Sömnapné – andningsuppehåll under sömnen

Obstruktiv sömnapné (OSA) innebär att du har korta och upprepade andningsuppehåll under sömnen. Orsaken är ofta försvagad muskulatur i svalg och övre luftvägar, varpå tungan faller bakåt och blockerar luftvägen. När andningen upphör får hjärnan mindre syre, din sömn störs och du känner dig ofta trött.

Det finns hjälpmedel vid sömnapné för att kunna andas normalt när du sover. Parallellt kan du effektivt behandla den vanliga orsaken genom att stärka den försvagade muskulaturen.

Vanliga symtom vid obstruktiv sömnapné

Oftast är det inte du själv som upptäcker att du har sömnapné. Troligen är det en partner eller närstående som uppmärksammar att andningen helt plötsligt upphör när du sover och förhoppningsvis talar om det för dig.

Lever du ensam kanske det dröjer till dess att andningsuppehållen under din sömn ger dig symtom dagtid och du söker läkare på grund av exempelvis muntorrhet, dagtrötthet, huvudvärk, orolig sömn eller humörsvängningar. När sömnapnén ger symtom dagtid kallas det för sömnapnésyndrom.

Vanliga symtom vid sömnapné är: [1, 2]

  • Snarkning.
  • Onormal dagtrötthet.
  • Ont i svalget på morgonen.
  • Muntorrhet.
  • Högt blodtryck.
  • Orolig sömn.
  • Huvudvärk på morgonen.
  • Går upp och kissar flera gånger under natten.
  • Humörsvängningar.
  • Känsla av att inte få luft när man vaknar nattetid.
  • Känsla av att aldrig vara utvilad.
  • Lätt att somna i olika vardagssituationer.
  • Blir lätt trött vid bilkörning eller som medpassagerare.
  • Sura uppstötningar.
  • Nattlig hosta.
  • Yrsel.

När räknas ett andningsuppehåll som sömnapné?

För att räknas som en sömnapné ska andningsuppehållet pågå under minst 10 sekunder hos vuxna. Ofta är uppehållen 20 till 30 sekunder långa och kan ibland vara en minut eller längre.  Hos en person med grava sömnapnéer kan apnéer inträffa upp till 600 gånger under en och samma natt.[1, 9]

Så reagerar kroppen vid sömnapné

Kroppen reagerar på flera sätt vid ett uppehåll i andningen. Den producerar mer av stresshormonet adrenalin, pulsen och blodtrycket ökar medan syresättningen blir lägre.

Till slut vaknar du till av syrebristen och börjar andas igen. Har du många andningsuppehåll, har du också många små uppvaknanden under natten, medvetna eller omedvetna. Det är inte säkert du ens minns dem. Därför kan du känna dig trött under dagen om du har sömnapné.[1, 9]

När ska jag söka vård?

Om du snarkar på natten och ofta känner dig trött på dagen eller om någon talat om för dig att du har andningsuppehåll när du sover ska du vända dig till vårdcentralen. De kan sedan remittera dig vidare till en specialistklinik för sömnutredning. 

Specialistklinikernas finns vanligtvis i anslutning till sjukhusens lungavdelning eller öron-näsa-halsavdelning (ÖNH). Du kan även ta upp snarkning och misstänkt sömnapné med din tandläkare som kan remittera dig vidare.

Vad kan jag göra själv?

I väntan på tid för sömnutredning kan du börja stärka den försvagade muskulaturen, som är en vanlig orsak till sömnapné.

Orsaker till sömnapné

Sömnapné beror ofta på försvagad muskulatur i svalg och övre luftvägar, som gör att tungan faller bakåt och blockerar luftvägen.

Hos vissa individer blir muskelaktiviteten så svag att de inte klarar av att hålla luftvägarna öppna vid inandning när de sover. Undertrycket vid inandningen kan då få svalgväggarna att pressas inåt tills de helt kollapsar.

Om även tungans muskulatur är försvagad faller tungan bakåt och täpper till luftvägarna och hindrar luften från att komma ner. Detta leder till ett andningsuppehåll, en så kallad obstruktiv (hindrande) sömnapné (OSA). 

Vi tänker inte mycket på andningen. Det är för oss en självklarhet att fortsätta andas fastän vi somnar eller att vi för den delen fortfarande andas nästa morgon när vi vaknar.

Trots den minimala tankekraft vi ägnar åt detta är andningen en komplex procedur.  Du kan välja att andas in och ut, men andningen styrs för det mesta av reflexmässiga signaler från andningscentrum i hjärnstammen.

När vi andas och är vakna reagerar musklerna reflexmässigt och vidgar svalget vid inandning. Under sömn slappnar alla muskler av, även de i svalg och övre luftvägar.

Är muskulatur i tunga, svalg och övre luftvägar försvagad blir svalgväggarna extra känsliga för tryckförändringar. En svag muskulatur blir för avslappnad under sömn och klarar inte att hålla luftvägarna fria, de kollapsar och du får ett andningsuppehåll. [1]

Snarkning kan orsaka och förvärra sömnapné

De vibrationer som skapas i svalg och luftvägar under snarkning kan enligt forskning vid Umeå Universitet över tid orsaka en vävnadsskada i mjuka gommen.

Vibrationerna ger även nervskador. Detta gör att nervsignalerna störs och därmed försämras kontakten med musklerna, vilket leder till att musklerna försvagas över tid.

Skadorna kan vara anledningen till att svalget kollapsar under sömn och kan orsaka samt förvärra såväl obstruktiv sömnapné som sväljsvårigheter. [10]

Andra orsaker till sömnapné [1, 2, 9]

Det finns flera olika faktorer som man vet ökar risken för att drabbas av sömnapné:

  • Dålig hälsa och övervikt. Övervikt är en vanlig orsak till sömnapné, även om en stor andel sömnapnoiker inte är överviktiga. Fettansamlingar runt halsen kan öka risken för att täppa till luftvägarna, då området från näsa till stämband endast består av bindväv, muskler och fettvävnad som ska klara av att hålla luftvägarna fria.
  • Osunda mat- och alkoholvanor. Alkohol är muskelavslappnande och gör det svårare för redan avslappnade muskler under sömn att hålla luftvägarna fria.
  • Muskelavslappnande mediciner till exempel sömntabletter, morfinpreparat.
  • Ärftliga faktorer eller medicinska orsaker såsom trånga näsgångar, förstorade näskörtlar eller halsmandlar. 
  • Olika sjukdomar, till exempel brist på sköldkörtelhormon (hypothyreos), diabetes, reumatism, stroke, fetma, förhöjt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar. 
  • Rökning och passiv rökning.

Central sömnapné

Central sömnapné skiljer sig från obstruktiv sömnapné, som den här artikeln behandlar, och är inte alls lika vanligt.

Personer med central sömnapné snarkar inte. En central sömnapné kännetecknas av total eller delvis minskning av nervimpulser till andningsmusklerna. Denna typ av apné återfinns oftast hos äldre människor, vid hjärtsvikt eller efter en stroke där nervbanorna har skadats.

Under andningsuppehållet, som varar minst 10 sekunder, ökar först andningsrörelserna för att därefter successivt minska, till att övergå till en central apné helt utan bröstkorgsrörelser. Kroppen gör under apnén inga försök till att dra in luft.

De bakomliggande orsakerna och konsekvenserna av central sömnapné är tämligen okända, likaså hur den centrala sömnapnén kan behandlas.

Risker med sömnapné

Svensk forskning är internationellt ledande inom obstruktiv sömnapné. Forskningen visar att sömnapné har ett samband med flera allvarliga sjukdomar, såsom förhöjt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes och depression.[3, 1] Det finns också ett samband mellan sömnapné och trafikolyckor. 

Sömnapné är vanligare än man tror

Sömnapné är mycket vanligare än man kan tro. I Sverige lever cirka 600 000 personer med så kallad obstruktiv sömnapné, många utan att veta om det.[11] Obstruktiv sömnapné förekommer hos cirka 10 procent av kvinnorna och 20 procent av männen i åldersintervallet 30–60 år.[11]

Att ha sömnapné utan symtom dagtid är dubbelt så vanligt bland män (24 procent) som bland kvinnor (9 procent). En ny svensk studie visar emellertid att sömnapné är betydligt vanligare än vad man tidigare trott. Den visar att en så stor andel som 50 procent av alla kvinnor mellan 20 och 70 år har sömnapné.[11]

Sjukdomen förekommer oftare vid övervikt, förhöjt blodtryck och blir dessutom vanligare med ökad ålder.[4]

Aktiv behandling av obstruktiv sömnapné

Det finns hjälpmedel för att du ska kunna andas normalt när du sover. Parallellt som du får hjälp med din andning under natten kan du aktivt behandla den vanliga orsaken genom att stärka den försvagade muskulaturen.

En aktiv behandlingsmetod, som träning med IQoro, innebär att du tränar för att stärka muskulaturen som är försvagad och ofta är orsaken till problemen. Effekten får du över tid och precis som med vanlig styrketräning behöver du fortsätta träna för att bibehålla resultaten. 

Passiva behandlingsmetoder och hjälpmedel fungerar enbart under tiden du använder dem och lindrar endast symtomen.

Påbörja aktiv behandling i väntan på sömnutredning

Även om du alltid ska kontakta vårdcentralen för utredning vid misstanke om sömnapnéer som varar längre än 10 sekunder, kan du själv börja göra något åt besvären i väntan på din tid för eventuell utredning. 

Genom 90 sekunders enkel träning per dag med IQoro, ett neuromuskulärt träningsredskap, stärker du den försvagade muskulaturen i tunga, svalg och övre luftvägar. På sikt stärks din muskulatur naturligt, du får en bättre spänst och förmåga att hålla fria luftvägar även under sömn. Du kan således behandla en vanlig grundorsak till obstruktiv sömnapné.

Träning med IQoro parallellt med CPAP eller snarkskena

Om sömnutredningen sedan visar att du har obstruktiv sömnapné är den vanligaste behandlingen CPAP, Continuous Positive Airway Pressure (övertrycksandning med mask) eller snarkskena (sömntandställning). Dessa behandlingsmetoder är mycket viktiga för att kompensera för den nedsatta andningsförmågan och behandla symtomen, men behandlar inte den vanliga grundorsaken.

För att dessa hjälpmedel ska ha effekt måste du använda din CPAP eller snarkskena varje natt. Vissa tycker att det fungerar utmärkt medan andra tycker att det kan kännas besvärande och obehagligt.

I och med att det är oerhört viktigt att andas ordentligt även under sömn är det bra att parallellt med CPAP eller snarkskena träna med IQoro under dagen för att få bäst effekt.

Rådgör med vårdkontakt innan du slutar med CPAP eller snarkskena

I de fall behandlingseffekten av IQoro upplevs så pass bra att du önskar avsluta en eventuellt pågående behandling, med CPAP eller snarkskena, ska detta ske i samråd med ansvarig vårdkontakt i samband med kommande och redan planerade återbesöket.

När du uppnått önskat resultat krävs underhållsträning med IQoro för att behålla muskelstyrkan och bibehålla uppnådd effekt.

Passiva behandlingsmetoder mot sömnapné

Passiva behandlingsmetoder och hjälpmedel fungerar enbart under tiden du använder dem och lindrar endast symtomen.

CPAP – övertrycksandning med mask

En vanlig behandling nattetid av medelsvår till svår sömnapné är en CPAP, övertrycksandning med mask, som hjälper dig att hålla dina andningsvägar öppna. Även om behandlingsmetoden för din sömnapné fungerar väl, så stärker den inte muskulaturen utan ger dig en passiv hjälp under tiden den används. 

Vissa upplever masken till apparaten som obehaglig och att apparaten låter högt, vilket kan göra det svårt att sova, medan andra är väldigt nöjda med lösningen och vänjer sig vid den. 

Snarkskena – sömntandställning

Vid lindrig till måttlig sömnapné är snarkskena nattetid ett annat vanligt behandlingsalternativ. Den utprovas hos en tandläkare. Syftet med snarkskenan är att flytta fram underkäken och på så sätt skapa ett underbett som drar fram tungans placering och gör att den inte faller bakåt och täpper till luftvägarna.Att under flera timmar ha ett konstruerat underbett kan leda till bestående besvär med förändrat bett. Förändringarna sker långsamt och bör följas upp av ansvarig tandläkare.

Även denna metod är passiv och hjälper enbart när du har snarkskenan i munnen när du sover.

Kirurgi – numera en ovanlig behandling

Kirurgi är numera en ovanlig behandlingsform. Bra studier på behandlingseffekterna är få och biverkningar är vanliga efter operation på mjuka gommen. Dock tillämpas kirurgi på barn om sömnapnén är orsakad av till exempel stora halsmandlar eller körtlar i näsan.

Även vid problem med stora halsmandlar hos vuxna med sömnapné rekommenderas att åtgärdas operativt. [1]

IQoro – en neuromuskulär behandlingsmetod

Genom flera vetenskapliga studier har IQoro visat att den effektivt kan träna upp muskulaturen vi använder när vi äter, sväljer och andas. Idag, efter mer än 20 års klinisk erfarenhet, vet vi att IQoro ger markanta förbättringar bland patienter som varit hänvisade till CPAP-behandling eller där snarkoperationer misslyckats. 

Forskningen visar även att muskulaturen i övre luftvägarna och mjuka gommen stärks signifikant efter träning med IQoro. Personer med totalförlamning i svalget återfick sin funktion efter 13 veckors träning.[5] 

Objektiva tester med tryckmätningar och högupplösningsmanometri har visat att den neuromuskulära behandlingsmetoden med IQoro kommer åt muskulaturen hela vägen från munhålan ner till diafragman. [6,7] IQoro når systemet som styr själva sväljningsprocessen, som är tätt sammankopplad med vår andningsfunktion.

Pilotstudie av behandling av sömnapné med IQoro

I en svensk pilotstudie fick tio personer med obstruktiv sömnapné (OSA) träna med IQoro under tre månader. Samtliga deltagare använde sig av CPAP, vilket de fortsatte med parallellt med träningen under studien.

Av de tio deltagarna behandlades åtta för grav sömnapné, medan besvären för de övriga två klassificerades som måttliga. Deltagarna kom från åtta olika oberoende sömninstitut runtom i Sverige. 

Alla förbättrades genom tre månaders träning med IQoro

Samtliga deltagare förbättrades väsentligt under de tre månaderna, där de följde den normala träningsrutinen med IQoro med 90 sekunders träning om dagen, uppdelat på tre tillfällen.

För de åtta deltagarna med kategoriseringen ”grav sömnapné” då studien inleddes, hade problemen minskat till en nivå där de graderades som ”måttliga” efter de tre månadernas träning.

Den åttonde deltagaren hade en mycket grav apné (AHI-värde på 59,8) innan träningen, men hade betydligt färre andningsuppehåll i slutet (AHI-värde på 35,4) även om besvären fortfarande låg inom intervallet för grav sömnapné. Även den tionde deltagaren hade förbättrat sina mätvärden under studien, men låg alltjämt inom intervallet för måttliga besvär. 

Resultaten från studien är väldigt tydliga, även om underlaget inte är tillräckligt för att kunna göra mer omfattande statistiska analyser.

IQoro ger positiva resultat

Genom den långa kliniska erfarenheten, granskade och internationellt publicerade artiklar, pilotstudie och inte minst de positiva behandlingsresultaten kan IQoro redan idag rekommenderas som ett komplement till CPAP eller snarkskena vid behandling av sömnapné. 

Större studier på snarkning och sömnapné är under planering. Förhoppningen är också att detta kan väcka intresse hos andra att använda IQoro i liknande studier för att på längre sikt och vetenskapligt kunna säkerställa effekten av IQoro även inom detta område.

Källhänvisningar

  1. Hjärt och lungfonden (2016), Sömnapné – En skrift om andningsuppehåll under sömn, vetenskapligt ansvarig: Karl Franklin, universitetslektor och överläkare, Enheten för kirurgi, Umeå universitet, Umeå, Experter: Richard Harlid, överläkare vid Aleris FysiologLab i Stockholm; Jan Hedner, professor i sömnrelaterade sjukdomar, Sömnlaboratoriet, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg; Michael Lysdahl, Aleris FysiologLab i Stockholm; Eva Lindberg, docent och överläkare, verksamhetschef för lung och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala; Marie Marklund, tandläkare och universitetslektor vid institutionen för odontologi, Umeå universitet. 
    Sömnapné – En skrift om andningsuppehåll under sömn.pdf
     
  2. Sömnapné.se, http://www.somnapne.se 
     
  3. Yaggi HK, Concato J, Kernan WN, Lichtman JH, Brass LM, Mohsenin V. Obstructive sleep apnea as a risk factor for stroke and death. N Engl J Med 2005: 353: 2034-2041.
     
  4. K. A. Franklin, C. Sahlin, H. Stenlund, E. Lindberg, Sleep apnoea is a common occurrence in females, European Respiratory Journal Mar 2013, 
    41 (3) 610-615; DOI: 10.1183/09031936.00212711
     
  5. Hägg M., Tibbling L. Effect of IQoro® training on impaired postural control and oropharyngeal motor function in patients with dysphagia after stroke. Acta Otolaryngol 2016; 136 (7):742-748. DOI:10.3109/00016489.2016.1145797
    http://dx.doi.org/10.3109/00016489.2016.1145797.
     
  6. Hägg M, Tibbling L, Franzén T. Effect of IQoro® training in hiatal hernia patients with misdirected swallowing and esophageal retention symptoms. Acta Otolaryngol. 2015 Jul;135(7):635-9.
     
  7. Hägg M, Tibbling L, Franzén T. Esophageal dysphagia and reflux symptoms before and after oral IQoro® training. World J Gastroenterol 2015; 21(24): 7558-7562
    Open access: http://www.wjgnet.com/1007-9327/full/v21/i24/7558.htm
  8. Hjärt-Lungfonden, https://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/lungsjukdomar/somnapne/
  9. 1177, Västra Götalandsregionen, https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/lungor-och-luftvagar/andningssvarigheter-och-andningsuppehall/obstruktiv-somnapne
  10. Farhan S. (2018) Neuromuscular injuries and pharyngeal dysfunction in snorers and sleep apnea patients. Umeå Universitet, http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1200372&dswid=-6830
  11. Svenska Sömnapnéregistret, https://sesar.registercentrum.se/