Så fungerar IQoro

Hur fungerar IQoro egentligen? Vad är det som händer i kroppen och hur kan IQoro hjälpa mot så många olika problem? Här djupdyker vi i neurologin bakom IQoro.

Hur fungerar IQoro?

IQoro är utformad för att träna upp den muskelkedja som vi använder när vi sväljer. Funktionen utefter muskelkedjan kallas för sväljningsprocessen och involverar muskler från ansiktet, läpparna och munnen, via svalget och ner genom matstrupen till diafragman och magsäcken.

IQoro fungerar genom att stimulera flera viktiga nerver i munhålan, som i sin tur sänder signaler rakt in till både hjärnstammen och hjärnbarken. När hjärnan får signalerna skickar den ut information till muskler i sväljningsprocessen om att börja arbeta. 

Stärkta muskler ger minskade symtom

När vi tränar med IQoro regelbundet över tid stärks både nervsignalerna till och från hjärnan, och musklerna i sväljningsprocessen.

Det minskar i sin tur de obehagliga symtom som uppstår när muskler i sväljningsprocessen är försvagade – till exempel halsbränna, snarkning, sömnapné sväljsvårigheter och en klumpkänsla i halsen.

Del 1. Samspelet mellan kroppen och hjärnan

För att förstå hur IQoro fungerar behöver vi först förstå hur kroppen och hjärnan fungerar. Det gör vi i den första delen av den här artikeln. 

Allt som sker i kroppen styrs av hjärnan, som fungerar som en kommandocentral. För att hjärnan ska kunna förstå sin omvärld finns nervsystemet. Vi har nerver i hela kroppen som skickar signaler till hjärnan om allt från vad vi ser och hör, till hur saker känns eller luktar. 

Hjärnan får en massa information som den sedan väljer hur den ska agera på. Därefter skickar hjärnan tillbaka signaler genom nervsystemet för att tala om för muskler och organ hur de ska bete sig. Allt detta sker blixtsnabbt. 

Exempel: Om nerverna i din mun, genom känsel och smak, samt doft via luktcentrum, talar om för hjärnan att du precis tagit en tugga nybakat bröd vid frukostbordet kommer hjärnan att förbereda kroppen på att svälja brödet. 

Hjärnan skickar då signaler genom nervsystemet till musklerna i sväljningsprocessen. Det gör att musklerna kan koordinera sig och börja arbeta för att transportera brödbiten tryggt och säkert genom svalget och matstrupen, ner till magsäcken, där den bryts ner av magsyran. 

Nervsystemets delar och funktioner

Nervsystemet är alltså kroppens kommunikationssystem. Det skickar information både till och från hjärnan, för att kroppen ska fungera. 

Nervsystemet består av olika delar med olika funktioner.

Det centrala nervsystemet

Det centrala nervsystemet är den del av nervsystemet som sitter i hjärnan. Det fungerar som en kommandocentral som tar emot och processar den information som det perifera nervsystemet skickar till hjärnan.

När det centrala nervsystemet har bestämt hur kroppen ska reagera på informationen skickar det tillbaka instruktioner via det perifera nervsystemet till de kroppsdelar som berörs.

Ryggmärgens roll

Ryggmärgen är också en del av det centrala nervsystemet. Ryggmärgen är lite som kroppens autobahn. En motorväg som hjärnan använder för att kunna få ut nervsignaler snabbt till olika kroppsdelar. 

Det är också därför som en skada på ryggmärgen kan orsaka förlamning eller förlorad känsel i olika delar av kroppen. Signalerna till och från hjärnan når då inte fram dit de ska.

Det perifera nervsystemet

Det perifera nervsystemet är den del av nervsystemet som förgrenar sig ut i kroppens alla delar.

Det nervsystemet kan man beskriva som budbärare som hela tiden levererar information upp till hjärnan om de upplevelser som kroppen är med om, och som sedan transporterar instruktioner från hjärnan ner i musklerna för hur kroppen ska fungera. För de flesta av våra nerver sker den informationstransporten till och från hjärnan via ryggmärgen. 

  • Det somatiska och autonoma nervsystemet

    Det perifera nervsystemet består i sin tur av det somatiska nervsystemet och det autonoma nervsystemet. Det somatiska nervsystemet kommunicerar med de muskler som du medvetet kan styra över. Dessa kallas för viljestyrda muskler. Till exempel dina armar eller din tunga.

    Det autonoma nervsystemet kommunicerar med de muskler som du inte själv har någon kontroll över, de icke viljestyrda musklerna. Till exempel musklerna i matstrupens nedre del, tarmarna och hjärtmuskeln. 

  • Det sympatiska och parasympatiska nervsystemet

    Det autonoma nervsystemet består i sin tur av det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet, som hjälper kroppen att växla mellan stress och vila. På så vis kan exempelvis matsmältningen bli långsammare när vi är stressade, eftersom vi behöver vår energi till annat.

De viktiga kranialnerverna

Vi har som sagt nerver i hela kroppen som hjälper oss att uppfatta vår omvärld och agera på den. De allra flesta av våra nerver leder information från olika ställen i kroppen in till ryggmärgen, vidare upp till hjärnan och sedan tillbaka ut i kroppen samma väg. 

Men tolv av våra nerver leder så pass viktig information mellan kroppen och hjärnan att de har fått ett snabbspår direkt från kroppen in i hjärnan – utan att behöva passera ryggmärgen. Dessa kallas för kranialnerver. 

Kranialnerverna skickar signaler som bland annat styr lukt, syn, ögonrörelser, känsel i ansikte och mun, smak, ansiktsrörelser, produktion av saliv och tårvätska, hörsel och balans, svalgmuskler, stämband, tungrörelser, skulder- och nackmuskler.

Att nerverna slipper ta omvägen via ryggmärgen gör att signalerna blixtsnabbt når rätt in till de delar av hjärnan som fattar beslut om hur vi ska agera. Det blir som en direktlinje rätt in till högsta chefen.

Sju kranialnerver som påverkar sväljningsprocessen

Sju av de tolv kranialnerverna är på olika sätt viktiga för vår förmåga att kunna svälja. Tabellen visar vilka kroppsliga funktioner som de olika nerverna kommunicerar med. Du kan också se om det är viljestyrd eller icke viljestyrd muskulatur som är involverad i funktionen.

  • Ögats rörelse och synnerv – Oculomotorius – Kranialnerv 3 (CN 3)

    Leder impulser både till ögats viljestyrda muskler och till pupillen och linsen, vilka styrs och regleras av icke viljestyrda muskler. Vissa av ögats muskler är även aktiva under sväljning. 

  • Trillingnerven – Trigeminus – Kranialnerv 5 (CN 5)

    Vår snabbaste kranialnerv tar emot signaler om känsel från ansiktet, tungspetsen, mjuka gommen och leder även signaler till musklerna du använder när du tuggar.

  • Ansiktets rörelsenerv – Facialis – Kranialnerv 7 (CN 7)

  • Nerven för tunga och svalg – Glossopharyngeus – Kranialnerv 9 (CN 9)

    Leder impulser till de muskler som gör att du sväljer. Tar även emot smak från tungans bakre del och känsel i svalget samt påverkar salivproduktionen via öronspottkörteln.

  • Nerven för lunga och mage – Vagus – Kranialnerv 10 (CN 10)

    Vår längsta kranialnerv. Styr bland annat struphuvudet, hjärtat, lungorna, magsäcken och tarmarna. Styr alla inre organ förutom könsorganen. 

  • Hjälpnerven – Accessoris – Kranialnerv 11 (CN 11)

    Förmedlar impulser till kappmuskeln och sneda halsmuskeln. Kappmuskeln lyfter axlarna och sneda halsmuskeln roterar och böjer huvudet. Aktiverar hjälpandningsmusklerna. 

  • Tungans nerv – Hypoglossus – Kranialnerv 12 (CN 12)

    Styr tungans rörelser, som är viktiga för att initiera en sväljning.

Munnen, hjärnan och musklernas funktion

Vad händer i munnen?

I munnen sitter fyra av de sju viktiga kranialnerverna som vi behöver för att kunna svälja. Dessa nerver har direktkontakt med hjärnstammen, vilket gör munnen central för direktkontakten med hjärnan.

Här kan du se var i munnen de olika nerverna sitter.

Vad händer i hjärnstammen? 

När kranialnerverna i din mun skickar information upp till hjärnan leds den direkt upp till både hjärnbarken och till hjärnstammen. Bearbetad information från hjärnbarken leds därefter ner till hjärnstammen.

I hjärnstammen finns ett system som heter Formatio Reticularis som bland annat innehåller flera olika generatorer för viktiga kroppsliga funktioner. Dessa generatorer är förprogrammerade för att vi redan från livets början till exempel ska kunna svälja, andas, blinka och tömma tarmen och kissblåsan.

I en av de största generatorerna (Central Pattern Generator – CPG) sitter bland annat sväljningscentrum, som kontrollerar vår förmåga att svälja. Samma generator reglerar även mönstret för in- och utandning, tal, tuggning, hostning, kräkning, blinkning, tarm- och blåstömning och kroppshållning (postural kontroll).

Det är alltså den här delen av hjärnan som tar emot signalerna direkt från våra viktiga kranialnerver, tolkar informationen, tar beslut om hur kroppen ska agera, för att sedan skicka vidare instruktionerna till rätt ställen i kroppen med hjälp av nervsystemet.

Vad är viljestyrd och icke viljestyrd muskulatur? 

Kroppen består av två olika sorters muskler. 

  • Viljestyrd muskulatur (tvärstrimmig muskulatur) som styrs av det perifera somatiska nervsystemet, och som du själv kan bestämma dig för att spänna eller slappna av i. Läppar, tunga och biceps är några exempel. 
  • Icke viljestyrd muskulatur (glatt muskulatur) som styrs av det perifera autonoma nervsystemet, som du inte har någon medveten kontroll över.

    Du kan till exempel aldrig spänna nedre delen av matstrupen, eller vifta med magmunnen medvetet. Dessa muskler kan bara styras genom signaler från hjärnan.

Ett komplext system för att få allt att fungera

När du nu lärt dig mer om hjärnan, musklerna och nervsystemet förstår du att det ligger ett komplext system bakom att du överhuvudtaget kan svälja. 

Nerverna behöver skicka signaler från munnen, upp till hjärnstammen, där sväljningcentrum tolkar signalerna och bestämmer om du ska svälja eller inte.

Sedan skickar hjärnstammen tillbaka information genom nervsystemet till musklerna för att de ska agera på rätt sätt och i rätt ordning, för att maten du sväljer ska hamna i magen och inte fastna någonstans på vägen. 

Allt detta går dessutom blixtsnabbt och utan att vi medvetet behöver, eller ens kan tänka på det.

Del 2 – Samspelet mellan IQoro, nervsystemet och hjärnan

Om vi tar med oss allt vi nu har lärt oss om hur kroppen fungerar i avsnittet ovan, så kan vi enklare förstå hur IQoro faktiskt kan fungera så effektivt och mot så många olika besvär. 

Träning med IQoro nyttjar helt enkelt nerverna i munnen för att nå direkt in i hjärnstammen. Därifrån aktiveras den muskelkedja som vi använder när vi sväljer. 

Det är musklerna i den muskelkedjan som blivit försvagade när vi drabbas av olika symtom på diafragmabråck eller snarkning och sömnapné. Därför minskar symtomen när vi, tack vare IQoro, har en metod för att aktivera musklerna, både viljemässigt och på kommando från hjärnan. Alltså neuromuskulär styrketräning.

IQoro stimulerar nerver i munnen

Vad sker när IQoro är i munnen?

När du tränar med IQoro stimuleras alla fyra känselnerverna i munhålan samtidigt och blixtsnabbt, och signaler skickas upp till hjärnan. Hjärnan i sin tur skickar signaler ner till musklerna. 

Under träningen stimuleras samma kommunikationsvägar via nervsignaler som när du i vanliga fall tuggar och sväljer en bit mat. Men utformningen av IQoro, motståndet i töjningen och hur tungan påverkas av träningen gör att impulserna till hjärnan blir starkare. Det ger maximal effekt och en högintensiv träning av musklerna. 

Exempel: Skillnaden mellan att aktivera muskelkedjan genom att svälja en klunk vatten och att aktivera den genom att träna med IQoro kan jämföras med att träna armmusklerna genom att lyfta gaffeln från tallriken till munnen eller att lyfta vikter på gymmet. 

De tre sätten som IQoro når hjärnan

IQoro når hjärnan via nervsignaler på tre olika sätt. 

  1. När du pressar ihop läpparna runt IQoro når du hjärnan via nerven som heter Trigeminus. Trigeminus är kopplad till sväljfunktionen.

    Övningen stimulerar det somatiska nervsystemet och aktiverar viljestyrd muskulatur i sväljningprocessen på ett kraftfullt sätt. Trigeminus tar emot känselsignaler från ansiktet och aktiverar tuggmuskler i munfasen, samt aktiverar den mjuka gommen.
  2. När du töjer IQoro utåt aktiverar du den viljestyrda delen av muskelkedjan, från läpparna ner till de övre två tredjedelarna av matstrupen. 
  3. När du samtidigt pressar ihop läpparna runt IQoro och töjer utåt kommer de bakre delarna av din tunga att stimulera fyra nerver i den mjuka gommen –  Vagus, Glossopharyngeus, Trigeminus och Facialis. Detta aktiverar både viljestyrd muskulatur i matstrupens övre två tredjedelar, och icke viljestyrd muskulatur i matstrupens nedre tredjedel, magsäcken och tarmarna.
5.0 star rating

“Funkar faktiskt precis som ni beskrivit! Mina besvär har verkligen minskat betydligt under de 3 månader jag använt IQoro.”

Sofie S, verifierad kund


En helt ny behandling!

När medicine doktor och sjukhustandläkare Mary Hägg, specialiserad inom orofacial medicin, utvecklade IQoro gjorde hon det baserat på vedertagna kunskaper om hur hjärnan kommunicerar med kroppen via nervsystemet. 

Hon insåg att det borde gå att skapa en produkt för att stimulera nerverna i munnen, och på så vis aktivera samma område i hjärnan som när vi äter, tuggar och sväljer, fast mer effektivt. Och därigenom aktivera hela den muskelkedja som sträcker sig mellan munnen och magen.

På så vis räknade Mary ut att hon skulle kunna hjälpa sina patienter med olika typer av sväljsvårigheter med en och samma produkt.

Hon insåg tidigt att det inte fanns några behandlingar liknande den hon föreställde sig. Hon hittade inte heller några andra forskare som redan hade tänkt på liknande vis. 

Forskningen för hur de neurologiska systemen fungerade och hängde ihop fanns redan. Men nyckeln för att kunna nyttja systemen för att återställa viktiga funktioner i kroppen saknades.

Mary Hägg kom alltså på ett helt nytt sätt att trigga hjärnan att behandla kroppens egna symtom via nervsignaler. Detta var början på historien om IQoro.

Mary Hägg visar en IQoro för en patient

Dr. Mary Hägg – innovatören bakom IQoro

Vad har forskningen visat?

Arbetet med att utveckla IQoro till den produkt den är idag tog många år. Inte mindre än 17 vetenskapliga studier vid svenska universitet har undersökt effekten av träning med IQoro. Studierna visar att effekten blir den som Mary förutsåg.

Forskningen har visat att behandlingen ger statistiskt signifikanta resultat. Musklerna i sväljningsprocessen blir starkare efter regelbunden träning med IQoro. 

Med resultaten från de vetenskapliga studierna vet vi alltså att träning med IQoro faktiskt når Formatio Reticularis i hjärnstammen. 

Om IQoro inte hade haft förmågan att göra det hade inte studierna gett de entydiga resultat som de gjort. Musklerna i nedre delen av matstrupen kan inte aktiveras på något annat sätt än från hjärnstammen. Alltså vet vi både att och hur behandling med IQoro har den effekten som vi beskriver. 

Stimulering av andra nerver

IQoro kan även hjälpa personer som, till exempel på grund av en stroke, drabbats av neurologiska skador som påverkar exempelvis kroppshållningen. 

Hur går det till?

Om du läste avsnittet om hjärnstammen ovan så kommer du kanske ihåg att generatorn (CPG) för sväljningscentrum också kontrollerar flera andra viktiga kroppsfunktioner som bland annat kroppshållning, andning, tarm- och blåstömning, inne i det system som heter Formatio Reticularis.

Och eftersom det är vetenskapligt bevisat att träning med IQoro skickar kraftfulla impulser rätt in i Formatio Reticularis, kan behandlingen även påverka de andra funktionerna i samma generator.

➤ Träningen kan även ha en påverkan på funktioner för enklare rörelsemönster, som kontrolleras av flera intilliggande generatorer i Formatio Reticularis som gemensamt kallas för “Motor Pattern Generator” (MPG).

Hjärnan använder impulserna för att reparera skador

Detta fungerar på grund av hjärnans fantastiska förmåga att lära om, omorganisera och anpassa sig. Det kallas för hjärnans plasticitet och innebär att om något sker med kroppen så att signalerna till och från hjärnan slutar fungera så kan hjärnan reparera skadorna genom att leda om signalerna via andra fungerande nervbanor. 

Så när träningen med IQoro sänder upp starka impulser rakt in i Formatio Reticularis kan hjärnan använda dessa impulser för att återuppbygga kontakten med flera av de intilliggande funktionerna och på så vis hjälpa personer med neurologiska skador. 

Detta förklarar hur sväljningsprocessen är tight knuten till andra livsviktiga funktioner och är också en förklaring till varför IQoro har en positiv inverkan på flera av människans livsviktiga funktioner.

Patenterad design

Utöver att vi med IQoro kan nyttja nervsystemet för att komma åt sväljningscentrum i hjärnstammen så är även den patenterade designen en viktig pusselbit för att IQoro fungerar så effektivt. IQoro kan liknas vid en nyckel som kan öppna vägen till kroppens kommandocentral.

Några viktiga delar av designen är:

  • Hårdheten tillsammans med flexibiliteten i den medicinska plasten, som IQoro är tillverkad, av skapar rätt motstånd för läpparna och muskelkedjan ner till diafragman. 
  • Formen och storleken gör att IQoro kommer åt en stor yta på insidan av läpparna, vilket stimulerar nerverna i munnen och bidrar till kraftutvecklingen under töjningsmomentet.
  • Det platta handtaget skapar stabilitet under träningen, vilket gör att träningen blir symmetrisk över båda ansiktshalvorna, vilket också ger en optimal behandling.
En leende kvinna håller i en ask med en blå IQoro i

Sammanfattning 

I och med den vedertagna kunskap som finns om samspelet mellan kroppen, hjärnan och nerverna, kunde doktor Mary Hägg designa en unik produkt som stimulerar de viktiga nerverna i munnen som har direktkontakt med hjärnan. 

När vi tränar med IQoro skickas blixtsnabba och kraftfulla nervsignaler upp till hjärnstammen som i sin tur aktiverar både viljestyrda och icke viljestyrda muskler i sväljningsprocessen. Genom att regelbundet använda IQoro över tid stärks musklerna och behandlar på så vis de symtom som kan uppstå när muskelkedjan är försvagad.

Källor

  1. Anokhin PK: Systemogenesis as a general regulator of brain development. In: Himwich WA, Himwich HE (eds) The Developing Brain. New York: Elsevier 1964, pp 54–86
  2. Ekberg O, (2011), Röntgendiagnostiska avdelningen, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Normal sväljning inclusive anatomi och fysiologi, (pdf). Hämtad 2015-12-05, kl 15.00, http://media1.dysfagi.se/2011/06/svaljningssvarigheter.pdf  
  3. Ertekin C, Aydogdu I: Neurophysiology of swallowing. Clin Neurophysiol 114(12):2226–2244, 2003
  4. Yildiz N, Ertekin C, Ozdemirkiran T, Yildiz SK, Aydogdu I, Uludag B, et al. Corticonuclear innervation to facial muscles in normal controls and in patients with central facial paresis. J Neurol 252: 429–3, 2005
  5. Cronin GW, Steenerson RL. The effectiveness of neuromuscular facial retraining combined with electromyography in facial paralysis rehabilitation. Otolaryngol Head Neck Surg 128:534–8, 2003
  6. Castillo Morales RC, Brondo JJ, Haberstock B: Darstellung der funktion der verschiadenenen elemente des orofaxialen komplexes. In: Die orofaziale Regulationstherapie, 1st ed. Richard PflaumVerlag GmbH & Co., Munchen: 1991, pp 21–188  
  7. Logemann JA: Evaluation and Treatment of Swallowing Disorder 2nd ed. Pro-ed, Austin, TX, 1998, pp 91–95, 194, 195, 205–235
  8. Logemann JA: Behavioral management for oropharyngeal dysphagia. Folia Phoniatr Logop 51(4–5):199–212, 1999
  9. Perkins RE, Blanton PL, Biggs N: Electromyographic anal ysis of the ‘‘buccinator mechanism’’ in human beings. J Dent Res 56:783–794, 1977