Äntligen har 5-årige David hittat orden

När David skulle lära sig prata var det något som inte stämde. Istället för att utvecklas som andra barn förblev David tyst. Till slut ville han inte ens gå till dagis.

Åsa Nylander och Patrik Sundquist vet allt om hur det är att kämpa för sitt barns rättigheter. När sonen David, numera 5 år, skulle lära sig prata märkte föräldrarna att något inte stämde. Utan den inre magkänslan och kampen för sonens rätt till verbal kommunikation, hade han nog inte pratat idag.

När vi anländer till paret Nylander-Sundqvists hem den här eftermiddagen är det en sprudlande glad David som öppnar.

– Hej, gillar ni lego, säger han och visar in oss i pojkrummet som är fullt av byggbitskreationer.

Ett halvår tidigare kunde han knappt göra sig förstådd.

Det är svårt att föreställa sig att den här killen fram tills för ett halvår sedan knappt kunde göra sig förstådd.

Davids språkutveckling stod stilla

Båda föräldrarna signalerade tidigt – bland annat till barnomsorgen – att något inte stämde med sonens tal. Fullt medveten om att barns utvecklingskurva kan se olika ut kunde Åsa och Patrik inte bortse från sin oro. När jämnåriga barn, likväl som betydligt yngre, hittade ord och meningar om och om igen, stod Davids verbala utveckling i princip stilla. Sonen förstod vad andra sa men hittade inte själv den nödvändiga nyckeln för att kunna formulera sig.

Tänk att ha så mycket inom sig som man inte får ut.

– Det var frustrerande att se honom. Han har egentligen alltid varit social, men utan talet blev han hämmad och otrygg. Tänk att ha så mycket inom sig men inte få utlopp för det? säger mamma Åsa och låter meningen tala för sig själv i en stund av tystnad.

Davids väg att förmedla sig med omgivningen var via grymtande läten, teckenspråk och gester, något som ibland ledde till glåpord från andra barn. Han isolerade sig och valde bort barnkalas och fritidsaktiviteter. Rim- och ramslekar i grupp på förskolan var rena dödsstöten.

Till slut ville han inte längre gå till dagis.

– Situationen eskalerade när han slutligen bara grät och inte ville gå på dagis. Själv betraktades jag troligtvis som en hysterisk och överdramatiserande mamma, menar Åsa.

Inget gehör hos kommunen

Hur paret än bar sig åt fick de inget gehör för sin oro hos kommunen. Slutligen, när David var runt tre år, vände de sig istället till landstinget. Mötet hos logopeden på sjukhuset innebar en lättnad för föräldrarna. Logopeden bekräftade deras oro och undrade varför de inte kommit tidigare.

Orden började hitta ut.

Så började familjen, främst David, sin resa mot de efterlängtade orden. De som bodde där inom honom men inte hittade ut. Enligt föräldrarna en tuff och långdragen process, stundtals med en svår balansgång. Samtidigt som de trodde på Davids förutsättningar, ville de inte stressa honom och få honom att känna sig avvikande. Alla människor ska ju duga som de är.

En gång i veckan under flera år åkte David på talträning. Där nöttes ett eller ett par ljud åt gången under lekfulla situationer, svårast var konsonanterna.

Belöning i form av lego.

– Det var två steg framåt och ett steg bakåt. Man vet ju själv hur svårt det är att ändra beteendemönster. Vi använde oss av ett belöningssystem, där David fick köpa lego med jämna mellanrum. Det var värt varenda krona, menar Åsa Nylander.

 

 

Muskelsvaghet som tränades upp

Det gick alltså sakta framåt, men så fick båda föräldrarna, på varsitt håll, höra talas om IQoro, ett neuromuskulärt träningsredskap som bland annat skulle kunna stärka upp en eventuellt försvagad muskulatur i svalg, tunga och mun.

Ingen berättade om träningsmetoden.

– Det lustiga var att redskapets upphovsmakare faktiskt satt på Hudiksvalls Sjukhus, på samma avdelning som öron-näsa-hals mottagningen. Där hade vi varit flera gånger för Davids upprepade öroninflammationer, men ingen berättade om den här metoden, säger Åsa lite förvånat.

I början av 2014, efter en remiss från en privatläkare, fick de tid hos tandläkaren Mary Hägg, områdesansvarig på Tal & Svälj Center och medicine doktor med orofacial medicin som specialområde.

Talsvårigheter och snarkningsproblematik

Mary kunde via ett antal undersökningar konstatera att David förutom muskelsvaghet i läppar och tunga även hade ett högt gomtak, vilket medförde att han hade svårt att sluta tätt bakåt med tungan. Fysiska faktorer som med stor sannolikhet bidrog till hans talsvårigheter samt den snarkningsproblematik som han led av.

Svårt att artikulera och intonera.

Davids problem stämde väl in på diagnosen Dysartri, en diagnos som i korta ordalag innebär en bristande neurologisk kontroll av talmuskulaturen. Talet blir långsamt, odistinkt och ofta avvikande när det gäller artikulation, nasalitet, röst och taltempo, intonation och betoning.

Styrketräning av den inre muskulaturen

Med IQoro i sin hand ordinerades David träning 3 x 10 sekunder, tre gånger dagligen, i avsikt att stärka upp muskulaturen i läppar, mun och tunga för att ges bättre muskulära förutsättningar att kunna forma ljud med munnen. Enkelt uttryckt, en styrketräning av den inre muskulaturen. Det var också så föräldrarna lade upp träningen. Likväl som man kan bygga upp styrkan i armar och ben på ett gym, kan man med hjälp av IQoro träna musklerna på insidan.

Kombinationen blev ett vinnande koncept

Kombinationen av det neuromuskulära träningsredskapet och talträning hos logopeden visade sig vara ett vinnande koncept. Med väsentligt ökad styrka såväl i läppar som tunga, samt ett gomtak som började normalisera sig upphörde Davids snarkningsproblematik.

Det stora genombrottet gällande talförmågan kom dock våren och försommaren 2015 när David fyllde fem år. En nog så efterlängtad present till hela familjen.

– Plötsligt började ljudformationer sitta och David började bilda ljud, ord och meningar.

Alla blev tagna av att höra David prata.

En obeskrivlig känsla menar föräldrarna. Extra märkbar blev han framsteg när han kom tillbaka till förskolan efter sommarlovet.

– Hela dagisverksamheten stannade upp, alla var så tagna av att höra hur bra David pratade. Det var rätt häftigt, säger Patrik och ser på Åsa.

Davids språkutveckling har byggts på, bit för bit

Nu har den utåtriktade och sociala David – den kille som han egentligen alltid varit – börjat blomma upp. Den stukade självkänslan har repat sig och han tar för sig alltmer i situationer med andra barn.

Bit för bit har talet byggts upp.

Davids resa mot det talade ordet, kan bokstavligen liknas vid de legokreationer som hans små händer byggt. Bit för bit har den ena ljudformationen lagts till den andra, för att slutligen trilla på plats och bilda ett mönster.

Ännu är han inte i mål, men personalen på Tal & Svälj Center liksom logopeden Rut Bergström på Hudiksvalls sjukhus, kan intyga att David har gjort enorma framsteg.

Munnen går i ett.

– Nu kan vi knappt stänga av honom, munnen går i ett här hemma, skrattar Åsa och ser på sonen som är mitt inne i en fartfylld lek med två av sina legobilar.