Äldre och dysfagi

Här lyfter vi hur vårdpersonal och anhöriga kan uppmärksamma vanliga symtom på sväljsvårigheter (dysfagi) bland äldre. Vidare berättar vi om kompenserande behandlingsmetoder samt hur IQoro kan hjälpa äldre att bevara, förbättra och återfå livsviktiga funktioner som att kunna äta, tugga och svälja.

Det finns flera anledningar till att dysfagi bland äldre är vanligt. Bland äldre uppskattas ca 17–63 procent ha dysfagi och bland äldre boende på sjukhem eller särskilt boende ligger snittet mellan 40–60 procent.[1, 2] 

I takt med att kroppen åldras försvagas vår känsel[3] och muskelstyrka, detta gäller även för ansikte, munhåla, svalg och matstrupe samt för de inre organen. Förändringarna innebär med tiden att det tar längre tid att tugga och svälja och att matrester kan bli kvar i de övre luftvägarna med ökad risk för felsväljning och lunginflammation.[4, 5]

Sammantaget innebär nedsatt muskel- och känselfunktion att ät- och sväljförmågan försämras och ökar risken för lunginflammation, undernäring, allvarliga följdsjukdomar och inte minst en försämrad livskvalitet.[6, 7]

Vanliga symtom på dysfagi bland äldre

Att kunna äta hör till några av våra basala och livsviktiga funktioner. Det är runt måltiden vi samlas med familj och vänner. Måltiden är också en central del i många andra sociala sammanhang. En försämrad sväljfunktion kan hindra den äldre från att delta i olika aktiviteter och leder många gånger till utanförskap.

Det är viktigt att omgivningen reflekterar och reagerar på symtom som är vanliga vid dysfagi!

Om den äldre inte själv är medveten om sina sväljsvårigheter ökar risken för såväl lunginflammation som död.[8]

Har du eller en närstående något av följande symtom[4, 6, 7, 9, 10-12] under eller efter måltid kan dysfagi misstänkas:

  • Långa måltider – det tar längre tid än 25–30 minuter att äta en normal portion.
  • Tuggar länge.
  • Lämnar kvar mat på tallriken – dålig aptit.
  • Känner inte doften av eller smaken på maten.
  • Saliv och/eller mat läcker över läpparna, ner på haka och på kläder.
  • Droppar ur näsan under måltiden – ett tecken på att mjuka gommen inte sluter tätt upp mot näshålan.
  • Muntorrhet – brist på smörjande saliv.
  • Svårt att svälja tabletter.
  • Sätter i halsen oftare än vanligt – sväljer fel.
  • Harklar och hostar ofta.
  • Röstförändring – kan bli hes eller gurglig.
  • Svårt att svälja dryck/vätskor utan smak eller konsistens så som vatten. Lättare kan det däremot vara att svälja trögflytande eller smaksatta drycker/vätskor så som till exempel smoothie, filmjölk eller bubbelvatten som stimulerar känseln.
  • Hamstrar mat i kinderna.
  • Stopp och klumpkänsla vid sväljning.
  • Sura uppstötningar, reflux, halsbränna.
  • Bröstsmärtor, kräkningar i samband med eller efter måltid.
  • Lunginflammation.
  • Otydligt och sluddrigt tal – svårt att artikulera.
  • Blir lätt störda under måltiden av högljudda och stökiga miljöer.
  • Undernäring – viktnedgång, sämre balans.
  • Ökad trötthet.
  • Uttorkade.
  • Sämre sårläkning.

Dysfagi vanligt bland äldre – många anledningar

Naturliga förändringar i kroppen i takt med stigande ålder – så som minskad rörlighet i leder, sämre balans, förtvinande muskelmassa (muskelatrofi), långsammare reaktionsförmåga parallellt med avtagande salivproduktion, lukt, smak och känsel – påverkar sväljfunktionen.

Sväljningen blir långsammare och fungerar inte lika effektivt.[3-5, 11, 12] Det tar längre tid att tugga och svälja och matrester kan bli kvar i de övre luftvägarna med ökad risk för felsväljning och lunginflammation. [4, 5]

Personer över 50 år som i övrigt är friska behöver däremot inte få allvarliga problem med sväljfunktionen till följd av det naturliga åldrandet.[13] 

Främsta anledningen till att förekomsten av dysfagi ökar med åldern beror på att det blir vanligare med sjukdomar som till exempel:

Sjukdomarna och konsekvenser av behandling kan alla ge upphov till sväljsvårigheter.[9, 14]

Dysfagi – en orsak till undernäring och lunginflammation

Dysfagi orsakar olika sjukdomstillstånd som undernäring, uttorkning, depression, minnessvårigheter, balanssvårigheter, sämre sårläkning, munhälsoproblem, aspiration och lunginflammation.[7]

Undernäring eller för lågt intag av vätska leder till minskad salivproduktion och i förlängningen ett sämre skydd för tänder och munslemhinnor – något som ställer högre krav på en god munhygien. Muntorrhet, vid minskad salivproduktion gör det också än svårare att svälja.

Munhälsan – Viktig för att undvika lunginflammation [16,17]

Att en nedsatt munhälsa påverkar den allmänna hälsan och livskvaliteten är väl känt. Trots detta är munhälsan lågt prioriterad inom äldre vården och glöms ofta bort att den äldre, som äter mindre och har ett försämrat näringstillstånd, kan ha svårt med sin sväljfunktion.

Till skillnad från förr har nu cirka 60 procent av alla 75-åringar samtliga tänder kvar eller saknar endast någon tand[15]. Bland de äldre som förlorat tänder har flera av dem implantatstödda fasta tandersätt­ningar. Sammantaget ger detta en förbättrad tuggfunktion och livskvalitet.

Däremot ställer det också högre krav på att hålla tänderna hela och rena, att tandköttet är friskt och inflammationsfritt och att slemhinnorna är fuktade och sårfria för att kunna äta och njuta av maten.

God munhygien – att tänderna borstas med mjuk tandborste och rengörs med till exempel tandtråd eller tandsticka – är dessutom ”A och O” för att minimera risken för lunginflammation vid dysfagi.

Det är nämligen inte felsväljningen i sig som orsakar lunginflammation, utan dålig munhygien med bakterier som dras med ner i lungorna. Äldre som inte kan sköta sin munvård blir därför högst beroende av vårdpersonalen, deras kun­skaper, ambitioner och prioriteringar.[18]

Därtill har vi en stor grupp äldre som lever i eget boende, som blir beroende av att anhöriga och hemtjänsten kan hjälpa till med munvården eller uppmärksammar symtomen på dysfagi och förstår att de ska söka hjälp för den äldre.

Behandlingsmetoder vid dysfagi bland äldre. [11]

För äldre med dysfagi erbjuds ofta hjälp i form av:

  • Råd i god munhygien.
  • Råd i optimal sittställning.
  • Kostanpassning – att energiberika, konsistensanpassa maten, ta hänsyn till temperatur och smakvariationer.
  • Sväljningstekniker.
  • Tekniker för huvud-, hals- och kroppshållning under sväljning.
  • Rörelse- och muskelträning av ansikte, läppar och tunga. Passivt – genom till exempel manuell eller eltandborste-stimulering eller aktivt – genom att patienten själv utför rörelseträningen.
  • Träning av sväljningen under samtidigt och direkt intag av små mängder t.ex. förtjockad dryck.

Behandling med IQoro

Träning med IQoro – en unik neuromuskulär behandlingsmetod – under 30 sekunder tre gånger dagligen – kan förbättra muskelstyrka och koordination för en säkrare och effektivare ät- och sväljfunktion.

Då träningen når muskler i ansikte, munhåla, svalg och matstrupe ner till diafragman innebär detta en möjlighet att kunna förbättra många olika funktioner samtidigt.

Att träningstiden är kort, totalt 90 sekunder per dag (30 sekunder x 3 ggr/dag), gör det möjligt för även svaga äldre att kunna tillgodogöra sig träningen. Den äldre kan antingen träna själv eller med assistans.

Studier har visat på att det går snabbare att återfå normal sväljfunktion med högintensiv träning jämfört med lågintensiv- eller kompenserande terapi.[22-24]

Träning med IQoro kan hjälpa äldre med:

Hur många veckor eller månader den äldre behöver träna kan variera beroende på den bakomliggande orsaken till den äldres svårigheter. I vissa fall krävs även underhållsträning, till exempel vid diafragmabråck.

Positiv effekt på många olika funktioner

Forskning[21] visar att IQoro aktivt stimulerar känselnerverna i munnen och når styrsystemet för sväljningsprocessen, vilken också är tätt kopplad till styrsystemet för de andra kroppsfunktionerna[19] däribland andning, förmågan att forma ljud (tal), ansiktsmimik, kroppshållning (postural kontroll[20], mag- och tarmfunktion m.m. Detta förklarar varför träning med IQoro samtidigt kan ha en positiv effekt på många olika funktioner.

Träning med IQoro bidrar ytterligare till att stimulera körtlar (i underläpp och gomtak) som producerar den smörjande saliven samt spottkörtlar (i kinder och under tungan) som producerar den tunnflytande saliven. Detta skulle kunna lindra muntorrheten och förklaras av följande:

Under träning med IQoro nås styrsystemet för sväljningsprocessen varpå signaler leds via olika fibrer, så kallade motorneuron i hjärnstammen, ner till muskler och körtlar som aktiveras.

Det finns tre olika typer av fibrer varav den tredje typen, Generella Vicerala Efferenta (GVE), ingår i hjärnnerverna CN Facialis och Glossopharyngeus och skickar signaler till bland annat tårkörtlar och spottkörtlar. Detta förklarar varför behandling med IQoro även skulle kunna ha en positiv effekt på muntorrheten.

Läs mer om behandlingsmetoden IQoro här.

Källhänvisningar

  1. Helldén, J. and E. Sjölund, Screening av dysfagi på äldreboenden i Linköpings kommun. Uppsats Logopedprogrammet, 2009, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Hälsouniversitetet, Linköping. Linköping.
     
  2. Westergren, A., et al., Prevalence of eating difficulties and malnutrition among persons within hospital care and special accommodations. J Nutr Health Aging, 2008. 12(1): p. 39-43.
     
  3. Engelheart, S., E. Lammes, and G. Akner, Elderly peoples’ meals. A comparative study between elderly living in a nursing home and frail, self-managing elderlyJ Nutr Health Aging, 2006. 10(2): p. 96-102.
     
  4. Logemann JA, Curro FA, Pauloski B, Gensler G. Aging effects on oropharyngeal swallow and the role of dental care in oropharyngeal dysphagia. Oral Dis. 2013;19(8):733–7.
     
  5. Ekberg O, Feinberg MJ. Altered swallowing function in elderly patients without dysphagia: radiologic findings in 56 cases. AJR Am J Roentgenol. 1991;156:1181–4.
     
  6. Cabre M, Serra-Prat M, Palomera E, Almirall J, Pallares R, Clavé P. Prevalence and prognostic implications of dysphagia in elderly patients with pneumonia. Age Ageing. 2009;39(1):39–45.
     
  7. Serra-Prat M, Palomera M, Gomez C, Sar-Shalom D, Saiz A, Montoya JG, et al. Oropharyngeal dysphagia as a risk factor for malnutrition and lower respiratory tract infection in independently living older persons: A population-based prospective study. Age Ageing. 2012;41(3):376–81.
     
  8. Parker C, Power M, Hamdy S, Bowen A, Tyrrell P, Thompson DG. Awareness of Dysphagia by Patients Following Stroke Predicts Swallowing Performance. Dysphagia. 2004;19(1):28–35.
     
  9. Logemann JA. Evaluation and treatment of swallowing disorders. 2 ed. Austin, Tex: PRO-ED; 1998.
     
  10. Neyens J, Halfens R, Spreeuwenberg M, Meijers J, Luiking Y, Verlaan G, et al. Malnutrition is associated with an increased risk of falls and impaired activity in elderly patients in Dutch residential long-term care (LTC): A cross-sectional study. Arch Gerontol Geriatr. 2013;56(1):265–9
     
  11. Svensson P. Dysfagi – utredning och behandling vid sväljningssvårigheterLund: Studentlitteratur; 2010.
     
  12. Schindler JS, Kelly JH. Swallowing Disorders in the Elderly. Laryngoscope. 2002; 120:589–602.
     
  13. Daggett A, Logemann J, Rademaker A, Pauloski B. Laryngeal penetration during deglutition in normal subjects of various ages. Dysphagia. 2006;21(4):270–4.
     
  14. Ekberg O. Dysphagia: Diagnosis and Treatment. Berlin: Springer; 2012.
     
  15. Hugoson, A. and G. Koch, Thirty year trends in the prevalence and distribution of dental caries in Swedish adults (1973-2003). Swed Dent J, 2008. 32(2): p. 57-67.
     
  16. Chalmers, J.M. and A. Pearson, A systematic review of oral health assessment by nurses and carers for residents with dementia in residential care facilities. Spec Care Dentist, 2005. 25(5): p. 227-33.
     
  17. Nicol, R., et al., Effectiveness of health care worker training on the oral health of elderly residents of nursing homes. Community Dent Oral Epidemiol, 2005. 33(2): p. 115-24.
     
  18. Waldman, H.B. and S.P. Perlman, Ensuring oral health for older individuals with intellectual and developmental disabilities.J Clin Nurs, 2012. 21(7-8): p. 909-13.
     
  19. Ekberg O, (2011), Röntgendiagnostiska avdelningen, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, Normal sväljning inclusive anatomi och fysiologi, (pdf). Hämtad 2015-12-05,
    http://media1.dysfagi.se/2011/06/svaljningssvarigheter.pdf
     
  20. Hägg M., Tibbling L. Effect of IQoro® training on impaired postural control and oropharyngeal motor function in patients with dysphagia after stroke. Acta Otolaryngol 2016; 136 (7):742-748. DOI:10.3109/00016489.2016.1145797 http://dx.doi.org/10.3109/00016489.2016.1145797
     
  21. Forskning bakom IQoro® – se separat artikellista, klicka här.
     
  22. Carnaby G, Hankey GJ, Pizzi J. Behavioural intervention for dysphagia in acute stroke: a randomised controlled trial. Lancet Neurol. 2006 Jan;5(1):31–7.
     
  23. Lazarus C, Logemann J a., Huang C-F, Rademaker AW. Effects of Two Types of Tongue Strengthening Exercises in Young Normals. Folia Phoniatr Logop. 2003;55(4):199–205.
     
  24. Logemann JA, Rademaker A, Pauloski BR, Kelly A, Stangl-McBreen C, Antinoja J, et al. A randomized study comparing the Shaker exercise with traditional therapy: a preliminary study. Dysphagia. 2009;24(4):403–11.