Dysfagi efter trauma mot huvud och hals

Skador mot huvud-hals-området i samband med trafik-, arbetsplats-, idrotts-, fallolyckor eller misshandel kan bland annat ge upphov till svårigheter att äta, tugga, svälja, tala och le.

Trauma, yttre faktorer och händelser som ger en övergående eller kvarstående skada, kan drabba såväl ung som gammal. Yttre trauma, våld, mot bland annat huvud- och halsområdet kan orsaka hjärnskador eller whiplashskador med påföljder som sväljsvårigheter, dysfagi, förlamning i ansikte och svalg med mera.

Trauma är en vanlig orsak till långvarig sjukfrånvaro och svåra funktionshinder och är den vanligaste dödsorsaken för personer under 45 års ålder. Hjärnskador efter våld mot huvudet drabbar cirka 22 500 personer per år i Sverige, där yngre män och äldre personer är överrepresenterade. Hjärnskador är den vanligaste orsaken till dödsfall och invalidisering hos unga män.[1]

I detta avsnitt avgränsar vi oss till skador mot huvud-hals-området som kan ha förvärvats i samband med trafik-, arbetsplats-, idrotts-, fallolyckor eller misshandel. Dessa skador kan bland annat ge upphov till svårigheter att äta, tugga, svälja, tala och le. Vidare går vi in på hur IQoro – en neuromuskulär behandlingsmetod – kan hjälpa dig som drabbats.

Andra orsaker till skada i huvud-hals-området kan vara komplikationer efter strålbehandling eller operativa åtgärder. Läs gärna mer under Cancer – ansikte, mun, huvud, hals

Konsekvenser vid trauma mot huvud och hals

Skador vid yttre trauma kan uppstå i muskelvävnad, i skelett och brosk – så kallad hårdvävnad – samt även ge hjärn- och nervskador som orsakar olika funktionsinskränkningar. Konsekvenserna varierar beroende på skadans omfattning samt kraften av våldet mot huvud-hals-området och kan ge upphov till följande:

  • Hjärnskada.
  • Whiplashskada.
  • Sväljsvårigheter, dysfagi.
  • Bett- och käk-avvikelser.
  • Tuggsvårigheter.
  • Svårt att hantera maten i munnen – hamstrar mat i kinder.
  • Svårigheter att stänga munnen.
  • Dregling.
  • Förlamning i ansikte, svalg och eller kropp.
  • Svårigheter med kroppshållning.
  • Svårt med ansiktsmimik och känslouttryck.
  • Muskelförsvagning i ansikte, mun, svalg och eller hals.
  • Talsvårigheter.
  • Känselbortfall.
  • Överkänslighet för beröring av ansikte, mun och eller huvud.
  • Epilepsi, krampanfall.
  • Muntorrhet i samband med medicinering.

Trauma mot huvud-hals-området kan även leda till andra konsekvenser än de vi belyser här.

Hjärnskada – vanligaste orsaken till invalidisering bland unga vuxna

Yngre män och äldre är överrepresenterade bland de som drabbas av traumatisk hjärnskada, där de vanligaste orsakerna är trafik-, fallolyckor och misshandel. Hjärnskador är den vanligaste orsaken till dödsfall och invalidisering hos unga vuxna.[1] 

Även en liten blödning i hjärnan kan ge livshotande skador, där snabbt insatt sjukvård är avgörande. Förrädiskt är dock att symtomen, som huvudvärk, yrsel och illamående, vanligen visar sig först ett par timmar efter traumat mot huvudet.[2]

Nerver skadas eller dör – livsviktiga funktioner påverkas

När huvudet utsätts för yttre våld kan trycket eller slitning av hjärnvävnaden ge skador på blodkärl och orsaka blödningar i olika delar av hjärnan. Blödningen ger en blodsutgjutelse och ökar trycket i hjärnan samtidigt som detta leder till en syrebrist, vilken i förlängningen är orsaken till att nerver skadas eller dör i det drabbade området.[1, 2] En blödning i hjärnan benämns som en stroke, oavsett orsaken till blödningen.

Många muskel- och nervfunktioner påverkas härmed och ger upphov till en total eller delvis förlamning i kroppen, med olika grad av funktionsnedsättningar. Ofta ger detta dessutom problem med vitala funktioner som att kunna äta, tugga, svälja, tala och le med inverkan på livskvaliteten.

Grav kvarstående dysfagi har cirka 30–50 procent av de som drabbas av stroke[4-6]. Det är inte ovanligt att drabbade inledningsvis får sin näring via en nässond eller en knapp på magen, så kallad PEG, Perkutan Endoskopisk Gastrostomi.

Ansiktsförlamning drabbar alla med strokerelaterad dysfagi

Av de som drabbas av strokerelaterad dysfagi har 100 procent en central ansiktsförlamningcentral facialis pares, i ansiktets nedre kvadrant på den motsatta sidan av skadans placering i den ena hjärnhalvan. Ofta kan man se att personens ena mungipa hänger och mer eller mindre inte följer med uppåt vid ett leende.

Enligt forskningen har 74 procent också nedsatt muskelfunktion i någon av ansiktets övre två halvor, och 52 procent har nedsatt funktion i ansiktets alla fyra delar. [7-10] Detta är nya forskningsrön som har betydelse för att rätt rehabilitering ska kunna sättas in.

Yttre trauma mot halsområdet: svälj-, röst- och andningsproblem

Halsen är ett extra utsatt område för allvarliga skador, då ett skyddande skelett saknas. Endast mjukdelar som hud, muskler, senor och brosk omsluter halsens inre delar. I detta område finns stora och viktiga blodkärl och nerver samt sköldkörteln och luftstrupen. Yttre trauma mot halsområdet kan därför ge upphov till bland annat nerv-, muskel- och eller vävnadsskador med säljsvårigheter kopplade till mun- och svalget, så kallad oral– eller faryngeal dysfagi.

Vävnadsskador och ärrbildning på matstrupen kan orsaka konstant esofageal dysfagi – som alltid ger stopp i bröstet vid viss storlek på tuggan. Flytande föda kan ibland vara det enda som går bra att svälja för den skadade. Traumat kan även ge upphov till röst- och eller andningsproblem. [2]  

Inskränkt livskvalitet och stora kostnader

Yttre trauma orsakar sammantaget en hög frekvens av funktionsnedsättningar och ett stort lidande ofta med livshotande utgång. Många drabbade får, trots konventionell rehabilitering, en bestående hjärnskada. Skadan drabbar inte enbart personen själv, med socialt utanförskap och inskränkt livskvalitet, utan även anhöriga. Dessutom belastas samhället av höga kostnader för långa sjukvårdsperioder, sjukskrivningar och arbetsbortfall.[1]

Vårdinsatser

Att förebygga skador och att kunna erbjuda effektiv traumavård är viktigt ur såväl patient- som samhällsperspektiv. Landsting och regioner har genom sina olika verksamhetsområden ett betydande ansvar för dessa insatser i samverkan med olika samhällsaktörer.

Du som drabbats av trauma mot huvud-hals-området kommer att möta en rad olika professioner beroende på skadeområde och skadans omfattning, till exempel läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter (sjukgymnaster), tandläkare, tandhygienister, logopeder, arbetsterapeuter, specialpedagoger, personer på försäkringskassan och arbetsförmedling med flera[1]

För den som drabbats av trauma med olika funktionsnedsättningar har dessa en direkt påverkan på det fortsatta livet. En väl fungerande vårdkedja med rehabilitering och habilitering, rätt hjälpmedel och tjänster är en förutsättning för att den skadade ska kunna leva ett så gott liv som möjligt. [1]

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (1§, SOSFS, 2008:20) ska en individuell plan för samordning av insatser med rehabilitering och habilitering upprättas.[3]

Definition av rehabilitering och habilitering

Rehabilitering
Att få stöd i att återvinna bästa möjliga funktionstillstånd och förutsättningar för ett liv med god livskvalitet. 

Habilitering
Att försöka minska de svårigheter som olika livslånga funktionsnedsättningar medför i det dagliga livet.[1]

Behandling med IQoro

Efter yttre trauma på huvud-hals-området kan träning med IQoro – en unik neuromuskulär behandlingsmetod – under 30 sekunder tre gånger dagligen – förbättra muskelstyrka och koordination för en säkrare och effektivare sväljfunktion samt förbättra förmågan att kunna använda ansiktets mimiska muskulatur och forma ljud.

Vid central hjärnskada kan träning med IQoro resultera i att 97 procent blir förbättrade i sin sväljfunktion varav 71 procent får en helt normal sväljförmåga. Samtidigt ger träningen en förbättring av förlamning i ansikte och svalg. Samtliga behandlingsresultat är bestående. Då träningen når muskler i ansikte, munhåla, svalg och matstrupe ner till diafragman innebär detta en möjlighet att kunna förbättra olika funktioner.

Träning med IQoro under 5–13 veckor* ger förbättringar med bestående resultat för bland annat:

  • Sväljsvårigheter, dysfagi.
  • Dregling.
  • Förlamning i ansikte och svalg.
  • Svag ansikts-, läpp-, käk- och tungmuskulatur.
  • Kroppshållning, postural kontroll. * Träningstiden kan variera beroende på traumats svårighetsgrad – En träningstid på 6 månader eller längre tid kan krävas. 

Genom att IQoro stimulerar känselnerverna i munnen nås styrsystemet för sväljningsprocessen, vilken också är tätt kopplad till styrsystemet för de andra kroppsfunktionerna[16] däribland andning, förmågan att forma ljud (tal), ansiktsmimik, kroppshållning (postural kontroll) [13], mag- och tarmfunktion med mera. Detta förklarar varför träning med IQoro samtidigt kan ha en positiv effekt på många olika funktioner.

Bestående förbättring av sväljsvårigheter och ansiktsförlamning

Behandling med IQoro efter stroke, en central hjärnskada, har en bestående effekt på sväljsvårigheter samt förlamning i ansikte och svalg. Behandlingseffekten har varit lika god oavsett om träning med IQoro blivit insatt tidigt (1–3 veckor) eller sent (1–10 år) efter en central hjärnskada. [9-13]

Forskning visar att 97 procent blir förbättrade och 71 procent får en normaliserad sväljkapacitet med bestående resultat efter 5–13 veckors träning.[11,12] Träning med IQoro ger en samtidig signifikant (3-stjärnig) bestående förbättring av förlamning i ansiktets alla fyra delar [9], där förlamningen i bästa fall försvinner helt eller förbättras och ger ett mer symmetriskt ansikte med ökad kontroll.

Vid vävnadsskador och ärrbildning på matstrupen, som kan orsaka konstant esofageal dysfagi – där viss storlek på tuggan alltid ger stopp i bröstet – finns ännu ingen forskning på om IQoro har en positiv effekt.

Däremot har IQoro en effekt på diafragmabråck, hiatus hernia, en typisk intermittent esofageal dysfagi – där sväljsvårigheterna kommer och går.[14,15] Skulle muskelfunktionen vara påverkad efter yttre trauma på halsområdet, finns därför en möjlighet att träning med IQoro skulle kunna vara till nytta. 

Ett alternativ till PEG-nutriering

Forskning och lång klinisk erfarenhet har visat på att näringsintag via knapp på magen, PEG, inte alltid behöver bli en bestående måltidsituation livet ut. Till studien ”Effect of IQoro training on impaired postural control and oropharyngeal motor function in patients with dysphagia after stroke” inkluderades bland annat fem personer med PEG-nutriering, varav samtliga kunde äta och dricka via munnen då 13 veckors träning med IQoro avslutades.

Dessutom kunde PEG direkt utsättas på 4 av 5 personer och något senare på den 5:e. Vid långtidsuppföljning 18 månader efter, utan träning, konstaterades att effekten var bestående.[13]

Även i de fall där PEG inte kan utsättas av olika anledningar, är det av stor betydelse att underhålla muskelfunktionen som är involverad under hela sväljningsprocessen, från mun till magsäck. Detta för att optimera magsäckens förmåga att ta emot normala mängder näring och undvika långdragna måltider, som tar längre än 30 minuter, vid matning via PEG.

Träning med IQoro innan PEG-nutrieringen och att under matningen ge smakstimulering, med t.ex. en nätpåse fylld med olika smaker och konsistenser som placeras i munnen, bidrar till att stimulera och underhålla muskelfunktionen som är involverad i sväljningsprocessen.

Sammantaget optimerar detta förutsättningarna för att PEG-nutrieringen även fortsättningsvis ska kunna fungera.

Källhänvisningar

  1. Landstinget Uppsala län, (2010), Trauma – Uppdragsbeskrivning om åtgärder kring skador uppkomna genom olycksfall eller annat yttre våld, pdf – inte längre tillgänglig.
     
  2. Vårdomsorg.se (2016), Så skadar våld kroppen, hämtad: 2016-10-26 
    http://xn--vrdomsorg-52a.se/tema/alkohol/alkohol-och-vald/sa-skadar-vald-kroppen-1189
     
  3. SOSFS 2008:20, Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS, 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Västerås 2008.
     
  4. Stockholms läns landsting, Fokusrapport dysfagi, 2005, ISBN 91-85211-00-1
     
  5. S. Broadley, A. Cheek, S. Salonikis et al., Predicting prolonged dysphagia in acute stroke: the Royal Adelaide Prognostic Index for Dysphagic Stroke (RAPIDS), Dysphagia, vol. 20, no. 4, pp. 303–310, 2005.
     
  6. R. T. Sorensen, R. S. Rasmussen, K. Overgaard, A. Lerche, A. M. Johansen, and T. Lindhardt, Dysphagia screening and intensified oral hygiene reduce pneumonia after stroke, Journal of Neuroscience Nursing, vol. 45, pp. 139–146, 2013.
     
  7. Hägg M.,Tibbling L. Four-quadrant Facial Function in Dysphagic Patients after Stroke and in Healthy Controls. Neurology Research International Volume 2014, Article ID 672685, 5 pages, https://www.hindawi.com/journals/nri/2014/672685/
     
  8. Cumhur E., Gaye E., et al. Orbicularis oculi muscle activation during swallowing in humans. Exp Brain Res (2013) 224:79–91 , DOI 10.1007/s00221-012-3290-6
     
  9. Hägg M., Tibbling L. Effect of oral IQoro® and palatal plate training in post-stroke, four-quadrant facial dysfunction and dysphagia: A comparison study. Acta Otolaryngol. 2015 Sep;135(9):962-8. doi:10.3109/00016489.2015.1042043. Epub 2015 May 7. PMID: 25947252
     
  10. Hägg MK., Tibbling LI. Effects on facial dysfunction and swallowing capacity of intraoral stimulation early and late after stroke. NeuroRehabilitation. 2015;36(1):101-6. doi: 10.3233/NRE-141197. PMID: 25547771
     
  11. Hägg M, Tibbling L. Longstanding effect and outcome differences of palatal plate and oral screen training on stroke-related dysphagia. The Open Rehabilitation Journal, 2013, 6, pp 26-33.
     
  12. Hägg M, Anniko M. Lip muscle training in stroke patients with dysphagia. ActaOto-Laryngologica, 128 (9): pp1027-1033, 2008.
     
  13. Hägg M., Tibbling L. Effect of IQoro® training on impaired postural control and oropharyngeal motor function in patients with dysphagia after stroke. Acta Otolaryngol 2016; 136 (7):742-748. DOI:10.3109/00016489.2016.1145797 https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3109/00016489.2016.1145797
     
  14. Hägg M, Tibbling L, Franzén T. Esophageal dysphagia and reflux symptoms before and after oral IQoro® training. World J Gastroenterol 2015; 21(24): 7558-7562.
     
  15. Hägg M, Tibbling L, Franzén T. Effect of IQoro® training in hiatal hernia patients with misdirected swallowing and esophageal retention symptoms. Acta Otolaryngol. 2015 Jul; 135 (7):635-9.
     
  16. Ekberg O, (2011), Röntgendiagnostiska avdelningen, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, Normal sväljning inclusive anatomi och fysiologi, (pdf). Hämtad 2015-12-05,http://media1.dysfagi.se/2011/06/svaljningssvarigheter.pdf

Läs mer om IQoro