Mejl: Så orsakas dina symtom av ett diafragmabråck

Minst två av tio personer beräknas ha ett diafragmabråck, men det finns ett stort mörkertal eftersom inte alla söker vård för sina problem. Du kan ha det oavsett om du är barn, vuxen eller äldre. Du kan vara fullt frisk och vältränad i övrigt.

Det är viktigt att känna till vad ett diafragmabråck är för att förstå vad du kan göra åt det. Diafragman spelar en central roll för det vi kommer att gå in på senare.

Diafragman är en stor, tunn och väldigt kraftfull muskel som strax under brösthålan delar av överkroppen på mitten, likt en skiljevägg. Den finns där för att skilja brösthålan från bukhålan.

Matstrupen löper från svalget, ned genom ett hål i diafragman och är förankrad i magsäcken, som ligger under diafragman.

När allt fungerar som det ska är detta magsäckens naturliga position.

Ibland behöver den övre delen av magsäcken glida upp genom hålet i diafragman för att magmunnen ska kunna öppna sig. Detta sker när vi kräks eller rapar.  

Därefter glider magsäcken kontrollerat ned igen och då sluter magmunnen tätt så att den frätande magsyran, mat och annat innehåll inte läcker ut ur magsäcken.

I positionen under diafragman fungerar övre magmunnen som en fallucka där mat och vätska tar sig ned i magsäcken, men åt andra hållet är det stängt.

Så fungerar det när muskulaturen är stark och allt är som det ska. Problemen uppstår när diafragman inte orkar göra jobbet.

Om muskulaturen kring hålet i diafragman (hiatuskanalen) är försvagad blir det svårt att för diafragman att kontrollera magsäckens position.

Det innebär att magsäcken kan glida upp genom hålet när den inte ska göra det. Lika ofta som magsäcken glider upp uppstår också de besvärande symtomen. Ju längre tiden går försvagas diafragman än mer.

Detta är förklaringen till att problemen kommer och går i början till att med tiden kunna upplevas som mer konstanta. 

Den försvagade diafragman leder bland annat till två saker, som i sin tur ger olika besvär.

1. Magsyra läcker ut

När magsäcken hamnar ovanför diafragman tappar magmunnen funktionen som fallucka (som bara öppnar sig för det som ska ned i magsäcken) och blir till en svängdörr istället.

Det innebär att den starka, frätande, magsyran kan läcka ut i matstrupen – som inte är anpassad för att ta emot den. Då kan det bränna, svida och kännas irriterat i magens övre del eller orsaka halsbränna eller sura uppstötningar.

Matstrupen skyddar sig mot magsyra med segt slem

Matstrupen skyddar sig mot syraattacken genom att bilda segt sekret och slem. Överskottet kan komma upp i munnen som bubblig seg saliv och behöva spottas ut.

Precis som med halsbrännan eller de sura uppstötningarna upplever många med diafragmabråck mer problem på kvällen eller morgonen. Anledningen är att trycket ökar på magen när vi ligger ner och magsäcken lättare glider upp och hamnar i fel läge.

Magsyra kan även spilla över i luftstrupen, vilket leder till irriterande torrhosta, ont i halsen och ibland andningsbesvär (många gånger förväxlade med astma). Halsen kan bli känslig för infektioner när den ständigt irriteras av magsyran.

Det finns ytterligare ett antal symtom, men vi väljer att bara ta upp de vanligaste här.

2. Matstrupen veckas

Matstrupen är, som vi nämnde tidigare, förankrad i magsäcken, som hjälper den att hållas sträckt som ett stuprör. När magsäcken glider upp lossar förankringarna och matstrupen veckas som en dammsugarslang.

I det veckade röret kan mat fastna på vägen. Kroppen känner av att maten fastnat och på impuls rensas matstrupen på matbitarna – varpå du kan få upp matrester i munnen en tid efter måltid, eller i värsta fall som kraftiga kräkattacker med segt bubbligt slem och magsyra.

Har du upplevt en klump i halsen som oavsett hur du harklar dig inte verkar försvinna?

Med en hoptryck matstrupe kan den övre matstrupsmunnen (PES), som ska öppna ingången till matstrupen få svårt att slappna av och öppna upp ingången ordentligt. 

Den krampar och endast en smal passage är öppen. Vätska slinker förbi fint, men fastare konsistenser som torrt kött, kyckling eller ris får svårare att passera.

Dessa upplevelser är obehagliga och kan leda till oro

Detta upplevs ofta som en klumpkänsla i halsen, som något stoppar upp, eller något som sitter i vägen. Matrester som fastnar i svalget ovanför muskeln trillar lätt över i luftvägarna, du sätter i halsen och får som skydd hostattacker i samband med måltid.

Dessa upplevelser är både obehagliga och kan leda till oro om man inte förstår vad det beror på. 

Den som har sväljsvårigheter på grund av ett diafragmabråck kan behöva mer vätska för att kunna svälja.

Diafragmabråck innebär att du har muskulatur som helt enkelt inte är tillräckligt stark för att kunna utföra viktiga uppgifter i kroppen. Ett diafragmabråck är med andra ord ingen sjukdom som kommer att läka ut.

För att muskler ska bli starkare måste de få chans att arbeta. Precis som med vanlig styrketräning tar det lite tid.

I väntan på att träningen av din inre muskulatur ska ge resultat kan du behöva minska symtomen av ditt diafragmabråck kortsiktigt för att må bra, vilket man kan göra på olika sätt. 

Nu vet du vad som händer i kroppen och varför ett diafragmabråck kan leda till olika symtom som, för någon utan den kunskapen, inte ser ut att ha ett samband. 

Du vet även att grundorsaken är försvagad muskulatur, som faktiskt kan tränas upp med hjälp av IQoro.