”Vilka resurser som skulle ha sparats om jag fått rätt remiss direkt!”

Malin led av ständig klumpkänsla och sura uppstötningar. En dag när maten helt enkelt fastnade blev läget akut, men medicinen hon fick hade noll effekt. Idag är hon tack vare IQoro symtomfri.

Så länge hon kan minnas har Malin Hylander från Ljusdal lidit av halsbränna och sura uppstötningar. Under flera år hade hon dessutom haft en ständig klumpkänsla i halsen och svårighet att svälja fasta konsistenser.

Det blev tvärstopp när jag skulle svälja.

– Jag har alltid haft svårt att svälja tabletter, tillägger Malin.

I en ålder av 28 år började problemen successivt förvärras till att bli riktigt akuta. Förutom en ständig klumpkänsla i halsen samt bubblig saliv, tog det tvärstopp en kväll när Malin skulle svälja.

Jag fick panik. Maten fastnade och jag tvingades uppsöka akuten.

Väl på sjukhuset lyste läkaren henne i halsen och sa att hon visserligen var slemmig, men i övrigt såg han inget konstigt. Läkaren skrev ut slemlösande hostmedicin.

– Man vill ju tro på sjukvården, så jag började ta medicinen.

Läkarna kunde inte förklara vad som var fel

Det slutade med att Malin åter fick uppsöka akuten ett par veckor senare. Därifrån blev hon remitterad till flera specialistläkare som genomförde en rad olika undersökningar, men ingen kunde ge någon förklaring till vad hon led av.

Han tyckte att jag borde förstå att man inte kunde behandla mig för något de inte såg

– Värsta kommentaren fick jag när en läkare gick ner i näsan på mig med en slang. Han menade fränt att jag borde förstå, att man inte kunde behandla mig för något de inte såg, berättar Malin.

De generella råden blev helt sonika att Malin skulle ligga högt med huvudet när hon skulle sova, tänka på vad hon stoppade i sig och inte stressa upp sig i onödan.

– Ingen tog mig på allvar och jag började nästan tro att jag inbillade mig, berättar Malin och tar upp sonen Ludvig 11 månader.

Fick en remiss till Mary Hägg

Efter många turer fick hon så en remiss till Mary Hägg, specialiserad inom orofacial medicin samt områdesansvarig på Tal- och Svälj Center på Hudiksvalls sjukhus. Det blev vändpunkten.

För första gången kände jag mig lyssnad på.

– För första gången kände jag mig lyssnad på. Personalen förstod vad mina problem bestod i och kunde ge mig en vettig förklaring till orsaken. Framförallt hade de en behandlingsmetod att erbjuda. Det var en otrolig känsla.

Efter en detaljerad undersökning, konstaterades det att Malin led av ett mellangärdesbråck (diafragmabråck, red. anm.) och att det var orsaken till hennes mekaniska sväljsvårigheter.

– Jag fick med mig ett neuromuskulärt träningsredskap i plast som jag skulle träna med 3 x 10 sekunder före måltid, 3 gånger dagligen.

Klumpkänslan i halsen försvann

Redan efter tre månader märkte Malin av en successiv förbättring, för att efter ytterligare tre månader vara helt symtomfri.

– Klumpkänslan, de sura uppstötningarna samt den bubbliga saliven försvann och jag kunde äta fasta konsistenser igen. Jag hade heller inga svårigheter med att svälja en huvudvärkstablett om jag behövde.

Vilken lättnad!

-Men den största vinsten var nog att slippa bära runt på den inneboende rädslan över att något skulle fasta i svalget. Det var enorm lättnad, beskriver Malin känslan över att behandlingen gav så fina resultat.

Graviditeten gjorde att IQoro kom fram igen

För knappt ett år sedan blev Malin mamma till sonen Ludvig. Graviditeten gick bra, förutom att hon började känna av halsbrännan igen, vilket överlag är ganska vanligt vid en graviditet.

Jag är nöjd över att ha hittat IQoro.

– Då tog jag fram IQoro igen och det hjälpte ganska omgående. Jag känner mig verkligen nöjd och tacksam över att jag stötte på den här behandlingsmetoden. Tänk vilka resurser som skulle ha sparats in om jag fått rätt remiss direkt!

Nu vet vi vart vi ska vända oss med problemen

Den enda orosmomentet på himlen är att sonen Ludvig också har en del sväljsvårigheter.

– Jag hör hur han kämpar med tuggorna. Välling och gröt går bra, men det är värre med fasta konsistenser.

Barn kan ha en fördröjd mognad av ”ätkanalen”.

Enligt forskaren Mary Hägg är det inte ovanligt att barn kan ha en fördröjd mognad av ”ätkanalen”, något som brukar kunna rätta till sig vid dryga ettårsålder.

– Om problemen kvarstår vet vi vart vi kan vända oss om Ludvig inte blir bra, säger Malin som precis lämnat över stafettpinnen till pappa Niclas som nu går på sin föräldraledighet.