Sväljsvårigheter (dysfagi) – vad är det?

Precis som sväljningsprocessen delas in i fyra olika faser, delas också de olika typerna av sväljsvårigheter in i dessa kategorier: 

1. Preoral fas – När maten förs från tallrik till mun.
2. Oral fas –  När tuggan bearbetas i munnen också kallad ”munfasen”. 
3. Faryngeal fas – När tuggan passerar främre gombågen och svalget, också kallad ”svalgfasen”.
4. Esofageal fas – När tuggan transporteras genom matstrupen, också kallad ”matstrupsfasen”.

Nedan går vi mer i detalj in på de olika sväljfaserna där vi börjar med ”matstrupsfasen” (esofageala fasen), för att arbeta oss uppåt och avsluta med fasen ”mat från tallrik till mun” (preorala fasen).

Så kallas den sväljproblematik som påverkar matstrupens funktion. Esofageal dysfagi delas vidare in i två undergrupper: 

Typiskt för denna typ av sväljsvårigheter är att maten hamnar fel, i luftvägarna, på grund av felsväljning och du får gurglig, oren röst som följd. Detta kan bero på nedsatt känsel och/eller muskelkraft för att fälla ner struplocket över luftstrupen och skydda luftvägen under sväljning.

Matrester kan också bli kvar i svalget efter sväljning och senare läcka upp i näsan. Felsväljning kan också bero på en muskulär oförmåga att kunna öppna den övre matstrupsmunnen eller bristande kraft för att transportera tuggan genom svalget till matstrupen.

Oral dysfagi gör att du har svårt att tugga, bearbeta maten med saliven, svårt att transportera tuggan bakåt i svalget samt att tuggan kan ligga kvar i munnen utan att sväljreflexen sätter igång.

Här är det påverkade området främst munhålan med läpparna, kinderna och tungans funktion samt sväljreflexen från främre gombågarna.

Denna form av dysfagi handlar om problem att själv kunna föra maten från tallrik till mun, såsom exempelvis efter en stroke som orsakat förlamning i en arm, oförmåga att hålla huvud och kropp i balans, i upprätt position, svårigheter att fokusera, se maten, men också trötthet och bristande initiativförmåga kan utgör ett hinder.

Att kunna visa känslor, äta, suga, svälja, andas och tala är funktioner som vi tar för givet, till den dag då du eller någon närstående drabbas. Först då inser vi att problem i munhåla, svalg och matstrupe påverkar våra mest basala och livsviktiga funktioner som har stor betydelse för vårt välmående.

Munhålan spelar nämligen en central roll i en individs utveckling och även då det gäller att stimulera och hålla igång den icke viljestyrda muskulaturen som är involverad när vi äter, suger, tuggar, sväljer, andas och talar.

Skador eller störningar i detta område kan leda till förändringar i det normala sväljmönstret, som i sin tur kan orsaka alarmerande symtom med medicinska följdkonsekvenser.

En bristande sväljförmåga där muskler i ansikte, munhåla och svalg blivit kraftigt försvagade, kan sekundärt leda till tal-, dreglings-, sug-, tuggsvårigheter, avvikande utseende, andningshinder, sömnapné samt bett- och käkavvikelser med påverkan på ansiktets utveckling.

Beroende på vad som orsakat sväljsvårigheterna kan det vara olika svårt för anhöriga att acceptera problemet och se hur de bäst kan stötta. Det är inte ovanligt att du som är utsatt möts av skepticism, rädsla och oförståelse på grund av att omgivningen saknar kunskap och kännedom om dysfagi.

Även allt för många som söker hjälp inom vården missförstås tyvärr, innan de kommer i kontakt med specialister.

Är du i övrigt frisk men till exempel drabbas av diafragmabråck är det ofta svårt för omgivningen att förstå att det är ett stort problem för dig i vardagen. Många gånger intalas du av andra, kanske även av dig själv att det sitter i huvudet, vilket är helt fel.

Detta är något vi vill ändra på tillsammans med er drabbade. Dels genom att sprida kunskap om vad dysfagi är, berätta om orsakerna bakom funktionshindret samt påvisa hur det numera faktiskt går att behandla detta tillstånd.