Stroke – en folksjukdom

Stroke är en av de största folksjukdomarna i världen och kan inträffa när helst i livet, från nyfödd till äldre. Här berättar vi om hur stroke uppstår, hur du snabbt ser om någon drabbats, vilka problem som kan uppstå efter insjuknandet samt hur vissa av dessa svårigheter kan förbättras genom träning med IQoro.

I Sverige drabbas någon av stroke var 17:e minut, vilket sammantaget ger cirka 30 000 drabbade årligen (400 per 100 000 invånare)[1]. Av dem får 50–70 procent sväljsvårigheter, dysfagi, varav ca 20 procent spontanläker inom de tre första veckorna. Resterande 30-50 procent har kvarstående grava ät- och sväljsvårigheter.[2, 3, 4] 

Statistiken pekar dock på en underskattning av den faktiska förekomsten, troligen på grund av missade diagnoser och frånvaro av validerade utredningsunderlag.[2] Forskningen visar dessutom på att alla, som drabbas av dysfagi efter en stroke, också har en ansiktsförlamning, central facialis pares.[5, 6] 

Även om det var flera år sedan du insjuknade i stroke kan du återfå normal sväljförmåga och signifikant förbättras gällande ansiktsförlamningen via behandling med IQoro.[5, 7, 8] 

Läs mer om sväljsvårigheter (dysfagi).

Vad är stroke?

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, då det uppstår en propp i hjärnan samt för en blödning i hjärnan. Av de som drabbas får cirka 85 procent en hjärninfarkt och cirka 15 procent en hjärnblödning. 

Genomsnittsåldern för stroke ligger på 75 år och fördelningen mellan könen är lika stor. Av de drabbade är dock 20 procent under 65 år och fortfarande i arbetsför ålder.[1] I åldrarna 35–44 år insjuknar nästan 400 personer om året i Sverige.

Eftersom dessa personer ofta är mitt i yrkeslivet och även kanske har små barn blir konsekvenserna många gånger förödande. Den vanligaste orsaken är en underliggande hjärt- kärlsjukdom. Vid båda varianterna av stroke lider hjärnan av syrebrist vilket ger upphov till nervdöd i hjärnan i de drabbade områdena. 

Hjärninfarkt

Vid en blodpropp, hjärninfarkt, täpper proppen till blodkärlen vilket gör att blod- och syretillförseln till hjärnan och cellerna stoppas. En vanlig orsak till detta är pålagringar i blodkärlen, vilket gör kärlen trängre och att blodet slutligen inte kan passera igenom optimalt.

Hjärnblödning

Vid en hjärnblödning, brister antingen ett kärl inne i hjärnan eller på dess yta, av olika anledningar. Det kan handla om yttre trauma eller ett så kallat aneurysm, som är en försvagning av kärlväggen och kan brista. Vid en hjärnblödning skapas en blodsutgjutelse och ett tryck som skadar hjärnan.

TIA

En TIA – övergående ischemisk attack – är en liten propp eller attack, som vanligtvis löser upp sig själv inom 24 timmar. Det bör dock ses som en varning om att blodtillförseln inte fungerar ordentligt, men heller inte varat så länge att en skada uppstått.

Symtomen är desamma som för en riktig stroke, men varar endast en kort stund, från någon minut upp till någon timme. Varje år varnas mellan 8 000–12 000 personer via en TIA-attack.[9]

AKUT-test

Vid minsta misstanke om stroke ska sjukvården omedelbart kontaktas. Symptomen kommer plötsligt och den drabbade behöver omedelbar vård för att förhindra allvarliga hjärnskador. Lär dig AKUT-testet för att rädda liv!

  • A – Ansikte. Be personen le och visa tänderna.
  • K – Kroppsdel. Be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder.
  • U – Uttal. Be personen säga en enkel mening till exempel ”Det är vackert väder i dag”.
  • T – Tid. Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare behandling sätts in, desto mindre blir skadorna – ring 112!

Läs mer om stroke här: 

Vanliga symptom efter stroke – dysfagi och central ansiktsförlamning

Då alla våra funktioner styrs via hjärnan, varierar symptomen beroende på var i hjärnan skadan inträffat samt graden av skadans omfattning. Symptomen innefattar såväl fysiska som psykiska, kognitiva funktionsnedsättningar såväl synliga som osynliga för anhöriga. Exempelvis:

Den närmsta månaden efter insjuknande sker ofta en viss självläkning. Betonas bör dock att det aldrig är för sent med rehabiliteringsinsatser då förbättringar kan ske långt efter insjuknandet.

Sväljsvårigheter (dysfagi) efter stroke

Upp till 50–70 procent av de som drabbas av stroke får sväljproblem i det initiala skedet, 20 procent av dessa självläker inom de närmsta veckorna. Betonas bör dock att ju snabbare en rehabilitering sätts in desto snabbare påskyndas självläkningen. 

Grav kvarstående dysfagi drabbar ca 30–50 procent av strokepatienterna, vilket motsvarar upp till 15 000 personer årligen.[2, 3, 4] Därtill går många obehandlade, på grund av tidigare brist på möjlighet till optimal behandling eller oupptäckta problem. I forskningen har personer som haft grava sväljsvårigheter, upp till 10 år efter insjuknandet, inkluderats. Nu finns möjlighet till optimal behandling i form av det neuromuskulära träningsredskapet IQoro

Sväljsvårigheter efter stroke innebär oftast svårigheter att svälja vätskor, som t.ex. tunn dryck. Det kan många gånger upptäckas genom att den drabbade ofta sätter i halsen, sväljer fel (aspirerar), vilket i sin tur kan leda till lunginflammation. God munhygien är därför av mycket stor vikt för att förhindra att bakterier hamnar i lungorna vid felsväljning. Dålig munhygien är nämligen den vanligaste orsaken till lunginflammation – inte felsväljningen i sig själv.  

Sväljningsproblemen kan variera och påverka några eller flera delar utav sväljningsprocessen.

Vanliga symptom på dysfagi efter stroke:

  • Svårigheter att svälja vätskor.
  • Mat, saliv och dryck läcker ut genom munnen.
  • Dregling.
  • Oförmåga att transportera tuggan till svalget, varvid vätska okontrollerat kan rinna ner i svalget och luftvägarna, med hosta som följd. 
  • Gurglig och rosslig röst.
  • Hosta och kvävningsattacker i samband med måltider.
  • Lunginflammation, bronkit.
  • Oförmåga att öppna munnen, stänga munnen och eller tugga.
  • Talsvårigheter.
  • Nedsatt rörlighet eller känsel i ansikte, mun och svalg.
  • Läckage av mat eller dryck upp till näsan.
  • Viktnedgång.
  • Gamla matrester kan komma upp i munnen flera timmar efter eller till och med ett dygn senare.
  • Behov att spotta ut saliv som inte kan sväljas ner. Salivansamlingen i munnen ger också problem med att tala.
  • Förlängd ättid – måste äta långsamt och kan inte ta för stora tuggor.
  • Drar sig undan sociala sammanhang.

Om det är svårt att svälja även fasta konsistenser utöver vätska, kan ett tidigare diafragmabråck vara orsaken i kombination med den i övrigt nedsatta sväljförmågan efter stroken. Diafragmabråck drabbar nämligen 1 av 10 personer, som i övrigt är friska, och gör det därför till den vanligaste orsaken till dysfagi, sväljsvårigheter.

 Läs mer om diafragmabråck och vanliga symtom.

Ansiktsförlamning – drabbar alla med dysfagi efter stroke

Av de som drabbas av sväljsvårigheter efter en stroke har 100 procent en central ansiktsförlamning (central facialis pares) i ansiktets nedre kvadrant på den motsatta sidan av skadans placering i den ena hjärnhalvan. Ofta kan man se att personens ena mungipa hänger nedåt och mer eller mindre inte följer med uppåt vid ett leende. 

Enligt forskningen har 74 procent också nedsatt muskelfunktion i någon av ansiktets övre två halvor, och 52 procent har nedsatt funktion i ansiktets alla fyra delar. [5 – 8] Detta är helt nya forskningsrön som har betydelse för att rätt rehabilitering skall kunna sättas in för patienter efter stroke.

Vanliga symtom på en central ansiktsförlamning/-dysfunktion

Nedan beskriver vi några symptom på central ansiktsförlamning:

Förlamning efter stroke
Ansiktsförlamning efter stroke.
  • Snedhet i ansikte och eller stel ansiktsmimik.
  • Dregling. 
  • Mat och dryck läcker ut genom munnen. 

Svårigheter med att: 

  • Växla mellan ljuden /o/ och /i/, med kraft och tydliga rörelser i läpparna. 
  • Knipa ihop ögonen hårt och med samma knipkraft i bägge ögonen. 
  • Spärra upp ögonen så att tydliga rynkor bildas i pannan. 
  • Blåsa upp kinderna några sekunder utan att det läcker ut luft genom näsa eller mun. 
  • Snabbt och smidigt slicka sig runt munnen några gånger i följd.

För att samtidigt behandla både sväljsvårigheter och central förlamning i ansiktet, läs mer om behandling med IQoro.

Andra funktionsnedsättningar efter en stroke

Förlamning i kroppsdel och svalg

Skador i hjärnstammen kan orsaka förlamning i armar och ben, oftast i ena kroppshalvan. Förlamningen kan yttra sig som allt från total förlamning till att den drabbade känner domningar eller muskelsvaghet i en kroppsdel, vilket påverkar balansen och kroppshållningen (postural kontroll).

Skada på denna nivå kan också orsaka förlamning i tungan, som ger svårigheter med talet, och förlamning i svalget som oftast innebär att personen inte alls kan äta via munnen. En förlamning i svalget ger många gånger symptom som beskrivs ovan, under Dysfagi efter stroke.

Afasi – kommunikationssvårigheter

Detta innebär svårigheter att tala och kan även innebära svårigheter att förstå, läsa, skriva samt räkna, utan att personens intellekt är skadat. Sammanfattat kallas detta för Afasi – som du kan läsa mer om på afasi.se

Dolda funktionsnedsättningar

Andra mer dolda funktionsnedsättningar kan vara trötthet, dåligt minne, svårigheter att koncentrera sig, problem med att göra flera saker samtidigt som att äta samtidigt som tv:n står på. Ytterligare symptom är till exempel yrsel, dålig balans och humörsvängningar.

I flera fall leder de dolda funktionshindren till depression i och med att de sociala kontakterna ofta blir lidande. 

Behandling – dysfagi, förlamning i ansikte och svalg

Du som drabbats av stroke kommer att få möta många olika professioner inom vården såsom läkare, logoped, tandläkare, sjukgymnast med flera.

Det är av stor vikt att stimulera hela kroppen och att öva på det som är jobbigt samt att arbeta med effektiva behandlingar, då orken ofta kan tryta till en början. Framförallt för att underlätta återgången till en mer normal vardag.

Behandling med IQoro efter en stroke

IQoro är en naturlig neuromuskulär behandling för flera olika problemområden. Den är lätt att använda och kräver endast totalt 90 sekunders träning per dag, uppdelat på tre träningspass innan måltid. Då träningen är kort och effektiv är det en träningsform som även blir av de dagar då krafterna tryter.

Behandlingen efter stroke är vetenskapligt bevisad och har en bestående effekt på sväljsvårigheter samt förlamning i ansikte och svalg. Behandlingseffekten har visat på lika bra resultat oavsett om den blivit insatt tidigt eller sent efter insjuknandet. Detta visar på att även du som haft problem i flera år efter en stroke kan bli hjälpt.[ 7, 8, 10, 11, 13]

Genom att IQoro stimulerar känselnerverna i munnen nås styrsystemet för sväljningsprocessen, vilken också är tätt kopplat till styrsystemet för andra kroppsfunktioner som till exempel andning, förmågan att forma ljud (tal), ansiktsmimik, kroppshållning (postural kontroll) [13] och mag- och tarmfunktion. 

Efter 5–13* veckors träning behandlar IQoro, med bestående effekt, bland annat:

  • Sväljsvårigheter, dysfagi
  • Dregling. 
  • Förlamning i ansikte och svalg.
  • Svag ansikts-, läpp-, käk- och tungmuskulatur. 
  • Kroppshållning, postural kontroll.

* Träningstiden kan variera beroende på sjukdomsbakgrund.

Sväljkapacitet

97 procent blir förbättrade och 71 procent får en normaliserad sväljkapacitet med bestående resultat efter 5–13 veckors träning, enligt forskningen. [10, 11]

Central ansiktsförlamning

Träning med IQoro ger en samtidig signifikant förbättring av förlamning i ansiktets alla fyra delar [7]. Där förlamningen i bästa fall försvinner helt eller förbättras och ger ett mer symmetriskt ansikte med ökad kontroll. 

Då alla med dysfagi efter stroke också har en central ansiktsförlamning, dysfunktion – innebär det att endast träning med IQoro, 90 sekunder per dag, förbättrar bägge funktionerna.  

Positiv effekt på talet – kunna forma ljud

IQoro kan även ge en positiv effekt på talet då träningen stärker muskulaturen i läppar, kinder, tunga och svalg, som är viktiga för att kunna forma ljud. Något som kan hjälpa till vid kommunikationssvårigheter t.ex. vid generellt sluddrigt tal eller i vissa fall afasi efter stroke.

Träning vid betydande förlamning eller nedsatt rörlighet

Strokedrabbade med betydande förlamning eller nedsatt rörlighet exempelvis i armar kan ändå tillämpa behandlingen med gott resultat. Detta med hjälp av ett så kallat assisterat grepp utfört av till exempel vårdare eller anhörig.

Se här hur du kan utföra träningen vid svårighet att sluta läpparna eller med hjälp av assistans

Hur snart kan jag märka av resultaten?

Efter 5–13 veckor, d.v.s. en till några månader, ses bestående resultat efter långtidsuppföljning. [7, 8, 10, 13] Träningstiden kan dock bli förlängd om det även finns en annan sjukdomsbakgrund som påverkar. 

Exempelvis är det vanligt att stroke förvärrar ett sedan tidigare befintligt diafragmabråck, och som tidigare orsakat mer eller mindre besvärande symptom. Då kan en träningstid på cirka 68 månader behövas eller längre tid.

Behandlingseffekten – lika stor oavsett när behandlingen sätts in

Oavsett när insjuknandet i stroke inträffat är det – enligt forskningen – aldrig för sent att sätta in behandling med IQoro för problem som sväljsvårigheter och förlamning i ansikte eller svalg.

Trots att behandlingen är insatt 1–10 år efter insjuknandet, har effekten varit lika bra som för de patienter som fick behandlingen direkt, det vill säga 1–4 veckor efter insjuknandet. [ 7, 8, 10, 11, 13] Värt att nämna är att varken ålder eller kön påverkat resultatet [11]. Det betyder att även du som har problem flera år efter insjuknandet fortfarande har samma möjligheter till förbättring. 

Rätt behandling direkt – för snabbare återhämtning

Att få rätt behandling så tidigt som möjligt är dock att förespråka för en snabbare återhämtning, utskrivning och återgång till ett så bra liv som möjligt med till exempel möjlighet att visa känslouttryck i ansikte, att kunna ge ett svarsleende, äta tillsammans med andra, delta i sociala aktiviteter och att på sikt återgå till eventuellt arbete.

Läs mer om hur du tränar med IQoro.

När kan behandlingen påbörjas?

Behandling med IQoro kan introduceras så snart som det mest kritiska tillståndet har passerat, som vanligtvis brukar vara under ca 1–2 veckor. Efter en stroke kan personen vara känsligare i ansikte och mun. Om så är fallet, låt personen först få bekanta sig med sin IQoro genom att känna och smaka på den.

Tips inför träningen

Skapa en rutin med tre träningspass per dag, gärna innan måltid för att förbereda sväljningsprocessen och på så sätt få en ökad effekt av träningen. Till att börja med kan töjningsmomentet, beskrivet under hur du tränar, kortas ned till någon sekund för att sedan successivt ökas till max 10 sekunder per drag. Vid eventuell överkänslighet kan det till en början räcka med att bara placera IQoro innanför läpparna. 

Andra tips för att introducera träningen kan vara att ge en skön skalp- och eller ansiktsmassage innan träningspasset. Detta för att lätta på eventuella spänningar och koppla träningen till något positivt. Gällande introduktionen är det viktigt att utgå från den drabbades situation och anpassa därefter. 

Initialt kan en strokepatient behöva lite assistans med träningen, särskilt om personen har svårigheter att sluta läpparna eller har begränsad rörlighet i armar. Viktigt för personen är dock att få göra så mycket som möjligt själv, förutsatt att de kan sluta läpparna mot det platta handtaget i minst 5 sekunder.

Anpassad mat och vätska – innan full behandlingseffekt uppnåtts

En person som drabbats av stroke kan ha en, eller en kombination av flera olika typer av dysfagi diagnoser. Även om behandlingstiden med IQoro är kort, från en till några månader, är det viktigt att under träning få i sig näring för att orka med rehabiliteringen. 

Vid de olika typerna av dysfagi, som drabbar strokepatienter, finns olika tips på vad du ska tänka på för att få i dig mat och dryck för att underlätta sväljningsprocessen.

Läs gärna mer om de olika typerna av dysfagi.

Preoral dysfagi – mat från tallrik till mun [12]

Problem som kan uppstå är svårigheter att sitta, svårigheter att föra maten till munnen och eller svårigheter att koncentrera sig, vilket gör att personen blir för trött för att orka äta tillräcklig mängd mat. 

Åtgärder

Försök ordna med en bra sittställning nära bordet, med stöd för ländryggen, ena armen och för fötterna. Miljön skall vara tyst och lugn. Om en arm och hand är svag kan en anhörig eller vårdare, guida handen till munnen, men den drabbade ska om möjligt hålla i skeden själv.

Idag finns även bra hjälpmedel på marknaden som bidrar till att den drabbade kan äta självständigt, även om armar eller händer inte skulle fungera.

Oral dysfagi – svårigheter att tugga och svälja [12]

Tungan kan vara svår att kontrollera och styra. Förutom talsvårigheter medför det svårigheter att transportera maten bakåt till svalget, vilket gör att sväljningsreflexen inte kan initieras. Vätska kan lätt rinna ner i svalget utan att personen svalt och hamnar då i luftvägarna, med hosta och kvävningsattacker som följd.  

Åtgärder

Ge slät, mosad mat, puréer, timbalkost eller geléade rätter som är lättare att manövrera i munnen. Ge inte flytande vätska. Vätska skall förtjockas eller geléas. Undvik att blanda mat med olika konsistenser. 

Faryngeal dysfagi – maten hamnar i luftväg och näsa [12]

Förlamning av svalgmuskulaturen gör att mat och saliv stannar kvar i nedre delen av svalget. Efter en sväljning öppnar sig luftvägen igen, och det som stannat kvar i svalget riskerar då att hamna i luftvägarna. Rösten blir gurglig och oren. Patienten hostar ofta vid måltider. 

Åtgärder

Undvik att böja huvudet bakåt och att äta i liggande ställning. Sitt istället upprätt, lätt framåtlutad och med hakan ner mot bröstet. Andas in djupt och håll andan före sväljningen. Efter sväljningen, hosta till och andas ut. Se till att hålla en mycket god munhygien så att det som eventuellt hamnar i lungorna inte ger upphov till lunginflammation.

Källhänvisningar

  1. Stroke – Riksförbundet, http://www.strokeforbundet.se/show.asp?si=442&go=Vad%20%E4r%20stroke
     
  2. Stockholms läns landsting, Fokusrapport dysfagi, 2005, ISBN 91-85211-00-1
     
  3. S. Broadley, A. Cheek, S. Salonikis et al., Predicting prolonged dysphagia in acute stroke: the Royal Adelaide Prognostic Index for Dysphagic Stroke (RAPIDS), Dysphagia, vol. 20, no. 4, pp. 303–310, 2005.
     
  4. R. T. Sorensen, R. S. Rasmussen, K. Overgaard, A. Lerche, A. M. Johansen, and T. Lindhardt, Dysphagia screening and intensified oral hygiene reduce pneumonia after stroke, Journal of Neuroscience Nursing, vol. 45, pp. 139–146, 2013.
     
  5. Hägg M.,Tibbling L. Four-quadrant Facial Function in Dysphagic Patients after Stroke and in Healthy Controls. Neurology Research International Volume 2014, Article ID 672685, 5 pages, http://dx.doi.org/10.1155/2014/672685
     
  6.  Cumhur E., Gaye E., et al. Orbicularis oculi muscle activation during swallowing in humans. Exp Brain Res (2013) 224:79–91 , DOI 10.1007/s00221-012-3290-6
     
  7. Hägg M., Tibbling L. Effect of oral IQoro® and palatal plate training in post-stroke, four-quadrant facial dysfunction and dysphagia: A comparison study. Acta Otolaryngol. 2015 Sep;135(9):962-8. doi:10.3109/00016489.2015.1042043. Epub 2015 May 7. PMID: 25947252
     
  8. Hägg MK., Tibbling LI. Effects on facial dysfunction and swallowing capacity of intraoral stimulation early and late after stroke. NeuroRehabilitation. 2015;36(1):101-6. doi: 10.3233/NRE-141197. PMID: 25547771
     
  9. Hjärt- och Lungfonden, Hjärtrapporten 2015 – En sammanfattning av hjärthälsoläget i Sverige,
    https://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Rapporter/Hj%C3%A4rtrapporten_2015_web.pdf
     
  10. Hägg M, Tibbling L. Longstanding effect and outcome differences of palatal plate and oral screen training on stroke-related dysphagia. The Open Rehabilitation Journal, 2013, 6, pp 26-33. 
     
  11. Hägg M, Anniko M. Lip muscle training in stroke patients with dysphagia. ActaOto-Laryngologica, 128 (9): pp1027-1033, 2008. 
     
  12. Text: Tibbling Grahn, Lita, ÖL, MD, professor emerita.
     
  13. Hägg M., Tibbling L. Effect of IQoro® training on impaired postural control and oropharyngeal motor function in patients with dysphagia after stroke. Acta Otolaryngol 2016; 136 (7):742-748. DOI:10.3109/00016489.2016.1145797 http://dx.doi.org/10.3109/00016489.2016.1145797.