Om forskningen på IQoro

Att IQoro fungerar vet vi från vetenskaplig forskning. Det innebär att forskare har följt strikta regler när de undersökt IQoro. Här kan du läsa om hur forskningen på IQoro går till.

I ungefär 20 år har forskare vid svenska universitet undersökt hur IQoro behandlar olika besvär. Idag finns 17 publicerade studier på IQoro och en 18:e studie pågår.

Var hittar jag studierna på IQoro?

Alla studier på IQoro är publicerade vilket betyder att de kan läsas av vem som helst. Du hittar sammanfattningar av de vetenskapliga studierna på vår webbplats. De går också att ladda ner från internationella vetenskapliga databaser.

Så fungerar IQoro

Vill du veta mer om vad som händer i kroppen när du tränar med IQoro? Här kan du läsa mer om hur muskler, nerver och symtom hänger ihop.

Lär dig mer om hur IQoro fungerar

Hur är forskningen på IQoro gjord?

IQoro vid skrivbordet på arbetsplatsen.

Studierna på IQoro är gjorda av oberoende forskare vid svenska universitet. Det betyder att vi inte har genomfört eller betalat för studierna själva.

Forskarna har undersökt IQoro med kritiska ögon. Deras oberoende innebär att de enbart är intresserade av om IQoro verkligen fungerar.

Forskarnas kritiska och oberoende analyser gör att vi verkligen kan lita på att resultaten stämmer.

Forskarteam med olika professioner

Mary med patient

Forskningen på IQoro är gjord av forskarteam med olika professioner. De har arbetat inom kirurgi, öron-näsa-hals, logopedi, medicin och röntgen.

Andra är verksamma specialisttandläkare, sjuksköterskor eller mag- och tarmspecialister. 

Forskningen har bedrivits vid de svenska universiteten i Uppsala, Umeå, Linköping, Örebro och Karlstad.

Personer som har deltagit i studierna

I studierna på IQoro har personer med olika besvär fått träna med IQoro. Till exempel personer med halsbränna, snarkning eller sväljsvårigheter.

Antalet personer som deltagit i studierna på IQoro är tillräckligt stort för att resultaten ska vara statistiskt signifikanta. Då vet vi att resultaten inte beror på slumpen. Antalet deltagare har därför bestämts tillsammans med en statistiker.

Tillräckligt många deltagare i studierna?

Ibland får vi frågan om det inte behövs fler personer som deltar i våra studier. I jämförelse med studier på läkemedel har vi färre deltagare. Det beror på att IQoro är en medicinteknisk produkt, inte ett läkemedel.

När du studerar läkemedel tillför du olika ämnen till kroppen, och det gör att det finns risk för bieffekter. Då behöver man ha med fler deltagare i studierna för att få ett tillförlitligt resultat. 

När du använder IQoro tillför du inga ämnen. Därför är riskerna också mycket lägre, och därför behövs inte lika många deltagare i studierna.

Varför har studierna inga kontrollgrupper?

En kontrollgrupp är en grupp personer som finns med som jämförelse i en vetenskaplig studie. Några undrar ibland varför det inte finns några kontrollgrupper i studierna på IQoro.

Kontrollgruppen i en studie jämför man med den så kallade försöksgruppen. Jämförelsen gör man för att kunna se om resultatet skiljer sig åt mellan grupperna.

Anledningar till att det saknas kontrollgrupper

  • Det finns inga liknande behandlingar att jämföra med, så det går inte att låta en grupp träna med IQoro och en grupp med ett annat neuromuskulärt redskap.
  • Det är inte etiskt försvarbart att låta en grupp patienter sluta med sin syradämpande medicinering under behandlingen med IQoro.
  • Det är inte heller etiskt försvarbart att låta en kontrollgrupp med symtom på diafragmabråck få en behandling som inte med stor säkerhet kommer att få en positiv effekt på deras symtom.

Däremot fungerar patienterna som sin egen kontrollgrupp. Deltagarna i studierna har konsekvent sökt vård och haft problem under minst ett, och i genomsnitt fyra år. 

Under den tiden har deltagarna enbart fått traditionell behandling med syradämpande mediciner, men har trots det inte förbättrats.

Först därefter har de fått delta i studierna, och då kan man se om och hur patientens symtom utvecklas under studiens gång.

Forskarna har även jämfört olika deltagargrupper med varandra. Resultaten mellan dessa grupper skiljer sig inte åt. Samtligt uppvisar enskilda studier också samstämmiga positiva resultat jämfört med de andra studierna.

IQoro eller munskärm?

I den tidiga forskningen fanns inte namnet ”IQoro”. Då användes istället ordet munskärm. Det gör tyvärr att många idag blandar ihop IQoro och munskärm, trots att de är olika saker. En munskärm är ett lämpligt träningsredskap om det enbart är läppmuskulaturen som ska stärkas. Munskärm används i bland även som nappavvänjare.

Om du tränar med munskärm ska du inte förvänta dig samma resultat som när du tränar med IQoro. Det är helt enkelt inte gjord någon forskning som visar att munskärm har samma goda verkan och effekt som IQoro.

Finansiering av forskning på IQoro

All forskning på IQoro som är publicerad under de senaste 20 åren har bekostats med hjälp av statliga medel och olika stiftelser i Sverige.

De här organisationerna och stiftelserna har gett pengar till forskningen på IQoro:

  • Sjukvårdsregionala forskningsrådet (RFR) är ett forskningsråd med syfte att ge anslag för att stärka klinisk forskning med målet att lösa ett hälsoproblem, samt att bidra till forskning med hög kvalitet och relevans för hälso- och sjukvården.
  • Capio Forskningsstiftelse stödjer forskning som ska leda till fördjupad kunskap om hur vårdinsatser kan minska patienters lidande, öka livskvaliteten och förbättra arbetssätt inom vården.
  • Forte är ett statligt forskningsråd och statlig myndighet (under Socialdepartementet) som finansierar vetenskaplig forskning för bland annat människors hälsa.

Vad är vetenskaplig forskning?

Att göra vetenskaplig forskning är att söka svar på frågor. Det börjar med att du upptäcker något du vill forska om. Exempelvis om IQoro kan behandla halsbränna.

  1. Du skriver ner frågor

Du skapar några frågor du vill ha svar på – så kallade forskningsfrågor. Sedan samlar du in uppgifter som kan svara på dina frågor – det kallas för att samla in data.

  1. Du tolkar din data

När du samlat tillräckligt mycket data behöver du tolka den. Datan säger nämligen ingenting förrän du har tolkat den. Det är som om någon skriver till dig på ett främmande språk, och först när du lär dig språket förstår du meddelandet.

  1. Din data blir till information

När din tolkning är gjord blir din insamlade data till information. Och från den informationen kan du sedan dra dina vetenskapliga slutsatser.

  1. Andra forskare granskar din forskning

När du skrivit färdigt din forskning tittar andra forskare på den med kritiska ögon. De ser efter så att du gjort ett bra jobb, att dina slutsatser stämmer, och att du följt alla stränga regler och riktlinjer inom forskningen.

  1. Din forskning blir publicerad

När din forskning är granskad publiceras den i en vetenskaplig skrift. Då kan sedan andra forskare och resten av samhället ta del av din forskning.

Läs mer