Diafragmabråck (hiatus hernia)

Diafragmabråck innebär att hålet i diafragman som matstrupen passerar igenom är vidgat på grund av en delvis, eller allmänt försvagad, diafragma. Här förklarar vi vad ett diafragmabråck är, vanliga symtom och vad som händer i kroppen.

Vanliga symtom på ett diafragmabråck är bland annat halsbränna, rethosta, klumpkänsla i halsen eller stoppkänsla i bröstet. Det kan även innebära svårigheter att svälja fasta konsistenser som till exempel torrt kött. Men det finns fler symtom.

Det är orsaken till den vanligaste typen av sväljsvårigheter, så kallad intermittent esofageal dysfagi, som drabbar runt 10 procent av befolkningen[1] – oavsett ålder.

Diafragmabråck har många olika namn, som mellangärdesbråck, hiatus hernia och hiatusbråck. Ibland benämns diafragmabråck något felaktigt med termer som magmunsbråck och magbråck. Men samtliga hänvisar till samma diagnos.

Har du sväljsvårigheter är det viktigt att söka vård för att ta reda på orsaken bakom problemen och utesluta sjukdom.

Nedan går vi igenom vad diafragmabråck är, vanliga symtom, samt vad som händer i kroppen.

Vi går även igenom hur tillståndet kan diagnostiseras och hur det numera effektivt kan behandlas på naturlig väg med det neuromuskulära träningsredskapet IQoro, vilken har en vetenskapligt bevisad behandlingseffekt.

Fram till sommaren 2014 kunde endast syradämpande läkemedel erbjudas mot symtomen. Kirurgi erbjuds endast till ett fåtal, då detta är förenat med risker. 

Vanliga symtom på diafragmabråck

Den som drabbas av diafragmabråck relaterar sällan direkt till sväljsvårigheter (dysfagi) utan uppmärksammar och söker hjälp för de symtom och besvär som kännetecknar diafragmabråck beskrivna nedan. 

Har du diafragmabråck kan du uppleva ett eller flera av nedanstående symtom under, eller en tid efter, sväljning. De besvärande symtomen behöver inte kännas av dagligen utan kan komma och gå: 

  • Sura uppstötningar, halsbränna, reflux.
  • Rethosta.
  • Klumpkänsla/kramp i hals och eller halsgrop.
  • Stoppkänsla till och från i bröstet.
  • Svårigheter att svälja fasta konsistenser som t.ex. kyckling, torrt kött, ris eller mjukt torrt bröd.
  • Sätter i halsen till och från, men oftare än normalt.
  • Tidig mättnadskänsla.
  • Skummig, seg eller riklig saliv som kan vara svår att svälja ner, vilket leder till upprepade behov av att svälja. 
  • Du måste dricka mycket vätska för att kunna svälja maten.
  • Mat som du svalt ner, kommer upp i munnen en tid efter måltid, ibland som kraftiga kräkattacker med mycket segt slem. 
  • Andningshinder.
  • Heshet.
  • Gurglig, oklar röst.
  • Gasig, rapar mycket.
  • Smärta i bröst eller matstrupe. Vissa personer upplever smärtan så intensiv att den kan missuppfattas som en hjärtinfarkt.
  • Smärta i magen – gasig.
  • Ont vid skallbenet bakom örat. 
  • Smärta utåt ryggen.
  • Tar lång tid att äta, ofta jobbigare i sällskap med andra eller i stimmiga och stressiga miljöer. 
  • Problemen kan kännas så jobbiga att sociala sammanhang med mat och dryck undviks. 

Diafragmabråck är i sig en ofarlig matstrupssjukdom, men obehandlat intensifieras ofta de besvärliga symtomen med tiden.

Flera av symtomen ovan kan i vardagen träda fram och skapa problem allt oftare. Det är därför bra att komma igång med behandlingen så snart som möjligt.

Väntar du för länge med att behandla riskerar muskulaturen att förslappas ytterligare, vilket i en förlängning kan medföra att det tar längre tid att bygga upp den igen.

Det händer i kroppen vid diafragmabråck

Diafragmabråck innebär en försvagning av diafragman. Diafragman (kallas även mellangärdet) sträcker sig likt ett våningsplan från nedre delen av revbenen, upp mot bröstbenet och skiljer brösthålan från bukhålan (se orange horisontell linje på bilden nedan). Diafragman är involverad bland annat när vi andas eller behöver kräkas. 

Matstrupen passerar brösthålan bakom hjärtat ner genom ett litet hål i diafragman och leder till magsäcken som ligger precis inunder. De gånger vi behöver kräkas och tömma magsäcken ska magsäcken normalt kunna glida upp genom hålet i diafragman.

Så snart vi kräkts färdigt återgår magsäcken kontrollerat till sin plats under diafragman igen.  

Magsäcken kan glida upp okontrollerat

Vid diafragmabråck är diafragmans muskulatur försvagad runt hålet där matstrupen mynnar ut i magsäcken. Detta leder till att magsäcken okontrollerat glider upp och ner genom hålet och på så sätt påverkar både matstrupens funktion och övre magmunnens förmåga att hålla tätt.

Samtidigt påverkas även den övre matstrupsmunnen, som även kallas matstrupens sfinkter (PES, Posterior Esophageal Sfinkter), på så sätt att den inte öppnar sig fullständigt för att släppa tuggan ner i matstrupen.

Bakomliggande orsaker till symtomen

För en smidig transport av föda via matstrupen ner till magsäcken spänns matstrupens längsgående muskulatur. Detta ger ett styvt rör och öppnar övre matstrupsmunnen för att släppa ner tuggan. 

Övre delen av magsäcken ligger i brösthålan

Vid diafragmabråck ligger istället en del av magsäcken i brösthålan, se vänster illustration ovan. Matstrupen skrynklar då ihop sig likt ett dragspel, och de längsgående musklerna i matstrupen blir slappa.

Därför förlorar matstrupens muskler förmågan att skapa ett styvt rör och att öppna den övre matstrupsmunnen vid sväljning. 

Detta är orsaken till symtom som:

  • Klump- och stoppkänsla i halsen.
  • Smärta i matstrupen.
  • Krampliknande känsla vid sväljning.
  • mat som fastnar längs med matstrupens veck och ibland behöver kräkas upp.

Då övre matstrupsmunnen inte öppnar sig korrekt finns även risk för att mat fastnar där och glider över i luftvägarna. Det gör att du sätter i halsen, hostar, eller får andra luftvägsbesvär.  

Övre magmunnen står öppen och läcker upp magsyra

För att övre magmunnen (LES, Lower Esophageal Sfinkter) skall hålla tätt och inte läcka upp magsyra krävs att hela magsäcken ligger i bukhålan. Magmunnen öppnas då enbart, likt en dörr, åt ett håll och magsyran förhindras att läcka upp.

Hamnar magmunnen i brösthålan, blir den som en svängdörr, som öppnar sig åt båda håll. Övre magmunnen står då öppen och magsyra läcker upp i munnen och kan även rinna över i luftvägarna. 

Detta orsakar symtom som:

  • Rethosta.
  • Gurglig oren röst.
  • Sura uppstötningar.
  • Riklig bubblig saliv.

Den bubbliga saliven beror på att luftvägarna skapar ett segt, skummigt, slem för att skydda slemhinnor och stämband från den frätande magsyran. Då andningsvägarna påverkas misstolkas symtomen ibland som astma.

I sådana fall hjälper ingen astmamedicin. Det skummiga sega slemmet kan vara svårt att svälja. För vissa kan det även ge upphov till träningsvärk bakom öronen, vilket är en konsekvens av upprepade sväljningsförsök.  

Andra organ trängs undan

Magsäcken som glidit upp i bröstet tränger undan andra organ, så som lungor och hjärta. Det kan ge upphov till smärta över bröstet som ibland kan upplevas som så kraftig att den misstolkas som en hjärtinfarkt.

Behandling av diafragmabråck

Nu finns IQoro, en CE-märkt och patenterad produkt med tillhörande behandlingsmetod. Behandlingen baseras på mer än 20 års svensk forskning i samarbete med Umeås-, Uppsalas- och Linköpings universitetssjukhus. 

IQoro är ensam om att naturligt, effektivt och enkelt, träna upp muskulaturen från munhåla ner till diafragma och behandla diafragmabråcket. Behandling med IQoro kommer på naturligt sätt, utan negativa bieffekter, åt grundorsaken till varför bråcket och symtomen uppstår.

Träningen tar totalt 90 sekunder per dag och genomförs under 6–8 månader för att uppnå bästa möjliga resultat. Efter uppnådd önskad effekt är det viktigt att underhållsträna. IQoro är CE-märkt enligt Läkemedelsverkets krav på hälsa, säkerhet och miljö.

Träning med IQoro involverar läpp-, kind- och svalgmuskulatur ner till övre tredje delen av matstrupen (den så kallade buccinatormekanismen, en tvärstrimmig muskelkedja). Den stärker muskulaturen vid övre magmunnen samt diafragman.

Träningen resulterar i ett ökat tryck i hålet i diafragman, där matstrupen passerar för att mynna ut i magsäcken.

Det innebär att diafragmans styrka förbättras och klarar av att kontrollerat hålla nere magsäcken i det naturliga läget under diafragman. Allt eftersom diafragman blir starkare kommer symtomen lindras naturligt och kan helt försvinna. [2, 3] 

Hur snart märker jag resultat av behandlingen?

Enligt en studie publicerad i World Journal of Gastroenterology blir alla patienter med diagnostiserat diafragmabråck, eller symtom på bråck (esofageal dysfagi), förbättrade efter 6–8 månaders träning med IQoro med träningsinsatsen på 90 sekunder om dagen.

Personerna som deltog i studien var mellan 19–85 år och hade uppvisat symtom under 1–15 år (median 3 år) innan behandlingen med IQoro påbörjades.[2] 

Då diafragmabråck handlar om en försvagad muskulatur innebär det att ju längre du gått med symtomen, desto längre tid kan det ta att återuppbygga muskulaturen. Jämförbart med om du tar en längre paus från till exempel löpträning eller gymbesök.

Därför är det viktigt att komma igång med behandlingen så tidigt som möjligt för att motverka att fler besvärliga symtom framträder. Förbättringarna märks av successivt, vissa känner skillnad efter några veckor, medan andra kan behöva hela träningstiden om 6–8 månader eller längre. 

Läs mer om hur du tränar med IQoro.

IQoro – en lättillgänglig behandling som kan ersätta operation

Forskning visar att träning med IQoro är en enkel, kostnadseffektiv behandling som kan ersätta operation av diafragmabråck. [2] Något som innebär att alla, antingen med symtom eller upptäckt diafragmabråck, nu kan få behandling direkt. 

Symtomlindring innan behandlingen givit effekt

IQoro behandlar orsaken till diafragmabråcket, med vetenskapligt bevisad effekt, men det tar lite tid innan resultaten av sin träning visar sig. IQoro kan det vara nödvändigt att lindra besvären för att hantera vardagen.

Här är några allmänna råd för symtomlindring. Observera, att nedanstående allmänna råd endast är för lindring av symtomen: 

  • Höj huvudändan på sängen cirka 15 cm och ligg på den vänstra sidan, så kommer inte maginnehållet upp i matstrupen lika lätt. 
  • Är du överviktig – gå ned i vikt. 
  • Undvik mat och dryck som du vet ger besvär.
  • Drick vatten efter varje tugga.
  • Undvik att böja dig framåt och att lyfta tungt.

Missuppfattas som matvägran hos barn

Matvägran kan bero på diafragmabråck

Hos alla spädbarn ligger övre magmunnen naturligt i det övre läget ovan diafragman. Maginnehåll rinner därför lätt upp i munnen vid lättare tryck på magen efter måltid.

Barn födda för tidigt, som är födda med ett syndrom eller någon sjukdom, belastas ofta ytterligare av att även ”ätkanalen” är extra svag. Vanligt är att detta yttrar sig i kaskadkräkningar efter att barnet svalt bara några klunkar av bröstmjölken.

Möjligheten att mata barnet kan därutöver försvåras av att också muskelfunktionen i ansikte, läppar, och munhåla i aktuella fall ofta är försvagad. 

Normalt är det vid 6 månaders ålder som matstrupen börjar tillväxa i längd, för att magsäcken vid cirka 1 års ålder har kommit ner till normalläget under diafragman och ”ätkanalen” så sakterliga börjar fungera normalt.

Hos fåtalet barn stannar magmunnen kvar i läget ovanför diafragman och kan därför ge samma besvär för barnet som hos en vuxen person med diafragmabråck.

Ofta missuppfattas diafragmabråck för matvägran hos barn. Exempelvis kan diafragmabråck vara orsaken till att barnet dricker vätska utan problem, men vänder bort huvudet vid fasta konsistenser som till exempel kött, torrt mjukt bröd, ris eller kyckling. 

Om det alltid är svårt att svälja viss storlek på tuggan

Om det alltid är svårt att svälja ner en viss storlek på tuggan och du drabbats av upprepade lunginflammationer eller hastig viktnedgång, läs vidare under Akalasi (Achalasia cardiae). Diafragmabråck förväxlas ibland med den ovanliga matstrupssjukdomen Akalasi.

Gäller det diagnosen Akalasi skall hela den latinska benämningen ”Achalasia cardiae” stå i diagnosen, inget annat.

Blir det alltid stopp i bröstet vid viss storlek på tuggan som du sväljer kan det också bero på någon form av förträngning, till exempel ärrbildning, fickor längs matstrupen eller tumör. Detta kallas konstant dysfagi. Misstänks denna typ skall du be om remiss till specialistläkare – kirurg eller gastroenterolog.  

Om du har sökt hjälp tidigare

Har du tidigare sökt hjälp för dina symtom men enbart erbjudits syradämpande medicin för att lindra problemen som diafragmabråck orsakar, finns nu en adekvat behandling.

Behandling med IQoro som är kostnadseffektiv, enkel att använda och ger inte några negativa bieffekter Därför ska personer drabbade av diafragmabråck med de besvärande symtom inte behöva lida längre.

IQoro, med tillhörande behandlingsmetod, kom ut på den svenska marknaden sommaren 2014 för såväl allmänheten som för sjukvården. Trots det är det fortfarande en stor del av vården som än inte känner till behandlingen.

Ta därför gärna med information om IQoro till ditt nästa besök hos din vårdgivare.  

Syradämpande mediciner

Tidigare erbjöds i första hand syradämpande mediciner för att lindra symtomen av sura uppstötningar, halsbränna och reflux. Om inte de hjälpte, vilket de sällan gör fullt ut vid diafragmabråck, var operation det enda tillgängliga alternativet.

Operation av diafragmabråck

Vid en operation, som i sig är dyr och alltid innebär en risk, sys magsäcken fast under mellangärdet. Det bidrar till oönskade bieffekter.[2] 

Om en opererad person exempelvis behöver kräkas efter ett sådant ingrepp fungerar detta inte den naturliga vägen och sjukhusvård krävs. En kateter förs då ner i magsäcken för att tömma innehållet [5]

Operation har därför enbart erbjudits de som är allra värst drabbade, vilket innebär att många fortfarande går, och har gått under lång tid, med besvärande symtom. Det påverkar vardagen och möjligheten att njuta av en måltid tillsammans med andra.

Källhänvisningar

  1. Kjellén G, Tibbling L. Manometric oesophageal function, acid perfusion test and symptomatology in a 55-year-old general population. Clinical Physiology. 1981; 1:405-15
     
  2. Hägg M, Tibbling L, Franzén T. Esophageal dysphagia and reflux symptoms before and after oral IQoro® training. World J Gastroenterol 2015; 21(24): 7558-7562.
     
  3. Hägg M, Tibbling L, Franzén T. Effect of IQoro® training in hiatal hernia patients with misdirected swallowing and esophageal retention symptoms. Acta Otolaryngol. 2015 Jul; 135 (7):635-9. 
     
  4. Nin CS, Marchiori E, Irion KL, Paludo Ade O, Alves GR, Hochhegger DR, Hochhegger B. Barium swallow study in routine clinical practice: a prospective study in patients with chronic cough. J Bras Pneumol 2013; 39: 686-691 [PMID: 24473762 DOI:10.1590/S1806-37132013000600007]
     
  5. Tibbling-Grahn L, broschyr 03 Svenska Dysfagiförbundet, Stoppar maten upp i bröstet när du äter? Mellangärdesbråck – En vanlig matstrupssjukdom i alla åldrar. (pdf).