Sväljsvårigheter – Dysfagi, vad är det?

Dysfagi innebär att en person har svårt att äta, tugga, svälja och att transportera födan från munnen ner till magsäcken. Den medicinska termen dysfagi kommer från grekiskan dys, nedsatt funktion eller störning och fagein, som betyder äta [1]. Dysfagi kan förekomma på en eller flera olika nivåer av sväljningsprocessen och delas därefter in i olika typer av dysfagi. Dysfagi kan inträffa när som helst i livet, från spädbarn till ungdomar, medelålders och äldre personer kan drabbas. Här guidar vi dig igenom de olika typerna av dysfagi.

 

I Sverige insjuknar 1 miljon årligen i dysfagi i olika grad. Därtill beräknas ca 1 miljon personer, som inte fått en optimal eller ingen behandling alls, ha en kvarstående dysfagi sedan tidigare. Totalt skattas ca 2 miljoner personer i Sverige lida av dysfagi. Då kunskapen om dysfagi är låg, är därtill mörkertalet stort. Detta gör dysfagi till ett av de största funktionshindren vi har, men det vi talar allra minst om. 

 

För omgivningen är dysfagi ofta osynligt, men för den drabbade en kamp för livet varje dag. Att dysfagi blir ett stort problem blir inte minst tydligt när en normal person under ett dygn sväljer ca 600 gånger, varav 350 dagtid, 200 under måltid och 50 gånger under sömn [6]. Under fliken ”Dysfagi – Olika orsaker”, beskriver vi mer i detalj vad som händer och om vanliga symptom samt hur du som drabbats kan bli hjälpt.

 

4 olika faser i sväljningsprocessen - 4 olika typer av dysfagi

Precis som sväljningsprocessen delas in i fyra olika faser, delas också de olika typerna av dysfagi – sväljsvårigheter – in i dessa kategorier: 

 

  1. Preoral fas – När maten förs från tallrik till mun.
  2. Oral fas –  När tuggan bearbetas i munnen också kallad ”mun fasen”. 
  3. Faryngeal fas – När tuggan passerar främre gombågen och svalget, också kallad ”svalg fasen”.
  4. Esofageal fas – När tuggan transporteras genom matstrupen, också kallad ”matstrupsfasen”.

 

Nedan går vi mer i detalj in på de olika sväljfaserna där vi börjar med ”matstrupsfasen” s.k. esofageala fasen, för att arbeta oss uppåt och avsluta med fasen ”mat från tallrik till mun” s.k. preorala fasen. 

 

4. Esofageal dysfagi - påverkar matstrupens funktion

Så kallas den sväljproblematik som påverkar matstrupens funktion. Esofageal dysfagi delas vidare in i två undergrupper: 

 

a)   Intermittent esofageal dysfagi – problemen kommer och går

Detta är den vanligaste typen av dysfagi - 1 av 10 personer (ca 1 miljon i Sverige) som i övrigt är friska har diafragmabråck (latinska benämningen hiatus hernia) och orsakar denna typ av dysfagi.[5] 

 

Vanligt är att du med diafragmabråck upplever något av följande symptom, under eller en tid efter sväljning. Problemen kommer och går till en början för att efter en tid dyka upp allt oftare: (Fullständig lista över vanliga symtom visas under diafragmasbråck.)

 

  • Sura uppstötningar, halsbränna, reflux.
  • Rethosta.
  • Klumpkänsla/kramp i hals och eller halsgrop.
  • Stoppkänsla i bröstet.
  • Svårigheter att svälja fasta konsistenser som t.ex. kyckling, torrt kött, ris eller mjukt torrt bröd.
  • Sätter i halsen, sväljer fel oftare än normalt.
  • Tidig mättnadskänsla.
  • Skummig, seg eller riklig saliv som kan vara svår att svälja ner, vilket ofta leder till upprepade behov av att svälja.

 

Obehandlat intensifieras ofta symptomen med tiden och fler symptom kan träda fram och skapa problem i vardagen. Från att problemen till en början kommit och gått, kan de intensifieras och nästintill uppstå vid varje måltidssituation. Därför är det av stor betydelse att komma igång med behandling så snart som möjligt.

 

 Läs mer om Diafragmabråck, vanliga symptom och behandling 

 

Obs! Om det alltid är svårt att svälja ner en viss storlek på tuggan och du drabbats av upprepade lunginflammationer, läs då även under avsnittet om Achalasia cardiae

 

 

b)    Konstant esofageal dysfagi – ger alltid stopp i bröstet

Vid konstant dysfagi blir det alltid stopp i bröstet vid viss storlek på tuggan som du försöker svälja, vilket kan bero på någon form av förträngning, t.ex. ärrbildning, fickor längs matstrupen eller tumör.

 

Achalasia cardiae – är en ovanlig typ av konstant esofageal dysfagi, men kan i vissa fall påminna om symptomen för diafragmabråck. Skillnaderna är dock flera t.ex. har en person med Achalasia cardiae konstanta svårigheter att svälja maten, går hastigt ner i vikt, har drabbats av upprepade lunginflammationer, men saknar t.ex. sura uppstötningar eller halsbränna. 

 Läs mer om skillnader under Achalasia cardiae.

Misstänks någon form av konstant esofageal dysfagi skall du omgående be om remiss till öron-näs-hals läkare, kirurg eller gastroenterolog.

 

Orsaker till Esofageal dysfagi

Sammanfattningsvis är detta olika orsaker till esofageal dysfagi: diafragmabråck, achalasia cardiae, tumörer eller förträngningar, missbildningar, sklerodermi. 

 

3. Faryngeal dysfagi – maten hamnar i luftväg, näsa

Typiskt för denna typ av dysfagi är att maten hamnar fel, i luftvägarna, p.g.a. felsväljning och du får gurglig, oren röst som följd. Detta kan bero på nedsatt känsel och/eller muskelkraft för att fälla ner struplocket över luftstrupen och skydda luftvägen under sväljning. Matrester kan också bli kvar i svalget efter sväljning och senare läcka upp i näsan. Felsväljning kan också bero på en muskulär oförmåga att kunna öppna den övre matstrupsmunnen eller bristande kraft för att transportera tuggan genom svalget till matstrupen.

 

Orsaker till faryngeal dysfagi

Olika orsaker till denna typ av dysfagi kan vara: Stroke eller annan typ av neurologisk sjukdom som Parkinson, MS, ALS. Faryngeal dysfagi kan också uppstå efter strålskador, pisksnärtskada eller betingade reflexer.

 Läs mer om behandling vid faryngeal dysfagi under: StrokeNeurologiska sjukdomar MS, Parkinson, ALS, Cancer (strålskador) eller Skada huvud- halsområde (pisksnärtskada).

 

2. Oral dysfagi – svårigheter att tugga och svälja

Denna typ av dysfagi gör att du har svårt att tugga, bearbeta maten med saliven, svårt att transportera tuggan bakåt i svalget samt att tuggan kan ligga kvar i munnen utan att sväljreflexen sätter igång. Här är det påverkade området främst munhålan med läpparna, kinderna och tungans funktion samt sväljreflexen från främre gombågarna.

 

Orsaker till oral dysfagi

Olika orsaker till denna typ av dysfagi kan vara: Stroke, Downs syndromläpp-gomspalt, Neurologiska sjukdomar, Parkinsons sjukdom, ALS, MS, Sjögrens syndrom, muntorrhet, läkemedelsorsakad torrhet i munnen, tumörer, strålskador, stark oro och ångest, felaktigt bett, dåliga tänder eller dålig käkfunktion, senilitet, betingade reflexer.
 

 Läs mer om behandling vid oral dysfagi under: Stroke, Barn - medfödda eller förvärvade sjukdomar, Neurologiska sjukdomar MS, Parkinson, Cancer (strålskador), Avvikande bett- och käkutveckling.

 

1. Preoral dysfagi – mat från tallrik till mun

Denna form av dysfagi handlar om problem att själv kunna föra maten från tallrik till mun, såsom exempelvis efter en stroke som orsakat förlamning i en arm, oförmåga att hålla huvud och kropp i balans, i upprätt position, svårigheter att fokusera, se maten, men också trötthet och bristande initiativförmåga kan utgör ett hinder.

 

Orsaker till preoral dysfagi

Olika orsaker till denna typ av dysfagi kan vara: Stroke med förlamning i arm eller ben vilket innebär dåligt sittstöd eller svårigheter att sitta upp, CP-skador, Parkinsons sjukdom, Amyotrofisk lateralskleros (ALS), MS, skadeorsakade förlamningar, ålderdomssvaghet, senilitet, demens, Alzheimers sjukdom.

Att klara sig själv och att själv kunna föra maten från tallrik till mun har stor betydelse för måltidssituationen och den enskildes livskvalité – därför finns t.ex. Bestic som är ett ät-hjälpmedel, läs mer här.

 Läs mer om behandling vid preoral dysfagi under: Stroke

 

Sväljproblem – kan orsaka allvarliga medicinska konsekvenser

Att kunna visa känslor, äta, suga, svälja, andas och tala är funktioner som vi tar förgivet - till den dag då du eller någon närstående drabbas. Först då inser vi att problem i munhåla, svalg och matstrupe påverkar våra mest basala och livsviktiga funktioner som har stor betydelse för vårt välmående.

 

Munhålan spelar nämligen en central roll i en individs utveckling och även då det gäller att stimulera och hålla igång den icke viljestyrda muskulaturen som är involverad när vi äter, suger, tuggar, sväljer, andas och talar. Skador eller störningar i detta område kan leda till förändringar i det normala sväljmönstret, som i sin tur kan orsaka alarmerande symtom med medicinska följdkonsekvenser.

 

En bristande sväljförmåga där muskler i ansikte, munhåla och svalg blivit kraftigt försvagade, kan sekundärt leda till tal-, dreglings-, sug-, tuggsvårigheter, avvikande utseende, andningshinder, sömnapné samt bett- och käkavvikelser med påverkan på ansiktets utveckling.

 

Försämrad livskvalité – drabbade lider i det tysta

Mat och dryck är nästan alltid involverat när vi umgås med vänner, kollegor på jobbet, affärspartners eller när vi firar högtider. Detta innebär att personer med dysfagi – sväljsvårigheter – många gånger skäms, drar sig undan eller överlag har svårigheter att delta.

 

Dysfagi, försämrar både läkning och rehabilitering, vilket starkt korrelerar till en förlängd vårdtid, mer komplicerade vårdinsatser, försämrad livskvalitet och ett stort personligt lidande för dig som drabbas och för dem i din närmaste omgivning. Dysfagi uppfyller WHO:s kriterier för handikapp och innebär, för den drabbade, ett dolt fysiskt, psykiskt och socialt lidande.

 

Bristande förståelse från omgivningen

Beroende på vad som orsakat sväljsvårigheterna kan det vara olika svårt för anhöriga att acceptera problemet och se hur de bäst kan stötta. Det är inte ovanligt att du som är utsatt möts av skepticism, rädsla och oförståelse på grund av att omgivningen saknar kunskap och kännedom om dysfagi.

Även allt för många som söker hjälp inom vården missförstås tyvärr, innan de kommer i kontakt med specialister.

 

Är du i övrigt frisk men t.ex. drabbas av diafragmabråck är det ofta svårt för omgivningen att förstå att det är ett stort problem för dig i vardagen. Många gånger intalas du av andra, kanske även av dig själv att det sitter i huvudet, vilket är helt fel. Detta är något vi vill ändra på tillsammans med er drabbade. Dels genom att sprida kunskap om vad dysfagi är, berätta om orsakerna bakom funktionshindret samt påvisa hur det numera faktiskt går att behandla detta tillstånd.

 

Text: Mary Hägg, Medicine doktor, Post. Doc. vid Uppsala Universitet, leg. tandläkare, specialiserad inom orofacial medicin, områdesansvarig Tal & Svälj Center, ÖNH, div. operation, Hudiksvalls sjukhus, Region Gävleborg,
i samarbete med MYoroface, december 2015


Källhänvisningar  

 

  1. Svensson, P. (2008) I Hartelius, L., Nettelbladt, U. & Hammarberg, B. (red.). Logopedi. Lund: Studentlitteratur.
     
  2. Logemann, J.A. (ProEd) (1998). Evaluation and treatment of swallowing disorders. (2nd ed) Austin, Texas: San Diego College
     
  3. O'Neill, P.A. (2000). Swallowing and prevention of complications. British medical bulletin, 56(2), 457-65.
     
  4. Tibbling-Grahn L, broschyr 03 Svenska Dysfagiförbundet, Stoppar maten upp i bröstet när du äter? Mellangärdesbråck – En vanlig matstrupssjukdom i alla åldrar., (pdf).
     
  5. Kjellén G, Tibbling L. Manometric oesophageal function, acid perfusion test and symptomatology in a 55-year-old general population. Clinical Physiology. 1981; 1:405-15
     
  6. Ekberg O, (2011), Röntgendiagnostiska avdelningen, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, Normal sväljning inclusive anatomi och fysiologi, (pdf). Hämtad 2015-12-05, kl 15.00, 
    http://media1.dysfagi.se/2011/06/svaljningssvarigheter.pdf 
     
  7. 1177.se, (2016), Muskler och senor, Hämtad 2016-09-20, kl 13.45,
     http://www.1177.se/Gavleborg/Tema/Kroppen/Rorelseapparaten/Muskler-och-senor/

 

 

    

Produkter
    Drift & produktion:  Wikinggruppen