Mejl: Symtomlindring eller behandling av själva grundorsaken?

Här kommer vi att gå igenom olika metoder för att må bättre och slippa besvär från ett diafragmabråck, såsom halsbränna, sura uppstötningar, rethosta klumpkänsla i halsen eller sväljsvårigheter.

Vi kommer att gå igenom vad du kan göra för att få snabb lindring. Men framförallt hur du kan behandla grundorsaken genom att stärka muskulaturen.

Vi har tidigare beskrivit vad ett diafragmabråck är och hur det leder till en rad olika symtom när magsäcken glider upp genom diafragman. Den kunskapen är viktig för att förstå skillnaden mellan olika alternativ som vi går in på nu, så börja gärna där om du missat det eller behöver repetera.

Symtomlindring eller långsiktig behandling?

Förenklat finns det två olika vägar att gå för att slippa besvär som sura uppstötningar, halsbränna, sväljsvårigheter, klumpkänsla i halsen och andra symtom på diafragmabråck:

  1. Symtomlindring som gör att det känns bättre för stunden, men inte gör något åt den egentliga orsaken.
  2. Långsiktig behandling av grundorsaken som tar 90 sekunder som dagen under en längre period för att ge effekt, men som verkligen åtgärdar den bakomliggande orsaken till besvären.

Även om du föredrar att behandla grundorsaken kan det vara nödvändigt att komplettera med symtomlindring för att må bra innan diafragman hunnit bli tillräckligt stärkt.

Kortsiktig symtomlindring

För att lindra besvären från ett diafragmabråck finns det olika metoder:

Huskurer

Om du googlar eller frågar runt i sociala medier kommer du få förslag på en mängd huskurer, som att dricka bikarbonat blandat med vatten för att neutralisera magsyran, äta mandlar eller osockrad lingonsylt.

Huskurer är inget vi rekommenderar utifrån ett vetenskapligt perspektiv, men de flesta är riskfria om de används med måtta och hittar du ett sätt att må bättre är det givetvis bra.

Livsstilsförändringar

Ett annat sätt att minska obehag och smärta är olika livsstilsförändringar. Det kan handla om att gå ned i vikt, höja upp huvudändan av sängen, undvika tunga lyft eller att sluta äta ett antal timmar före sänggåendet. 

Det är inte ett problem i sig att minska obehag och smärta genom olika rutiner i vardagen. Däremot kan det innebära att man avstår sådant som är viktigt i livet som god mat, träning och sociala sammanhang.

För många gör det att diafragmabråcket får en stor inverkan på hela livskvaliteten och därför är det viktigt att hitta en långsiktig lösning.

Syradämpande läkemedel

En vanlig symtomlindring är syradämpande läkemedel, så kallade PPI:er (protonpumpshämmare), vilket ungefär en av tio svenskar får på recept. Dessa mediciner är bra i det initiala skedet för att minska syrans frätande påverkan på matstrupens slemhinna. Det kan också vara en ren nödvändighet för att klara vardagen.

Däremot är det känt genom forskning att medicinerna inte är avsedda för långvarig konsumtion. Samtidigt har medicineringen också ett antal kända biverkningar vilket gör att inte alla klarar av den. 

Om inte syradämpande medicinering hjälpt har enbart de allra värst drabbade kvalificerat sig för operation, där magsäcken istället sys fast under diafragman. Något som förutom lindring även medför såväl risker som medföljande bieffekter.

Idag går det att behandla orsaken till besvären, vilket vi kommer in på nu.

Långsiktig behandling av grundorsaken

För att långsiktigt bli fri från dina symtom gäller det att göra någonting åt grundorsaken till besvären: den försvagade diafragman som tappat kontrollen över magsäcken, som då tillåts glida upp och ned genom hålet, vilket i sin tur ger en rad besvär längre upp i muskelkedjan.   

Diafragman tillhör en viktig process med totalt 148 muskler som från mun till mage är beroende av varandra, att de arbetar snabbt och synkroniserat i rätt ordning för att transportera ner mat och dryck till magsäcken – den så kallade sväljprocessen.

När diafragman inte klarar av sitt jobb, blir det genast problem högre upp i det muskulära samarbetet. Detta ger symptom som exempelvis halsbränna, reflux, klumpkänsla i svalget, rethosta, skummigt slem, stopp i matstrupen, att det blir svårt att svälja fasta konsistenser med flera.    

Den försvagade diafragman behöver helt enkelt stärkas upp igen.

Genom att träna med det neuromuskulära träningsredskapet IQoro behandlas själva grundorsaken, inte bara symtomen.

Träningen är enkel, kräver ingen kontakt med vården och tar inte längre än 90 sekunder om dagen. Dessutom används bara kroppens naturliga system av nervbanor och muskler, utan negativa biverkningar. Du aktiverar muskler från ansikte, läppar, munhåla, hals, ända ned i matstrupe, diafragma och magsäck. 

Initialt kan du få träningsvärk, vilket kommer av att muskler som inte använts innan faktiskt får den träning de behöver. Det är inget farligt och det går över. 

Allt eftersom stärks diafragman och dina symtom lindras till att du med tiden helt naturligt behandlat orsaken till bråcket. Genom att därefter underhållsträna håller du de tidigare problemen borta.

När muskulaturen i diafragman successivt stärks går det därför att trappa ner på eventuell medicinering, i samråd med förskrivande läkare och istället fortsätta träna med IQoro. Att minimera onödig konsumtion av mediciner är dessutom bra för både hälsan och miljön.

Även om du haft problem och kanske ätit syradämpande under många år har forskning visat att 97 procent har förbättrats statistiskt signifikant efter 6 till 8 månaders träning. Förbättringar märks av successivt allteftersom muskulaturen stärks och kan därför ske redan efter några veckor in i träningen.

Vill du veta mer så kan du läsa om hur IQoro fungerar här