Magsyra

Magsyran är den vätska som finns i magen. Den består bland annat av saltsyra – en starkt frätande syra som har tre viktiga uppgifter: 

• Bryta ner maten som du äter.
• Underlätta för kroppen att ta upp viktiga näringsämnen, vitaminer och mineraler som du behöver för att må bra.
• Döda skadliga bakterier, virus och parasiter och skydda dig från många sjukdomar.

För mycket eller för lite magsyra kan orsaka besvär

I lagom mängd gör magsyra ingen skada – tvärtom är den nödvändig för vår hälsa. Vår mage behöver vara ett frätande syrabad för att vi ska må bra. Men om vi får för mycket eller för lite magsyra kan vi bli sjuka.

För lite magsyra är vanligare än för mycket magsyra

Symtom som halsbränna, sura uppstötningar och andra magbesvär ses ofta som ett tecken på för mycket magsyra, men tvärtom beror besvären ofta på för lite magsyra.

Det är nämligen vanligare att ha för lite magsyra än för mycket magsyra. Och för lite magsyra kan ge liknande symtom, till exempel halsbränna och reflux.

Besvären kan bli värre med tiden

Besvären med reflux kan i början uppstå lite då och då, men med tiden kan de bli allt värre ju längre de får fortsätta utan behandling av grundorsaken bakom symtomen.

Försvagade muskler behöver stärkas

Flera av besvären orsakade av för lite eller för mycket magsyra beror på försvagade muskler mellan munnen och magen. Musklerna behöver då stärkas för att du ska kunna bli av med besvären. För att stärka musklerna behöver du behandla med IQoro.

Syradämpande läkemedel kan orsaka för lite eller för mycket magsyra

Långvarig användning av läkemedlen antacida och protonpumpshämmare kan orsaka något som kallas för gastrinemi – en ökad produktion av hormonet gastrin. Tillståndet kan antingen ge för låg eller för hög produktion av magsyra.

Kan förvärra dina besvär

Om du har halsbränna orsakad av för lite magsyra kan syradämpande läkemedel förvärra dina besvär. Att minska mängden magsyra behöver alltså inte vara lösningen på dina besvär – det kan i många fall snarare göra problemet ännu värre.

Magsyran kan orsaka en lång rad besvär både i magen och utanför. Det är dock viktigt att komma ihåg att den frätande magsyran i sig inte är problemet, utan att magsyran befinner sig utanför magsäcken där den inte ska vara, eller att du har för mycket eller för lite magsyra.

Reflux och halsbränna

Olika ihållande besvär med reflux och halsbränna beror i regel på ett diafragmabråck. Det innebär att diafragman och andra muskler i sväljningsprocessen blivit försvagade, vilket tillåter magsyra att läcka upp i matstrupen och halsen.

Syradämpande läkemedel lindrar enbart symtomen

När man söker hjälp för reflux och halsbränna inom sjukvården får man ofta recept på syradämpande läkemedel som protonpumpshämmare. Det är dock viktigt att komma ihåg att läkemedlen enbart lindrar symtomen – när du slutar kommer besvären tillbaka. Och det finns även risk för allvarliga bieffekter vid användning under längre tid.

Jag var orolig för biverkningarna från läkemedlen mot reflux

Linda hittade ett sätt att bota sina problem med reflux utan att ta några mediciner. Nu är symtomen borta och hon mår bra igen.

Drygt tre månader efter att jag börjat använda IQoro varje dag, slutade jag ta omeprazoltabletterna. Läs Lindas berättelse

Bli av med reflux och halsbränna med hjälp av IQoro

Istället behöver diafragman och de andra musklerna stärkas genom träning med IQoro – en produkt och behandlingsmetod som stärker musklerna i sväljningsprocessen. När muskulaturen blir starkare minskar också halsbrännan, och när musklerna blivit tillräckligt starka försvinner besvären.

För lite magsyra (hypoklorhydri)

Brist på magsyra är ett relativt vanligt problem, som kan orsakas av sådant som långvarig stress, kronisk sjukdom eller användning av syradämpande läkemedel. Ofta förväxlas magsyrabrist med överproduktion av magsyra – men för hög produktion av magsyra är faktiskt ovanligare.

För mycket magsyra (hyperklorhydri)

Överproduktion av magsyra kan ge liknande symtom som magsyrabrist, men det är något ovanligare. Det kan bland annat orsakas av sådant som långvarig stress, alkohol och användning av smärtstillande läkemedel.

Magsyran sköter en mängd komplicerade funktioner i kroppen. Här kan du läsa var magsyran produceras och hur den fungerar.

Var produceras magsyra?

Magsyran produceras av protonpumparna – en typ av enzym som finns i magsäcken. Om man till exempel har en infektion i magsäcken, eller tar läkemedel som protonpumpshämmare (PPI:er) kan protonpumparna påverkas. Beroende på vad som påverkar protonpumparna, kan det leda till att magsyran antingen ökar eller minskar.

PH-värde och surhet

PH-värdet för magsyran ligger normalt på 1,5 till 3. Det innebär att magsaften är så sur att den är frätande. I magen gör den dock ingen skada eftersom slemhinnan på magens insida skyddar mot den sura miljön.

Därför är det viktigt att slemhinnan mår bra, för annars kan magsyran orsaka skador inuti magen.

Matsmältning och näringsupptag

När maten hamnar i magsäcken utsöndrar kroppen magsyra som börjar bryta ner maten. Kroppen behöver näring i form av kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer och mineraler.

Proteiner

Magsyran aktiverar enzymet pepsin som bryter ner proteiner till aminosyror. Aminosyrorna är kroppens byggstenar som bland annat bygger upp muskler och förhindrar muskelnedbrytning.

Fetter

När magsyran sedan färdas vidare från magen till tunntarmen utsöndras galla som bidrar till att bryta ner fett. Ur fetterna kan sedan tarmen ta upp fettlösliga näringsämnen som omega-3-fettsyror och fettlösliga vitaminer. Fetterna och vitaminerna sköter viktiga funktioner i kroppen.

Kolhydrater

Kroppen får normalt det mesta av sin energi från kolhydrater som finns i former av fibrer, stärkelse och socker. Matsmältningen omvandlar kolhydrater till glukos – en typ av socker som sedan fungerar som näring för kroppens celler.

Vitaminer 

Det finns 13 viktiga vitaminer som kroppen behöver för att fungera. De flesta av dessa vitaminer kan inte tillverkas av kroppen, och därför behöver vi få i oss dem via maten. Vissa får vi i oss via fett, som A, E och K-vitamin, medan vi får i oss B6, B12, C-vitamin, biotin, folat, niacin, pantotensyra, riboflavin och tiamin via resten av kosten.

Mineraler

Mineraler behövs för att hålla igång viktiga funktioner i kroppen. Mineraler kan inte tillverkas i kroppen, och precis som med de flesta vitaminer behöver vi därför få i oss dem via maten. Vissa mineraler behövs för att tillverka olika emzym, medan andra behövs för att upprätthålla nervfunktioner och bibehålla ett starkt skelett.

Immunförsvar och skydd mot infektioner

När du äter eller dricker följer det med bakterier och andra mikroorganismer som kan orsaka infektioner och sjukdomar i kroppen. Den frätande magsyran fungerar som en del av kroppens immunförsvar – genom att oskadliggöra bakterier, virus och parasiter skyddar den kroppen mot infektioner och sjukdomar.

Psykisk hälsa och välmående

Hjärnan är beroende av magen för att må bra. Inte minst genom att få energi från kolhydrater, eftersom hjärnan förbrukar omkring 25 procent av kroppens energi. Men magen har också andra, kanske mer oväntade sätt att balansera hur vi mår.

Petri stärkte sin diafragma och andning med IQoro – lindrade sin ångest

Petri Huovinen skaffade IQoro för att stärka sin diafragma. Han ville få en starkare diafragma-andning – en slags djupandning som minskar ångest och stress. Andningen blev bättre men han fick också andra oväntade resultat.

Efter tre månader kände jag de första förbättringarna. Läs mer

Magsyran frigör aminosyror som påverkar vårt humör

Aminosyrorna som magsyran frisätter, hjälper till att producera signalsubstanser som påverkar humöret. En sådan signalsubstans är exempelvis serotonin, som påverkar sinnesstämning och känslor. Om produktionen av aminosyror rubbas kan det därför påverka hur man mår psykiskt.

Bakterier i magen är viktiga för vårt psykiska mående

I magen finns goda bakterier som sköter olika uppgifter, bland annat immunförsvar och matsmältning. När vi ger bakterierna mat, svarar de med att producera viktiga ämnen som vi behöver för att må bra.

En del sådana ämnen har starka kopplingar till hjärnan och därför kan bakteriefloran i magen påverka hur vi mår psykiskt. Det är därför viktigt att det finns en bra balans av goda bakterier i magen.

Sammanfattning av magsyrans funktion

Som du nu förstår fyller magsyran många viktiga funktioner i kroppen. Den gör att vi kan ta upp viktiga näringsämnen som gör att vår kropp och hjärna mår bra. Därför är det viktigt att vi bibehåller en normal mängd magsyra i kroppen, samtidigt som vi vill att magsyran stannar i magsäcken där den ska vara, och inte läcker upp i halsen och börjar skapa obehag.

Granskad av Mary Hägg i samarbete med IQoro

Docent inom experimentell forskning i öron- näsa- halssjukdomar vid Uppsala Universitet och leg. sjukhustandläkare, specialiserad i orofacial medicin.

LinkedInCV

1. Goscimski A, Matras J, Wallner G. Microflora of gastric juice in patients after eradication of Helicobacter pylori and treatment with a proton pump inhibitor. Wiad Lek. 2002;55(1 – 2):19-28. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12043311
    
2. FDA Drug Safety Communication: Low magnesium levels can be associated with long-term use of Proton Pump Inhibitor drugs (PPIs). https://www.fda.gov/drugs/drug-safety-and-availability/fda-drug-safety-communication-low-magnesium-levels-can-be-associated-long-term-use-proton-pump
    
3. Canani RB, Cirillo P. Therapy with gastric acidity inhibitors increases the risk of acute gastroenteritis and community-acquired pneumonia in children. Pediatrics. 2006;117(5):e817 – 20. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16651285/
    
4. Laine L et. al. Review article: potential gastrointestinal effects of long-term acid suppression with proton pump inhibitors. Aliment Pharmacol Ther. 2000;14(6):651 – 68. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10848649/
    
5. Chung & Yardley, 2013. Are there risks associated with empiric acid suppression treatment of infants and children suspected of having gastroesophageal reflux disease? Hosp Pediatr. 2013 Jan;3(1):16-23. doi: 10.1542/hpeds.2012-0077. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24319831/
    
6. Pali-Schöll et al., 2010. Antacids and dietary supplements with an influence on the gastric pH increase the risk for food sensitization. Clin Exp Allergy. 2010 Jul; 40(7): 1091–1098. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2999750/
    
7. Jordakieva et al., 2019. Country-wide medical records infer increased allergy risk of gastric acid inhibition. Nature Communications volume 10, Article number: 3298 (2019). https://www.nature.com/articles/s41467-019-10914-6
    
8. Samadi et al., 2021. Gastric Enzyme Supplementation Inhibits Food Allergy in a BALB/c Mouse Model. Nutrients. 2021 Feb 26;13(3):738. doi: 10.3390/nu13030738. https://www.mdpi.com/2072-6643/13/3/738
    
9. Kim et al., 2009. Influence of long-term gastric acid suppression therapy on the expression of serum gastrin, chromogranin A, and ghrelin. Korean J Gastroenterol. 2009 Feb;53(2):84-9. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19237833/
    
10. Otten, 1999. Intestinal infections due to inhibition of gastric acid secretion in reflux disease. Ned Tijdschr Geneeskd. 1999 Dec 11;143(50):2511-4. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10627752/
     
11. Greenwald, 2004. Aging, the gastrointestinal tract, and risk of acid-related disease. Am J Med. 2004 Sep 6:117 Suppl 5A:8S-13S. doi: 10.1016/j.amjmed.2004.07.019. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15478847/
     
12. Patti et al., 1995. Hiatal hernia size affects lower esophageal sphincter function, esophageal acid exposure, and the degree of mucosal injury. Am J Surg. 1996 Jan;171(1):182-6. doi: 10.1016/S0002-9610(99)80096-8. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8554137/
     
13. Firrman et al., 2022. The impact of environmental pH on the gut microbiota community structure and short chain fatty acid production. FEMS Microbiol Ecol. 2022 May 14;98(5):fiac038. doi: 10.1093/femsec/fiac038. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35383853/
     
14. de la Cuesta-Zuluaga et al., 2018. Higher Fecal Short-Chain Fatty Acid Levels Are Associated with Gut Microbiome Dysbiosis, Obesity, Hypertension and Cardiometabolic Disease Risk Factors. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30591685/
     
15. Järbrink-Sehgal E, Andreasson A., 2020. The gut microbiota and mental health in adults. Current Opinion in Neurobiology 2020, 62:102–114. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959438820300362