att ett friskt barn – likväl som vuxna – med ät- och sväljsvårigheter i alltför många fall fått sina symtom klassificerat som psykiskt betingade ätstörningar, men då det i själva verket har handlat om esofageal dysfagi orsakat av ett diafragmabråck.

När kan barnet börja träna med IQoro?

Behandling med IQoro kan påbörjas redan vid ett års ålder. IQoro storlek ”small” passar barn från cirka 1 år och har samma form och funktion som den för vuxna.

Behandlingstiden för barn kan variera beroende på svårighet och behovet kan finnas under hela uppväxten.

Skapa trygga förutsättningar för träningen

För att uppnå acceptans för behandlingsmetoden är det av betydelse att den som ska hjälpa barnet, till exempel förälder, logoped eller assistent, inledningsvis låter barnet få bekanta sig med sin IQoro, att känna, ”smaka” på den. Att doppa den i något gott som barnet får suga eller slicka av kan underlätta introduktionen.

Att tillsammans leka fram träningen, genom att till exempel gömma IQoro innanför läpparna och gärna framför en spegel, att tillsammans ha lite dragkamp. På så vis skapas trygga förutsättningar för barnet att i sin egen takt närma sig sin IQoro.

När behandlingen väl är etablerad är det viktigt att träning med IQoro blir en återkommande del av de dagliga rutinerna. Barnet bör träna, med eller utan hjälp, tre pass dagligen enligt manual.

IQoro – lång klinisk erfarenhet

Forskning på behandlingsmetoden IQoro är inte utförd på barn. Däremot har medicine doktor, Post doc., tandläkare Mary Hägg, specialiserad inom orofacial medicin, mångårig klinisk erfarenhet av behandling på barn. Sedan 1979 har hon behandlat allt från prematura barn till äldre tonåringar, alla med kända och mindre kända diagnoser.

Forskningen visar att IQoro aktivt stimulerar munnen och på så sätt når styrsystemet för sväljningsprocessen, vilken också är tätt kopplad till styrsystemet för de andra kroppsfunktionerna[13] däribland ansiktsmimik, förmågan att forma ljud (tal) och kroppshållning (postural kontroll)[12] med mera.

Orsaker bakom dysfagi hos barn

På grund av barnets funktionsnedsättning och eller inaktivitet till följd av medfödd sjukdom, eller förvärvad skada och eller sjukdom, uppstår ofta en förslappning av olika muskelgrupper i kroppen. Detta kan orsaka flera mun- och ansiktsrelaterade så kallade orofaciala svårigheter.

Vanligt förekommande för barn med aktuell problematik är otydligt tal samt ät-, tugg- och sväljsvårigheter. Problem som leder till utdragna och tidskrävande måltidssituationer. Många barn är hänvisade till att äta passerad mat och dricka drycker med förtjockningsmedel i, för att underlätta sväljningen. Det är heller inte ovanligt att näringen tillförs via näs-sond eller knapp på magen (PEG).

Svårigheter med öppen mun samt ”utanför hängande tunga”

Barn med till exempel Downs Syndrom kan ha problem med en ”utanför hängande” tunga samt svårighet att stänga munnen, vilket orsakar dregling samt sväljsvårigheter

Sväljningsprocessen inleds med att läpparna sluts och ett undertryck skapas i munhålan. Kan barnet inte sluta läpparna blir sväljningen svår att starta. Du kan själv testa; öppna munnen lite och försök att svälja. Visst var det svårt?

Försvagad muskulatur påverkar förutsättningen till att kunna forma ljud

Barn som lider av förslappad, obalanserad muskulatur i ansikte och munhåla, drabbas många gånger även av en försenad verbal språkutveckling.[14]  En försvagad muskulatur i tunga och läppar samt avvikande tand-, bett- och käkutveckling påverkar de fysiska och anatomiska förutsättningarna till att kunna artikulera tydligt.[2] 

Faktorer som ytterligare påverkar talutvecklingen kan vara ett för kort tungband. Detta medför att barnet inte kan använda tungan optimalt, varken under måltiden eller för optimal språkinlärning.

Påverkas inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt

Sammantaget kan sägas att förutom de fysiska och anatomiska aspekterna vid problem med ansiktets och munnens funktioner, påverkas barnet ofta även psykiskt och socialt.

Att inte kunna äta och svälja normalt, ha en bristande förmåga att uttrycka sig verbalt, lida av dreglingsproblem samt därtill ha ett avvikande utseende – som vid läpp-, käk- gomspalt – begränsar många gånger den enskilde individens förmåga i olika sociala sammanhang.

I förlängningen kan detta ge problem som gör det svårare att integreras i samhället. Aktuella faktorer kan påverka barnets, men även familjens livskvalitet. [2]

Källhänvisningar

  1. Lindgren C, sakkunnig barnläkare, (2014), 1177.se, Läpp- käk och gomspalt LKG hos barn, hämtad: 2016-03-03, kl. 10.00,
    https://www.1177.se/gavleborg/sjukdomar–besvar/mun-och-tander/mun-lappar-och-tunga/lappspalt-kakspalt-gomspalt—lkg-spalt/
     
  2. Castillo Morales RC, Brondo JJ, Haberstock B. In: Die orofaziale Regulationstherapie, 1st ed. München: Richard Pflaum Verlag GmbH & Co. KG München, Bad Kissingen, Baden-Baden, Berlin, Düsseldorf, Heidelberg, 1991, pp 21-188.
     
  3. Limbrock GJ, Fischer-Brandies H, Avalle C. Castillo Morales orofacial therapy: treatment of 67 children with Down syndrome. Dev Med Child Neurol 33: 296-303, 1991.
     
  4. Hoyer H, Limbrock GJ: Orofacial regulation therapy in children with Down syndrome, using the methods and appliances Of Castillo Morales. ASDC J Dent Child 57: 442-444, 1990.
     
  5. Carlstedt K., (2005) Palatal plate therapy in children with Down syndrome – a longitudinal study of effects on oral motor function. From the Department of Pediatric Dentistry, Institute of Odontology and the Department of Clinical Sciences, Intervention and Technique, Division of Logopedics and Phoniatrics, karolinska Univerity Hospital and Karolinska Institutet.
     
  6. Sjögreen L, Andersson-Norinder J, Bratel J. Oral health and oromotor function in rare diseases–a database study. Swed Dent J. 2015;39(1):23-37. PMID:26529839
     
  7. Sjögreen L, Eklund K, Nilsson A, Persson C, Speech production, intelligibility and oromotor function in seven individuals with Möbius sequence. Int J Speech Lang Pathol. 2015 Apr 2:1-8. [Epub ahead of print]
    PMID:25833072
     
  8. Sjögreen L, Engvall M, Ekström AB, Lohmander A, Kiliaridis S, Tulinius M., Orofacial dysfunction in children and adolescents with myotonic dystrophy. Dev Med Child Neurol. 2007 Jan;49(1):18-22.
    PMID:17209971
     
  9. Strömland K, Sjögreen L, Miller M, Gillberg C, Wentz E, Johansson M, Nylén O, Danielsson A, Jacobsson C, Andersson J, Fernell E. Mobius sequence–a Swedish multidiscipline study. Eur J Paediatr Neurol. 2002;6(1):35-45.PMID:11993954
     
  10. Strömland K, Sjögreen L, Johansson M, Ekman Joelsson BM, Miller M, Danielsson S, Billstedt E, Gillberg C, Jacobsson C, Norinder JA, Granström G. CHARGE association in Sweden: malformations and functional deficits. Am J Med Genet A. 2005 Mar 15;133A(3):331-9.
    PMID:15633180
     
  11. Sığan SN, Uzunhan TA, Aydınlı N, Eraslan E, Ekici B, Calışkan M. Effects of oral motor therapy in children with cerebral palsy. Ann Indian Acad Neurol. 2013 Jul;16(3):342-6. doi: 10.4103/0972-2327.116923.PMID: 24101813
  12. Hägg M., Tibbling L. Effect of IQoro® training on impaired postural control and oropharyngeal motor function in patients with dysphagia after stroke. Acta Otolaryngol 2016; 136 (7):742-748. DOI:10.3109/00016489.2016.1145797 https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3109/00016489.2016.1145797
  13. Ekberg O, (2011), Röntgendiagnostiska avdelningen, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, Normal sväljning inklusive anatomi och fysiologi, (pdf). Hämtad 2015-12-05, kl 15.00,
    http://media1.dysfagi.se/2011/06/svaljningssvarigheter.pdf
  14. Mogren Å, Sjögreen L, Barr Agholme M, McAllister A. (2020) Orofacial function in children with Speech Sound Disorders (SSD) persisting after the age of six years. International Journal of Speetch-Language Pathology, doi:10.1080/17549507.2019.1701081

Läs mer