Dysfagi och sväljsvårigheter

Dysfagi, eller sväljsvårigheter, innebär att en person har svårt att äta, tugga, svälja och transportera födan från munnen ner till magsäcken.

Här kan du läsa mer om vad dysfagi beror på och hur du kan behandla dysfagi med IQoro.

Vad betyder dysfagi?

Dysfagi betyder att det finns en störning i ät- och sväljförmågan. Detta kallas också för sväljsvårigheter och innebär att en person har svårt att till exempel tugga, svälja eller transportera mat och dryck från tallriken och ner i magsäcken.

Den medicinska termen dysfagi kommer från grekiskans dys, som betyder nedsatt funktion eller störning, och fagein, som betyder äta.

Vad beror dysfagi på?

Dysfagi kan beror på många olika saker och vem som helst kan drabbas, från spädbarn, barn och ungdomar, till vuxna och äldre.

Några vanliga orsaker till sväljsvårigheter är:

  • försvagad muskulatur
  • neurologiska sjukdomar (Parkinson, MS, ALS)
  • förlamning efter stroke
  • cancer
  • Downs syndrom
  • läpp-gomspalt
  • felaktigt bett

Varför har du sväljsvårigheter?

Enkelt självtest på 3 minuter.
Få svar direkt på om du har ett diafragmabråck – en vanlig, med behandlingsbar orsak till dysfagi.


Problemen kan uppstå på olika ställen

Dysfagi kan förekomma på en eller flera olika nivåer av sväljningsprocessen och delas därför in i fyra olika typer av sväljsvårigheter, beroende på i vilken del av svälningsprocessen som självsvårigheterna uppstår.

Somliga har störst besvär i inledningsfasen av sitt ätande. De kanske har svårt att behålla maten i munnen, eller att tugga den. Andra har problem längre ner, med exempelvis att maten lätt hamnar i luftstrupen, eller att det blir en stoppkänsla i bröstet när de försöker svälja.

Längre ner kan du läsa mer om de olika typerna av dysfagi, vad de beror på och varför problemen uppstår.

Har du sväljsvårigheter är det viktigt att söka vård för att ta reda på orsaken bakom problemen och utesluta sjukdom.

Många är drabbade av sväljsvårigheter

I Sverige insjuknar en miljon personer årligen i dysfagi av olika grad. Därtill beräknas cirka en miljon personer, som inte fått en optimal behandling eller ingen behandling alls, ha en kvarstående dysfagi sedan tidigare.

Totalt uppskattas alltså ungefär två miljoner personer i Sverige lida av dysfagi. Men eftersom kunskapen om dysfagi är låg är mörkertalet troligen stort. Detta gör dysfagi till ett av de största funktionshindren vi har, men det vi kanske talar allra minst om. 

Behandling av dysfagi

Eftersom vi normalt sväljer ungefär 600 gånger på ett dygn är det lätt att förstå att sväljsvårigheter blir en ständigt pågående kamp som kan innebära både ångest och mycket lidande.

Av den anledningen är det också väldigt viktigt att behandla dysfagi för att den drabbade ska kunna återgå till ett normalt liv.

Vi har redan nämnt att dysfagi kan bero på flera olika problem, men gemensamt för alla dessa är att den bakomliggande orsaken är försvagade muskler eller dåligt fungerande nervbanor i sväljningsprocessen. Detta går att behandla med IQoro.

Gör ett enkelt självtest och få svar på om försvagad muskulatur (ett diafragmabråck) ligger bakom sväljsvårigheterna.

IQoro mot dysfagi

IQoro är ett neuromuskulärt träningsredskap som aktiverar nerver och stärker muskulaturen i hela sväljningsprocessen.

Behandlingen med IQoro är enkel att utföra, men kräver en daglig rutin. Träningen tar 30 sekunder per tillfälle och genomförs för bästa möjliga resultat tre gånger om dagen, helst innan måltid.

Det är framför allt två saker som händer i kroppen vid behandling med IQoro som gör att det fungerar så bra för personer med olika typer av sväljsvårigheter.

  1. Samtliga 148 muskler som ingår i sväljningsprocessen aktiveras, ifrån läpparna, tungan och halsen, ner till matstrupen, diafragman och övre delen av magsäcken. När du använder IQoro är det en högintensiv träning som, när den utförs regelbundet, stärker den försvagade muskulaturen som är orsaken till besvären.

    Det hjälper den drabbade att få kontroll över sväljningsprocessen så att maten får en trygg transport ner till magen.

  2. De nervbanor som går mellan munnen och hjärnan – och sedan tillbaka ner till svalget, matstrupen och diafragman – övas upp och ger på sikt en starkare kontakt mellan hjärnan och kroppens olika funktioner.

    Det bidrar till att de delar av sväljningsprocessen som av olika anledningar varit skadade eller svaga, får möjligheten att börja fungera normalt igen.

    Om du vill läsa mer om de nerver som är involverade i sväljningsprocessen rekommenderar vi att du fortsätter läsa här:

Mer om nerverna i sväljningsprocessen

Fyra olika sorters dysfagi

Precis som sväljningsprocessen delas in i fyra olika faser, delas också de olika typerna av sväljsvårigheter in i dessa kategorier: 

  1. Preoral fas – När maten förs från tallrik till mun.
  2. Oral fas –  När tuggan bearbetas i munnen också kallad ”munfasen”. 
  3. Faryngeal fas – När tuggan passerar främre gombågen och svalget, också kallad ”svalgfasen”.
  4. Esofageal fas – När tuggan transporteras genom matstrupen, också kallad ”matstrupsfasen”.

Nedan går vi mer i detalj in på de olika sväljfaserna där vi börjar med ”matstrupsfasen” (esofageala fasen), för att arbeta oss uppåt och avsluta med fasen ”mat från tallrik till mun” (preorala fasen).

Esofageal dysfagi

Esofageal dysfagi kallas den sväljproblematik som påverkar matstrupens funktion.

Esofageal dysfagi delas vidare in i två undergrupper: 

Intermittent esofageal dysfagi – problemen kommer och går

Detta är den vanligaste typen av dysfagi. 1 av 10 personer (cirka 1 miljon i Sverige) som i övrigt är friska har diafragmabråck 
(latinska benämningen är hiatus hernia) och orsakar denna typ av dysfagi.[5] 

Vanligt är att du med diafragmabråck upplever något av följande symtom under, eller en tid efter, sväljning. Problemen kommer och går till en början för att efter en tid dyka upp allt oftare:

En fullständig lista över vanliga symtom hittar du på sidan om diafragmabråck.

Obehandlat intensifieras ofta symtomen med tiden och fler symtom kan träda fram och skapa problem i vardagen. Från att problemen till en början kommit och gått, kan de intensifieras och nästintill uppstå vid varje måltidssituation. Därför är det av stor betydelse att komma igång med behandling så snart som möjligt.

Obs! Om det alltid är svårt att svälja ner en viss storlek på tuggan och du drabbats av upprepade lunginflammationer bör du läsa mer om achalasia cardiae

Konstant esofageal dysfagi – ger alltid stopp i bröstet

Vid konstant dysfagi blir det alltid stopp i bröstet vid viss storlek på tuggan som du försöker svälja, vilket kan bero på någon form av förträngning, till exempel ärrbildning, fickor längs matstrupen eller tumör.

Achalasia cardiae är en ovanlig typ av konstant esofageal dysfagi, men kan i vissa fall påminna om symtomen för diafragmabråck. Skillnaderna är dock flera. Exempelvis har en person med achalasia cardiae konstanta svårigheter att svälja maten, går hastigt ner i vikt, har drabbats av upprepade lunginflammationer, men saknar symtom som halsbränna eller sura uppstötningar. 

Misstänks någon form av konstant esofageal dysfagi ska du omgående be om remiss till öron-näs-hals läkare, kirurg eller gastroenterolog.

Orsaker till esofageal dysfagi

Sammanfattningsvis är detta olika orsaker till esofageal dysfagi: diafragmabråck, achalasia cardiae, tumörer eller förträngningar, missbildningar, sklerodermi. 

Faryngeal dysfagi

Typiskt för Faryngeal dysfagi är att maten hamnar i luftvägarna, på grund av felsväljning och du får gurglig, oren röst som följd. Detta kan bero på nedsatt känsel och/eller muskelkraft för att fälla ner struplocket över luftstrupen och skydda luftvägen under sväljning.

Matrester kan också bli kvar i svalget efter sväljning och senare läcka upp i näsan. Felsväljning kan också bero på en muskulär oförmåga att kunna öppna den övre matstrupsmunnen eller bristande kraft för att transportera tuggan genom svalget till matstrupen.

Orsaker till faryngeal dysfagi

Olika orsaker till denna typ av dysfagi kan vara Stroke eller annan typ av neurologisk sjukdom som Parkinson, MS, ALS. Faryngeal dysfagi kan också uppstå efter strålskador
pisksnärtskada eller betingade reflexer.

Oral dysfagi

Oral dysfagi gör att du har svårt att tugga, bearbeta maten med saliven, svårt att transportera tuggan bakåt i svalget samt att tuggan kan ligga kvar i munnen utan att sväljreflexen sätter igång.

Här är det påverkade området främst munhålan med läpparna, kinderna och tungans funktion samt sväljreflexen från främre gombågarna.

Orsaker till oral dysfagi

Olika orsaker till denna typ av sväljsvårigheter kan vara: strokeDowns syndrom, läpp-gomspaltneurologiska sjukdomar, Parkinsons sjukdom, ALS, MS, Sjögrens syndrom, muntorrhet, läkemedelsorsakad torrhet i munnen, tumörerstrålskador, stark oro och ångest, felaktigt bett, dåliga tänder eller dålig käkfunktionsenilitet, betingade reflexer.

Preoral dysfagi

Denna form av dysfagi handlar om problem att själv kunna föra maten från tallrik till mun, såsom exempelvis efter en stroke som orsakat förlamning i en arm, oförmåga att hålla huvud och kropp i balans, i upprätt position, svårigheter att fokusera, se maten, men också trötthet och bristande initiativförmåga kan utgör ett hinder.

Orsaker till preoral dysfagi

Olika orsaker till denna typ av dysfagi kan vara: stroke med förlamning i arm eller ben vilket innebär dåligt sittstöd eller svårigheter att sitta upp, CP-skador, Parkinsons sjukdom, Amyotrofisk lateralskleros (ALS), MS, skadeorsakade förlamningar, ålderdomssvaghet, senilitet, demens, Alzheimers sjukdom.

Att klara sig själv och att själv kunna föra maten från tallrik till mun har stor betydelse för måltidssituationen och den enskildes livskvalité – därför finns till exempel Bestic som är ett ät-hjälpmedel.

Läs mer om behandling vid preoral dysfagi på sidan om stroke.

Medicinska konsekvenser av dysfagi

Att kunna visa känslor, äta, suga, svälja, andas och tala är funktioner som vi tar för givet, till den dag då du eller någon närstående drabbas. Först då inser vi att problem i munhåla, svalg och matstrupe påverkar våra mest basala och livsviktiga funktioner som har stor betydelse för vårt välmående.

Munhålan spelar nämligen en central roll i en individs utveckling och även då det gäller att stimulera och hålla igång den icke viljestyrda muskulaturen som är involverad när vi äter, suger, tuggar, sväljer, andas och talar.

Skador eller störningar i detta område kan leda till förändringar i det normala sväljmönstret, som i sin tur kan orsaka alarmerande symtom med medicinska följdkonsekvenser.

En bristande sväljförmåga där muskler i ansikte, munhåla och svalg blivit kraftigt försvagade, kan sekundärt leda till tal-, dreglings-, sug-, tuggsvårigheter, avvikande utseende, andningshinder, sömnapné samt bett- och käkavvikelser med påverkan på ansiktets utveckling.

Försämrad livskvalitet – drabbade lider i det tysta

Mat och dryck är nästan alltid involverat när vi umgås med vänner, kollegor på jobbet, affärspartners eller när vi firar högtider. Detta innebär att personer med dysfagi många gånger skäms, drar sig undandys eller överlag har svårigheter att delta.

Sväljsvårigheter försämrar både läkning och rehabilitering, vilket starkt korrelerar till en förlängd vårdtid, mer komplicerade vårdinsatser, försämrad livskvalitet och ett stort personligt lidande för dig som drabbas och för dem i din närmaste omgivning.

Dysfagi uppfyller WHO:s kriterier för handikapp och innebär, för den drabbade, ett dolt fysiskt, psykiskt och socialt lidande.

Bristande förståelse från omgivningen

Beroende på vad som orsakat sväljsvårigheterna kan det vara olika svårt för anhöriga att acceptera problemet och se hur de bäst kan stötta. Det är inte ovanligt att du som är utsatt möts av skepticism, rädsla och oförståelse på grund av att omgivningen saknar kunskap och kännedom om dysfagi.

Även allt för många som söker hjälp inom vården missförstås tyvärr, innan de kommer i kontakt med specialister.

Är du i övrigt frisk men till exempel drabbas av diafragmabråck är det ofta svårt för omgivningen att förstå att det är ett stort problem för dig i vardagen. Många gånger intalas du av andra, kanske även av dig själv att det sitter i huvudet, vilket är helt fel.

Detta är något vi vill ändra på tillsammans med er drabbade. Dels genom att sprida kunskap om vad dysfagi är, berätta om orsakerna bakom funktionshindret samt påvisa hur det numera faktiskt går att behandla detta tillstånd.

Källhänvisningar

  1. Svensson, P. (2008) I Hartelius, L., Nettelbladt, U. & Hammarberg, B. (red.). Logopedi. Lund: Studentlitteratur.
     
  2. Logemann, J.A. (ProEd) (1998). Evaluation and treatment of swallowing disorders(2nd ed) Austin, Texas: San Diego College
     
  3. O’Neill, P.A. (2000). Swallowing and prevention of complications. British medical bulletin, 56(2), 457-65.
     
  4. Tibbling-Grahn L, broschyr 03 Svenska Dysfagiförbundet, Stoppar maten upp i bröstet när du äter? Mellangärdesbråck – En vanlig matstrupssjukdom i alla åldrar.(pdf).
     
  5. Kjellén G, Tibbling L. Manometric oesophageal function, acid perfusion test and symptomatology in a 55-year-old general population. Clinical Physiology. 1981; 1:405-15
     
  6. Ekberg O, (2011), Röntgendiagnostiska avdelningen, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, Normal sväljning inclusive anatomi och fysiologi, (pdf). Hämtad 2015-12-05, kl 15.00, 
    http://media1.dysfagi.se/2011/06/svaljningssvarigheter.pdf 
     
  7. 1177.se, (2016), Muskler och senor, Hämtad 2016-09-20, kl 13.45,
    https://www.1177.se/gavleborg/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/muskler-och-senor/